Precis som i veckan hade Man United chansen att ta sig upp i tabelltopp. Precis som i veckan misslyckades man. Men inte heller Leicester gjorde det. En trÃ¥kig och tempofattig match slutade därför logiskt nog med ett kryss.Â
Jag manade inför matchen om lugn och en tro på en väl fungerande grundidé hos Manchester United. Att offensiven kommer. Jag vidhåller det, men det finns något oroväckande krampaktigt över laget just nu.
Många spelare verkar mer rädda för att misslyckas än för att faktiskt vilja lyckas. Till och med unge i stjärnskottet Martial som svepte in som orädd storm under hösten, verkar det finnas rädslor. Och mest påtagligt är det märkligt nog hos rutinerade spelare som Ashley Young och Wayne Rooney. Den som som verkar minst orädd och spelsugen är faktiskt den numera gråhårige tysken Bastian Schweinsteiger.
Kanske vilar klubbens historia lite för tungt på deras axlar. Och när det inte finns en omfamnande Sir Alex Ferguson längre, utan en hårt pressande Louis Van Gaal, blir den pressen inte mindre.
Matchen var borta mot Leicester var långsam och idéfattig. Precis som alla redan noterat rullades bollen mest i sidled eller bakåt och för ett lågt spelande Leicester var det inga problem att manövrera. Även om United hade överlägset mest boll skapade laget inte tillräckligt mycket för att förtjäna att gå segrande ur matchen. Det är också oroväckande.
Något som dock är värt att ta med i beräkningen är att United har en diger skadelista för tillfället, och jag menar att spelet hade sätt annorlunda ut med dem. Luke Shaw saknas enormt mycket. Speciellt när det blivit uppenbart att Ashley Young inte kan spela vänsterback (hade dessutom stor del i baklängesmålet). Jag tycker också Ander Herrera saknas. Spanjorens kreativitet hade kunna luckra upp Leicester i går. Även Phil Jones saknas.
Om några spelare kan komma tillbaka, samt att laget vågar spela ut lite och främst spela med mera glädje tror jag att säsongen kan vända. Men det måste ske ganska omgående.
Om man tittar på gårdagens Leicester förvånar det mig att laget ligger i toppen av Premier League. Att gårdagens match överhuvudtaget var en toppmatch förvånar mig. Det Leicester, utan något att förlora, visade upp i går är inte toppen av Premier League-klass.
De låg lågt och slog långt på Jamie Vardy, precis som bottenlag brukar göra mot Man United. Skillnaden är att de inte är något bottenlag. Visst Riyad Mahrez visade upp sin finurliga teknik några gånger och de skapade ströchanser men att de skulle vara ett lag med fart och flärd visade de i alla fall inte i går.
De var faktiskt en besvikelse. Inför en frenetisk hemmapublik hade de efter 1–0 chansen att skaka United rejält men även de blev lite för rädda för att misslyckas. Den inställningen kommer inte att hålla.
Men visst, det är kul så länge det varar och Vardy fick ju göra det där rekordmålet efter uselt försvarsarbete av Young och en aning misslyckat ingripande från De Gea. Ruud Van Nistelrooy verkade inte allför deppig över. Det är nog mer United som borde deppa över att Van Nistelrooy inte finns i laget just nu.
Resultat
 | Leicester City | 1 |
 | Manchester United | 1 |
Matchinformation
| Turnering: | Premier League, omgång 14 |
| Tid: | Lördagen den 28 november 2015, 18.30 |
| Plats: | Filbert Way, Leicester |
| Publik: | 32Â 115 |
| Domare: | Craig Pawson (assisterande: Ledger, Bryan; fjärde: Madley) |
Matchhändelser
|  | 14 | Ashley Young | |
|  | 24 | Jamie Vardy | 1-0 |
| | 45+1 | Bastian Schweinsteiger Assist: Blind | 1-1 |
Manchester United
| De Gea McNair, Smalling, Blind Darmian, Carrick, Schweinsteiger, Young Mata Martial, Rooney |
| Memphis för Rooney (68) |
| Avbytare: Romero, Fellaini, Schneiderlin, Rashford, Borthwick-Jackson, Pereira |
Leicester City
| Schmeichel Simpson, Morgan, Huth, Fuchs Mahrez, Kante, Drinkwater, Albrighton Okazaki, Vardy |
| Ulloa för Okazaki (60) Schlupp för Albrighton (70) De Laet för Simpson (80) |
| Avbytare: Schwarzer, King, Dyer, Inler |