Embed from Getty Images
HärommÃ¥naden skrev jag under rubriken ”NEJ” (eller kanske NEI) i United-Supporteren en tyckande text om varför Wayne Rooney inte bör räknas som en legendar i klubben. Jag fick nÃ¥gra arga mejl efter detta, nÃ¥gonting jag kallt tagit med i beräkningen.
Och minns jag rätt har jag även argumenterat för att Gary Neville inte heller bör räknas som det, men jag minns inte varför. Jag tror att det hade att göra med hans dumhet. Kanske.
Hursomhelst så kommer vår gamle kapten – Wayne alltså, inte Gary – tillbaka till sin gamla arbetsplats i dag för att jobba på planen och hans PR-team har jobbat för högtryck inför den efterlängtade (?) återkomsten. Han kommer naturligtvis att få ett varmt välkomnande också, den gamle Scousern, och det har jag absolut ingenting att säga någonting om.
Skulle det hemska hända och Rooney gör mål vet ni så klart vad jag tycker att han ska göra. Men han skulle förstås inte göra det, vilket är lika skumt som när domarna förklarar fotbollsreglerna för fullblodsproffs inför hörnor.
Nog om det där sidospåret och vidare till vad som egentligen betyder någonting: Återtagandet av serieledningen. Eftersom city hade flyt igen i går behöver United sätta typ ett halvdussin baljor på Everton i kväll, och det utan att Paul Pogba leker överlägsen på mittfältet. Frågan är hur det kommer att gå eftersom i princip allt ändå pekar på hemmaseger. Everton har fått en sjukt underwhelming start på säsongen och mosas av allt och alla, både i England och Europa.
Men Paul ja, för bövelen! Enligt engelsk eter kan han inte bara missa en månads spel utan TRE!
DÃ¥ orkar jag inte.
Samtidigt såg vi United spela helt okej utan sin klarast lysande stjärna senast och förhoppningsvis kan Herrera gneta bort ringrosten och springa åttor och nior kring allt motstånd, som han brukar göra, med eller utan boll.
Everton ska vi slå ändå.
Nu måste jag fortsätta låtsas leva livet utan United. På återhörande.
