Säsongen lever vidare i Europa – och United bör ta sig till semifinal.
Matchen i Frankrike visade en del framsteg laget gjort på sistone, och samtidigt de misstag som lever vidare.
2-2 är ingen katastrof, även om det kändes som det på slutsignal.
Fantastiskt:
- Man kan inte annat än fortsätta beundra Bruno Fernandes. Han må ha ett hemskt kroppspråk ibland, slå bort passningar i onödan, men när det ska levereras är det han som står för det 9 gånger av 10. Lyftningen till Zirkzee var inget annat än delikat.
Unitedklass:
- Leny Yoro växer och växer – kanske inte på längden fortfarande – för varje match vi ser honom och i höst lär han vara förstavalet en lång tid framöver. Och avslutet till 1-1 var högklassigt.
- Mason Mount har inte visat sin klass på de två år han varit i klubben, men de inhopp han gjort på slutet visar att han kan bli en klippa. Och hur många gör en rabona bara så där?
- Kobbie är alltid Unitedklass. Tappade han ens bollen i sitt inhopp? Kanske, men det är en baller.
Helt okej:
- 2-2 borta i Europa hade förstås varit ännu bättre på bortamålstider, men det är ändå ett klart godkänt resultat. Klarar United inte av att hantera det hemma förtjänar man givetvis inte en semifinalplats.
- Casemiro fortsätter att vara på en högre nivå än han var förra säsongen. Och cykelsparkar kan man aldrig få för många av i en match.
Fortfarande inte alls bra:
- Rasmus och Garnacho. För mycket som inte är bra: beslut, touchar och allmän spelförståelse i högt tempo. United är inte bra offensivt när dom här två startar, tyvärr. Speciellt Højlund fortsätter att ha en fullständigt katastrofal säsong, och det skulle förvåna mig oerhört om han startar ens tio matcher nästa säsong.
- Spelet i eget straffområde under press. Flera kaotiska situationer där bollen alltför ofta gick till en Lyonspelare och i förlängningen till för många avslut.
… and finally:
- Tro inte att jag glömt Onana. Men jag orkar bara inte med allt elände som han ställer till med.
- Obegripligt nog var vi blåklädda i Lyon. Utgår från att det återställs i returen. Men man vet aldrig.