Ett tämligen okoncentrerat och reservbetonat Manchester United förlorade i eftermiddag mot West Ham United med 0-1. Trots detta blev det en emotionell pokalutdelning när legendaren Bill Foulkes, under en regntung Manchester-himmel, bar ut ligapokalen. Sedan följde de sedvanliga ceremonierna och Glory Glory Man. United hördes ur högtalarna.
Sir Alex valde en något överraskande startelva. I mål stod Edwin van der Sar. Backlinjen utgjordes av John O´Shea, Wesley Brown, Gabriel Heinze (c) och Patrice Evra. Mittfältet bestod av Kieran Richardson (Yes!), Michael Carrick och Darren Fletcher. I anfallet spelade Wayne Rooney, Alan Smith och Ole Gunnar Solskjaer. Norrmannen alternerade tillsammans med Rooney som en del av mittfältet varför formationen får sägas vara den traditionella 4-4-2. Startelvan var med andra ord inte det fullt ordinarie laget.
Trots detta spelade United förvånansvärt bra i första halvlek. Fletcher och Carrick var vida bättre än motståndarnas likar och hemmalaget dominerade händelserna. Den första riktiga möjligheten fick Rooney, efter en ljuvlig djupledsboll från Fletcher. Engelsmannen valde emellertid att inte skjuta direkt och istället avvakta andra optioner, vilket ledde till att chansen spolierades. Rooney hade ytterligare en halvchans, men ett lamt skott gick utanför.
Efter en halvtimme gjorde Alan Smith sånär 1-0, då han chippade en boll mot bortre krysset vid hörna. Nyligen inbytte Spector kunde emellertid nicka undan i Greens burgavel. På returen sköt Richardson ett lågt skott, vilket förmodligen resulterat i mål om inte Spector ånyo blockerat. United var klart förtjänta av ett ledningsmål och West Ham såg definitivt inte ut som ett PL-lag.
Carlos Tevez ville minuterna efter ha straff, då Brown blockerade med vad som såg ut om armarna. Emellertid vet ju alla att United bara får straffar med sig, inte mot sig. Det var med andra ord lugnt. Strax efter detta nickade O´Shea ett fint inlägg mot mål, men Green avvärjde igen med en fin reflexräddning. Heinze slog sedan ett relativt bra inlägg, vilket Rooney inte kunde nå vid bortre stolpen. Halvleken såg ut att sluta 0-0 vid denna tidpunkt.
Från en utspark från Green kunde Tevez, med lite tur, väggspela sig igenom Uniteds försvar. Bollen tog oturligt på Brown och argentinaren kunde från nära håll vinkla in 0-1 i van der Sars bortre hörn. Enda synpunkten i detta läge är att holländaren kunde vara litet mer alert i sitt agerande. Hade han rusat ut litet tidigare hade Tevez fått stora problem att göra mål. Denna ställning var mycket orättvis och West Ham var säkerligen väldigt glada.
Andra halvlek bjöd inte på samma fina underhållning från Uniteds sida. West Ham var fast beslutna om att inte släppa in mål, då Wigan Atheltic ledde borta mot Sheffield United med 2-1. United var väldigt sega i början av halvleken och med 30 minuter kvar av matchen bytte Sir Alex ut Evra, Carrick och Smith mot Giggs, Scholes och Ronaldo. Ingen av de inbytta hade gjort någon av sina större matcher.
Strax efter bytena slog Giggs ett fullgott inlägg mot Solskjaer, vilken svagt nickade rakt i famnen på Green. De riktigt heta chanserna var inte lika många för United i denna halvlek, trots att Scholes passningsspel ledde till mer bredd i anfallen. Med omkring kvarten kvar gjorde Ronaldo sånär 1-1 vid hörna, men på något vis kunde Green rädda igen. På andra planhalvan kunde van der Sar avvärja ett tungt skott från Harewood. Med bara övertiden kvar att spela sköt Richardson ett tungt skott, till vänster utanför straffområdet. Bollen gick nästan in i Greens bortre kryss. En sista chans skulle följa. Scholes sköt på övertiden ett tungt skott, vilket Green räddade högt i målet. Det var långt ifrån Uniteds dag och 0-1 kan inte sägas representera spelet på plan.
Skall någon lyftas fram i United är det Brown och Fletcher. Dessa två har varit väldigt bra under sista delen av säsongen. Brown stod i första halvlek för två magnifika undanrensningar vid inlägg och målet är inget att lasta honom för. Fletcher å sin sida visar mer självförtroende och är inte längre lika försiktig i sitt spel. Rooney bidrog som vanligt till att skapa farligheter, även om det inte var hans bästa dag. Vad gäller matchen får en inte glömma att United inte spelade bästa laget, kanske inte var fullt koncentrerade samt det faktum att bortalaget hade alla marginaler med sig. Det är en match i mängden att glömma.
Efter slutsignalen kom dagens behållning för publiken på Old Trafford. Den legendariske centerbacken Bill Foulkes bar in pokalen på Old Trafford. Undertecknad såg i november 1998 Foulkes hålla ett mindre anförande på ett hotell i Manchester, inför en match mot Blackburn Rovers. Det var väldigt intressant att höra engelsmannens många historier, efter att han överlevt flygkraschen 1958. Något äldre, men fortfarande med ett parant intryck var det mycket träffande att Foulkes bar in pokalen på drömmarnas teater. United har ju en gedigen klubbhistoria att luta sig tillbaka på. Efter detta kunde Ferdinand med sällskap dansa sig glada under regnet…Nu siktar vi in oss mot The Double!
United: Van der Sar, O’Shea, Brown, Heinze, Evra (Giggs 57), Solskjaer, Carrick (Scholes 58), Fletcher, Richardson, Smith (Ronaldo 58) och Rooney.
Icke använda avbytare: Kuszczak, Vidic.
West Ham United: Green, Neill, Collins, Ferdinand, McCartney (Spector 28), Benayoun, Reo-Coker, Noble, Boa Morte, Zamora (Harewood 63), Tevez (Mullins 82).
Icke använda avbytare: Walker, Davenport.
MÃ¥l: Tevez 45 + 2 min.
Av: Jesper [Den här artikeln har importerats från en gammal version av Muss.se.]
Res med oss till Manchester!