Matchrapport: Barnsley-United 0-2 (0-1)

United tog sig ganska bekvämt vidare till femte omgången i Carling Cup. Hemmalaget, Barnsley, bjöd upp mycket bra till match och skapade minst lika många chanser. Ändå kändes det på något sätt som om segern aldrig var i direkt fara.

United:
Det blev en ganska förväntad startelva även om jag inte var direkt nära att pricka in den. Manskapet bestod av vad som skulle kunna betraktas som b-laget, utan några av de allra yngsta och mest orutinerade förmågorna med från start.

Även om brassebröderna, Welbeck och Macheda fortfarande är mycket unga, har de ändå varit med i hetluften flertalet gånger. Extra roligt var det att få se nye fransosen, Obertan, göra sin debut i den röda tröjan.

Mellan stolparna blev det ändå Foster som stod, med Amos som back-up på bänken. Backlinjen var ganska erfaren och bestod av Neville, som för kvällen var kapten, Brown, Evans och Fabio som vänsterback.

Tvillingen, Rafael, tog plats på mittfältet för ovanlighetens skull. En central position dessutom. Anderson tog den andra centrala platsen. Kanterna tog nye Obertan och Welbeck hand om.

Längst fram var det som väntat Owen och Macheda som startade matchen.

Foster
Neville(K) (62´ utvisad) – Brown – Evans – Fabio
Obertan – Rafael – Anderson – Welbeck (53´ Tosic)
Owen (65´ DeLaet) – Macheda
Icke inbytta spelare: Amos, O´Shea, James, King

Barnsley:
Precis som för United, var det nog en ganska förväntad startelva som tränaren, Mark Robins, mönstrade till start. Inte för att jag prickade in den, men har aldrig hävdat att jag skulle vara i närheten heller.

Jag kryper till korset och erkänner att jag inte hade någon som helst koll på vilka av spelarna som var inlånade eller sent köpta till klubben och därmed riskerade att vara uteslutna från spel, på grund av spel i annan klubb i ett tidigare skede av cupen. Mannen med samma namn som en av mina barndomshjältar, Andy Gray, var en av dem.

Steele
Kozluk – Foster – Moore – Gray
Anderson (70´ Campbell-Ryce) – Colace (77´ Butterfield) – Hallfredsson – Hammill
Bogdanovich – Macken (65´ Hume)
Icke inbytta spelare: Preece, Hassell, Thompson, Devaney

1:a halvlek:
Gästerna startade matchen bäst och var det slag som dominerade den första kvarten av matchen. Det första målet i matchen skulle komma tidigt och på den första hörnan. Anderson slog en precis hörna, där Welbeck retfullt enkelt ryckte ifrån sin bevakare och enkelt kunde nicka in ledningsmålet.

Det Welbeck gjorde bra, gjorde försvararen Gray minst lika dåligt. Maken till sämre försvarsspel får man leta efter. Kanske vara han bara nöjd över att få vara med på planen, för med i matchen var han inte.

Bara några minuter senare är Welbeck nära att öka på ledningen. Matchens passning slås av Anderson. Med enorm precision friställer han ynglingen i straffområdet. Avslutet håller inte lika hög klass som nedtagningen och en fin parad av Steele hindrar United från att tidigt avgöra matchen.

United andra farliga chans i första halvleken skapar Owen och Obertan. Någon sen i sin löpning startar fransosen, när han springer sig ren på Owens instick mellan två backar. Steele är tidigt ute och gör sig stor. Lite för stor och Obertan lyckas inte få bollen förbi honom.

Det är ungefär det som United skapar i den första halvleken. Hemmalaget repar nytt mod, kommer längre upp i planen med hela laget och vinner mer och mer mark på mittfältet. Det visar sig ganska tydligt flertalet gånger att Uniteds manskap inte direkt är samspelta och misstagen ser ibland väldigt enkla och billiga ut.

Barnsleys första chans i matchen blir en av de vassaste. Maltesen Bogdanovich rycker ifrån Macheda på en hörna och nickar i stolpen. Mycket kan man säga om Macheda, men att han skulle vara någon fluga till försvarsspelare kan jag inte påstå. Först funderade vad han över huvud taget gjorde i närkamp med honom, men det verkade vara ett taktiskt drag av Ferguson, då det inträffade flera gånger.

