Embed from Getty Images
Vi kan knappast påstå att vi inte upplevt detta med Ferguson, Moyes eller van Gaal. Den här typen av bortamatcher mot bottenlag är inget nytt fenomen sedan Den Gamle valde att gå i pension.
Däremot gör det saken knappast lättare att utstå med tanke på den onödiga spänning och vånda vi fans behöver utstå. Men så länge det blir tre poäng är det just den här typen av matcher vi bara lägger i minnets gömmor och bara ser framåt.
Samtidigt är det bara att konstatera att det nu handlar om andraplatsen. Inte fy skam det, med tanke på hur osannolikt bra city går, och det går inte att påstå att annat än vi trots allt gjort stora framsteg med Mourinho vid ratten.
Superb:
- Romelu Lukaku är inte världens mest imponerande spelare med bollen vid sina fötter längre, och kanske är han aldrig det, men oj så effektiv han är i straffområdet om bollarna levereras i huvudhöjd. 1-0-målet var en repris av 1-0 mot Bournemouth i veckan, precis som firandet var. Belgaren kan möjligen påstå att han inte ville fira mer med tanke på hans förflutna i WBA, men jag gillar det ändå inte. Fira! Framförallt när det var ett så snyggt och skickligt avslut.
Mycket bra:
- Om en skulle titta på samtliga försvarsuppställningar som José mönstrat den här säsongen är det sannolikt lika många gånger som United ändrat skepnad i spelstil. I dag var dock Jones-Smalling – tänk att det paret, fortfarande, 2017 på gränsen till 2018, är kvar i en startelva! – nästan så bra som man hoppats. Smallings brytningar, Jones läsande av spelet – det såg riktigt bra ut allt som oftast.
- Jesse Lingard kommer aldrig att bli någon Messi eller Cantona, men han visade än en gång vilken kapabel squad player han är. I mina ögon lär han aldrig bli tillräckligt bra för att som #10 leda United till större titlar, men han ska inte underskattas längre. Han kan faktiskt mer än man tror, och jag erkänner än en gång mer än villigt att jag aldrig trodde att han skulle nå så långt som han har gjort. Nu hade han visserligen tur med sitt 2-0 via Hegazi, men hans bidrag till United den senaste månaden har varit magnifikt.
Nja:
- Herrera har inte haft någon säsong att skriva några memoarer om. Om han inte vill berätta om baksidorna med fotbollen förstås. Spanjorens säsonge har varit direkt undermålig.
- Marcos Rojo fick chansen att ersätta den för ovanlighetens skull skadade Antonio Valencia. Men argentinaren imponerade knappast och det var förvånande att se honom gå före både Shaw och Lindelöf. Shaw är trots allt lagets bäste vänsterback och svensken har spelat högerback en hel del under karriären. Ett märkligt beslut, och knappast en tillfällighet att WBA skapade som allra mest under tiden Rojo var på planen.
- Varför lägger sig United så lågt efter paus? Det är i mina ögon obegripligt varför man ger bort initiativet till ett bottenlag, speciellt med tanke på att United är så pass mycket bättre. Varför inte fortsätta att anfalla och dominera? Det är liksom inte city som står på andra sidan planen. Å andar sidan: Med tre poäng i bagaget är det inte mycket att raljera över längre.
Annars:
- Juan Mata har nu TVÅ 90-minutersmatcher i benen, vilket inte är annat än förbluffande med tanke på historien.
- United är redan uppe i 39 ligamål, medan laget stod för 54 totalt under hela förra säsongen. Om det inte är framsteg vet jag inte vad som är det.