Hemma-United är säsongens stora glädjeämne.
2-0 mot Wolves var inte frukten av en sprakande uppvisning, men visade ändå hur tryggt United är och har varit på Old Trafford.
Det har äntligen blivit en fästning igen.
Unitedklass:
- Nollan. Igen. United har alltså 30-8 i målskillnad på hemmaplan. 8 insläppta på OT är kanske den enskilt största förbättringen vi sett ten Hag ordna under säsongen. Från 28 respektive 22 insläppta föregående säsonger har defensiven, trots skador och nya ansikten, varit strålande på Sir Matt Busby Way. Två nollor till i avslutningen så är det faktiskt Uniteds bästa sen den fenomenala 2007-2008-säsongen. Under Solskjaer var vi fenomenala borta, men måste man välja så är det ändå hemma som det känns bäst att vara bäst.
- Bruno Fernandes. Inblandad i båda målen. Poängmaskin. Kapten.
- Antony må ha sina svagheter, men mot Wolves visade han att han kan vara ett hot på fler än ett sätt. Brassen behöver poleras men har ju egentligen allt som behövs för att kunna ta över matcher. Mot Wolves kunde han med lite mer fokus (flyt) ha satt ett hattrick – men ur en positiv aspekt så kommer han till lägen. Börjar han variera sig i en-mot-en-lägen kommer han att ha ett helt annat utgångsläge.
- Alejandro Garnachos impact. Obegripligt nog fick han aldrig chansen mot West Ham (kanske för att West Ham backade hem?) men i ett läge där motståndarna jagar kvittering är han kanske det vassaste esset ten Hag har att plocka fram från bänken.
Väntat:
- United efter paus är ofta ett helt annat United än United före paus. Så också mot Wolves. Gästerna, i ett vakuum i tabellen sen förra helgen, hade mer boll och tog över mer och mer.
- Att Uniteds defensiv skulle se mer habil ut med Rapha Varane åter i mittlåset. Inte för att Vigge-Shaw har gjort bort sig, utan för att Varane är på en annan nivå. Wolves hade alltså exakt noll avslut på De Gea.
- Uniteds ineffektvitet. Tusentals avslut igen, men det dröjde till sekunder återstod innan Garnacho kunde stänga matchen helt. Efter bara 1 mål på nästan 50 avslut i de tre föregående matcherna var det inte sensationellt, men ändå oroande.
- Att Luke Shaw var lika bra till vänster som han varit centralt. Numera ett av de första namnen i en startelva. Mot Wolves visade han också varför hans offensiv är så nyttig från kanten.
Sist:
- Slår vi Bournemouth till helgen är topp 4 äntligen i hamn. För med två lägen på hemmaplan kvar, ska det bara inte gå att missa, även om ten Hag tagit över Fergies “we do it the hard way”-mantra.
- Jadon Sancho kan inte vara aktuell för en startelva när nästa säsong börjar. Han har inte på två säsonger varit sensationell i en enda match.
- Topp 4, ligacupen och en FA-cupfinal. Hur många av oss hade tagit det på förhand inför säsongen, med den avslutningen vi hade förra våren? Minst 99 procent.