Anderson springer och springer på mittfältet och gör det stundtals bra. Det är genom honom som det allra mesta i anfallsväg går. Rafael känns lite ovan i sin nya roll och tjongar mest långbollar, utan större framgång. Yttrarna, Welbeck och Obertan, byter kant utan att det gör någon större förändring i spelet.

Hemmalaget skapar flertalet hörnor utan att skapa något mer riktigt farligt läge. Några minuter före halvtid är det nära att The Tykes kvitterar. Bogdanovich springer sig fri på kanten och slår en diagonalare igenom hela straffområdet. Många är nära att hinna först på bollen men ingen gör det. Inte förrän Neville enkelt lägger ut till en resultatlös hörna. Efter två händelselösa övertidsminuter blåser Foy av den första halvleken.

2:a halvlek:
Inga byten görs i paus förutom att yttrarna byter tillbaka till sina utgångspositioner. Det tar inte lång tid innan Owen är nära att punktera matchen. Fint framspelad lyckas han ändå inte riktigt komma loss och avslutet känns aningen stressat. Jag tror att han inte gjort många mål i sin karriär med fel fot och han är inte nära den här gången heller, utan avslutar svagt.

Den andra halvleken bjuder på ganska öppet och dåligt spel. Det böljar ganska mycket fram och tillbaka och inget av lagen klarar av att ta tag i spelet. Fabio har det ganska tufft på vänsterbacken och vinner inte många dueller med Bogdanovich. Som tur är gör han inte mål och inte heller någon av hans lagkamrater.

Närmast för United att öka på är Tosic när han smart springer in i mitten. En påpasslig Anderson serverar honom en fin boll, Tosic gör en helomvändning och måttar mot det bortre krysset. Ett bra avslut som tyvärr letar sig på fel sida om stolpen.

Två minuter senare kommer det matchavgörande målet. Anderson stjäl ett inkast och passar till Owen, som snabbt och smidigt rycker ifrån sin motståndare. En turlig tunnel gör att han kommer fri med Steele och Owen placerar kallt och enkelt in bollen i den bortre burgaveln. En fin prestation av engelsmannen.

Sett med ”offensiva röda ögon” dör matchen ett par minuter senare. En misslyckad hörnvariant ligger till grund för att Neville kommer lite på mellanhand och gör en fullständigt misslyckad och korkad brytning. Foy kommer springande och drar efter kortet. Neville ser måttligt chockad ut när han ser att färgen på kortet är röd.

Till en början kändes det mycket hårt, då tacklingen inte alls kändes våldsam eller elak på något sätt. Att han går in med sträckt ben är det ingen som kan argumentera emot och det ska ju räcka. På reprisbilderna tycker jag ändå att kortet blir än mer korrekt. Med den första kontakten syns det klart och tydligt att Neville bara prickar bollen och inte är i närheten av spelaren. Han fortsätter att glida in i situationen och jag upplever att han på nytt höjer upp foten strax innan han träffar spelaren över smalbenet. Kortet är klockrent och inget att diskutera.

Till en början flyttar Fabio ner som vänsterback innan Ferguson byter ut Owen till förmån för DeLaet, som äntligen får speltid. I stället får nu Macheda ensam jaga vidare på topp.

Under den kommande tiominutersperioden skapar hemmalaget fyra-fem klara målchanser. Antingen avslutar man klent och utanför målramen, eller så gör man som inbytte Hume. Man springer bort det allra bästa läget. När han får bollen har han ett gyllene läge att enkelt lobba bollen över Foster. I stället tar han fart emot kortlinjen för att sedan spela bollen tillbaka i straffområdet. Bogdanovich avslutar åter igen och Foster gör en fin räddning och tippar till hörna.

Med tio minuter kvar av matchen kommer hemmalagets sista riktigt farliga chans till en reducering. Den här gången är det Butterfield som utnyttjar ett passivt Unitedförsvar. Med ett snabbt ryck i sidled, skapar han fritt skottläge och får iväg ett bra skott. Fosters räddning är ännu bättre och han kan hålla bollen.

