Embed from Getty Images
Alltså, den där jävla matchen mot Spurs häromsistens är så jävla fuckad att jag fortfarande känner mig förolämpad. Inte för att det egentligen spelar någon roll, men vad fan? Vad var det där?! Egentligen?!?! Min första Unitedmatch i livet var by the way på WHITE HART LANE, där United SPELADE FÖRRA VECKAN, i april 1990. Då gick det också åt helvete, men å andra sidan vann vi cupen några veckor senare.
Mourinho har skrivit nytt kontrakt, armeniern är borta, chilenaren har kommit, det ska köpas nya mittbackar, nya mittfältare, det krävs en hel jävla armada av nya spelare för att United ska utmana om titeln NÄSTA fucking år igen, och Glazyrerna ska bara försvinna från allt som har med United att göra och jag vill också att Swingtown ska få en säsong 2.
Anyways, klart är i alla fall att United slutar på någon av platserna 2-5 när februari blivit till maj. Lika klart är att jag äntligen ska ta med mig Rio, snart 9 år, till Old Trafford för första gången i slutet av mars. Själv hade jag passerat de 26 när jag fick premiärvandra uppför Sir Matt Busby Way så grabben är fanimej lyckligt lottad.
Han ska fÃ¥ se Swansea. Swansea fanns nog inte ens i mina 11-Ã¥riga tankar när jag besviket vandrade ifrÃ¥n WHITE HART LANE i april med pappa, iförd min Unitedhalsduk och uppmuntrades av Spursfans med ”don’t worry lad, they’ll win the cup”. Men Swansea är det likväl, sÃ¥ dÃ¥ är det upp till dans som gäller för Matic & co. Annars jäklar.
Apropå Anthony Martial så kommer jag alltid att tro att han är lagets bäste offensiva pjäs. Just nu, that is. Jag kommer förstås aldrig att tro det för resten av mitt liv, för det kommer en dag när han inte spelar i United. Faktiskt. Men för ögonblicket älskar jag Anthony Martial och hans briljans, oavsett hur irrationellt det kan tänkas vara. Grabben är 22 år och skulle faktiskt kunna vara en av världens bästa offensiva spelare inom ett par år, om allt slår rätt. Han är redan nu bäst i United, och det är trots allt inget dussingäng vi snackar om. Och vet ni? Jag tänker faktiskt presentera en lista på de bäste offensiva (här lämnar jag det öppet till er att tolka hur jag definierar offensiv) spelare vi förfogar över:
- Anthony Martial.
- Alexis Sanchez.
- Juan Mata.
- Marcus Rashford.
- Paul Pogba.
- Romelu Lukaku.
- Zlatan Ibrahimovic.
- Jesse Lingard.
SÃ¥. Klart.
Dessutom tycker jag att Nemanja Matic just nu är en av Uniteds allra sämsta mittfältare. Tillsammans med Ander Herrera och Marouane Fellaini.
Det lämnar egentligen bara Michael Carrick kvar bakom Pogba, och bara tanken på det är tämligen sorgligt.
Men så är det.
Newcastle har å sin sida en sjujäkla massa andra problem att brottas med, vi har alla olika problem av olika magnitud. Man får svårt att hitta särskilt mycket positivt att säga om de klassiska lagen i nordöst med storsatande Boro som hackar och gamla vidriga Sunderland som är på väg ner i League One.
Och Newcastle som tack vare sin – precis som Sunderland – lynnige ägare mycket väl kan vara på väg ner i Championship igen.
Jag räknar kallt med chilensk show igen.