Efter två tunga förluster i rad var det nu dags att bryta trenden när United mötte Watford på bortaplan.
Det fanns en oro kring att det skulle vara ett håglöst United som ställde upp denna dag och tyvärr var inte denna oro obefogad. Det var ett United som utan varken mål eller mening föll med tre mål mot ett på ett grått Vicarage Road.
Första halvlek
Vi får ge det ungefär 12-15 minuter innan spelet på riktigt börjar ta fart. Hittills har spelet varit ganska låst och ingen av lagen har riktigt stuckit ut hakan. Men nu börjar det hända grejer, åtminstone hos Watford. Flera farliga chanser kommer till genom ett ständigt starkt huvudspel där spelare som Deeney och Ighalo sätter tonen. Unitedspelarna får då problem eftersom de blir för statiska och inte rör sig tillräckligt i sina positioner. Det saknas ett spel där spelarna hjälper varandra.
När klockan börjar närma sig tjugo minuter får man en gnutta hopp om att Unitedspelarna kanske tillslut börjat hitta in i spelet. Pogba visar ett starkt fysiskt närkampsspel vid en fast situation då han lyckas att mota bort den storvuxne Prödl och Shaw gör en viktig brytning när Watford går för uppspel. Strimmar av ljus börjar sedan lysa ännu starkare när Rashford vågar utmana och får in bollen i straffområdet. Spelet resulterar inte i någon egentlig chans men utvecklingen går åtminstone i rätt riktning. Högerkanten visar sig vara United absolut viktigaste chans för att bryta igenom Watfords försvar. Det är därifrån flera av chanserna fortsätter att komma och framförallt visar Rashford och Rooney ett fint samspel.
Efter knappa 30 minuter får Pogba en chans som, om han hade satt den, hade kunnat förlåta flera av de synder han i tidigare matcher begått. Watfords målvakt står långt ut vilket fransmannen uppmärksammar och drar iväg ett skott som dyker farligt men som tillslut går i ribban.
Spelet vänder sedan och i 34:e minuten händer det som inte skulle hända. Efter en stökig situation, som borde resulterat i en frispark för Martial, slår Capoue in ledningsmålet.
När vi lägger den första halvleken av matchen till handlingarna är det tydligt att det är Watfords starka huvudspel som är det största hotet mot United. Vi behöver också se en större kreativitet från mittfältet där det är tydligt att spelet tenderar att stanna upp. Problematiken fortsätter sedan högre upp i banan där de offensiva spelarna inte bjuder på tillräcklig kreativitet vilket innebär att exempelvis Zlatan blir väldigt osynlig då han bevakas av tre backar.
Andra halvlek
I inledningen av andra halvlek ser vi att United allt mer utmanar man mot man. Trotts detta så flyttar Watford upp sina positioner och bryter United spel tidigt. Vi fortsätter att efterfråga kreativiteten från United som får Watfords försvar att lösa upp sig.
Efterfrågan av kreativitet besvaras av Zlatan som, med en position lite längre ner i banan driver upp spelet och, med en fint väggspel skapa en målchans som Rashford förvaltar. Efter studs på Watfordförsvarare petar engelsmannen in den så viktiga bollen som innebär att det nu är 1-1 i matchen.
Målet innebär att Watfords försvar sjunker djupt ner i sina positioner. Watford ser sin chans att plocka en poäng mot United, ett resultat de skulle vara mycket nöjda med. Men The Hornets skulle få mer än så.
Vi får sedan några minuter med spel mot ett mål till Uniteds favör som präglas av höga inlägg och fasta situationer. Detta hoppfulla spel övergår sedan till ett passivt passningsspel på mittfältet som emellanåt drivs upp av en bland annat löpvillig Mata, som bytts in istället för Valencia i 62 minuten.
Men trots några hoppfulla minutrar så är det Watford som i 83 minuten återigen tar ledningen. Efter en fast situation som förorsakats av Fellaini rivs Unitedförsvaret isär och det lämnas en lucka till den nyligen inbytte Zungia. På tilläggstid är det sedan en definitiv spik i kistan då Deeney på straff, orsakad av Fellaini, sätter 3-1.
Res med oss till Manchester!