Resten av matchtiden rinner iväg utan att något anmärkningsvärt händer. Några onödiga varningar år båda hållen är det sista som hamnar i Foy´s anteckningsbok, innan han blåser av matchen efter dryga tre övertidsminuter. Åt publiktomtarna som springer in på plan, ägnar jag inget mer utrymme än detta.

Sammanfattning:
Vi går vidare. Det var väl det viktigaste. Närmast efter kommer väl Owens mål. Det är alltid viktigt för en anfallare att få göra mål. Roligast var väl att Obertan äntligen fick visa upp sig i den Uniteds tröja. Långa ben, mycket spring, några fina individuella prestationer och debuten får väl ses som lite mer än godkänd.

Spelmässigt är det inte bra. Naturligtvis försvåras det av att spelarna inte är samspelta, men det ska vara bättre än så här. Utan att ha för mycket förkärlek till Foster, är han ändå den spelare som kommer ifrån matchen med bäst betyg.

Defensivt var det inte bra. Stundtals var det korsdrag och båda mittbackarna såg flertalet gånger ganska loja ut. Kommunikationen emellan dem fanns inte och de gjorde det enkelt för hemmalaget att kunna hitta onödigt med ytor för att skapa målchanser på.

Fram till utvisningen gör Neville en ganska bra insats. Han är inte så offensiv med fyller stundtals på. Hammill, Barnsleys bäste målskytt i ligan, raderar han fullständigt ut. Nu behövs det väl ingen insats i världsklass för att göra det. Utvisningen är dock ett stort minus som drar ner betyget. Fabio hade ganska svårt i positionsspelet och var helt underlägsen Bogdanovich i hemmalaget.

Yttrarna gör det okej. Welbeck är mycket pigg inledningsvis och gör matchens första mål. Han har också ett jätteläge att strax därefter öka på. Annars är han ganska ojämn i sitt spel, vilket är helt naturligt för en spelare i den åldern. Fina löpningar och initiativ blandas dess värre med enkla grodor. Obertan har en mer jämn nivå i sitt spel. Inte så många toppar man gör heller inte bort sig under matchens gång. Han är nog mest nöjd med att debuten är avklarad.

Av de centrala mittfältarna är Anderson den klart dominerande. Inte så konstigt kanske med tanke på erfarenhet av mittfältsspel. Trots en del enkla misstag, är han ändå mycket kreativ och slår flertalet fina och öppnande passningar. Rafael springer och springer, men är inte så kreativ i det offensiva spelet och slår alldeles för många pastejer.

Offensivt har vi två anfallare med i dag kändes det som en. Owen gör ingen stor insats men är av mig förlåten. Han har ingen anfallskollega att samspela med, De flesta gånger han har bollen gör han ändå något vettigt av den och blir sedan utbytt med halvtimmen kvar.

Macheda? Tja, han fanns med på papperet och uträttade väl kanske mer under matchen sju sista minuter än de 83 första. Han är också ursäktad av att vara ensam anfallare efter Nevilles utvisning. Det hjälpte honom inte. Jag hade gärna sett ett byte av honom mot King i dag. Den chansen försvann väl i och med utvisningen?

Enligt Soccernet.com förlorar United hörnstatistiken med 9-6 och skotten med 17-10. Att United sedan prickar målet gånger sju och Barnsley bara fem vittnar kanske ändå om att det finns en viss grundläggande skillnad mellan lagen. Trots ett ganska mediokert spel, framför allt försvarsmässigt, tar Devils en tvåmålsseger med hållen nolla. Rättvist? United gör två mål fler men hade hemmalaget mäktat med ett hade nog ingen tyckt att det varit orättvist. Kvalitet slog kvantitet.

Ska United tas sig längre i cupen krävs ett bättre spel till nästa match, oavsett motstånd. Den här omgången hade vi tur med lottningen. Det återstår att se hur det blir till nästa runda. Närmast på programmet står Blackburn hemma till helgen. Räkna med ny rotation och troligtvis elva nya spelare till start.

UNITED WE STAND

// Daniel Eriksson

[poll id=”34″]