Har du några speciella rutiner före eller efter match? Så löd den sista frågan i den senaste frågelådan här på Muss hemsida. Nej, tänkte jag direkt, det har jag inte. Men när jag väl började skriva kom jag på den ena egenheten efter den andra och fram trädde en parallell persona. En annan version av mig själv.
Jag läste mitt svar många gånger och först drabbades jag av lite lätt panik. Vem är den här sjuka människan som lever med allt det här? Men efter några läsningar började jag gilla det udda porträttet av mig själv och jag kände att det här måste jag dela. Jag mår ju trots allt bra, är välfungerande, social (beskrivs i alla fall så av vänner) och blir varken aggressiv eller destruktiv vid förlust. Så, kära läsare, i den här texten ger jag er därför mitt matchjag. Det är kul läsning (eller i alla fall annorlunda för att vara på Muss.se)!
Den röda godisens makt över titlar
En rutin, eller låt oss kalla det för vad det är, en fix idé eller varför inte till och med en tvångstanke, som ALLTID pågår är att jag alltid måste avsluta med att äta den röda (eller den närmast röda) godisen om fler färger bjuds i en godisskål eller godispåse. Jag vet inte riktigt hur detta beteende startade, men det blir faktiskt viktigare och viktigare med åren. Nuförtiden lägger jag alltid undan en röd (den rödaste) godis och sparar den på ett säkert ställe för att inte riskera att den äts av någon annan eller att jag glömmer bort mig. Och varför gör jag det här då? Jo, för att United ska vinna titlar såklart! Det ska vara rött kvar när alla andra lag (alltså godisar) dött godisätardöden och försuttit sin chans att krönas till mästare.
Att klappa händerna
När United gör något bra som jag vill applådera klappar jag alltid händerna i ett antal gånger som är delbart på fem. Varför vet jag inte riktigt, men så fort jag klappar händerna börjar jag räkna automatiskt. Fem klapp är vanligt vid en bra, men icke målgivande prestation, 25 klapp är vanligt vid mål. Så, om ni någon gång hör någon klappa typ fem gånger extra när en applåd plötsligt dör ut… Det kan vara jag.
Ät alla salta pinnar (och den hela halva salta pinnen)
Salta pinnar och jag har ett förhållande som går way back. Salta. Pinnar. Är. Det. Bästa. Snacket. Punkt.
Det finns med andra ord alltid salta pinnar när jag ser på match hemma. Inget konstigt med det. Men, om det går knackigt i första halvlek och vi inte leder efter ca 20 minuter, så måste jag äta upp alla förpackningens salta pinnar innan halvleken är slut. Annars kan det gå åt helvete, det förstår ju vem som helst. Rutinen kan dessutom upprepas i andra halvlek, om det finns fler salta pinnar i lägenheten vill säga.
Förut hade jag en grej, som jag förvisso slutat med, men det var lite som med den röda godisen. Det pågick hela tiden och inte nödvändigtvis bara på matchdagar. I varje förpackning som jag åt salta pinnar ur var jag tvungen att gnaga av en pinne på längden utan att den bröts på något sätt. Jag var alltså tvungen att ätskapa en hel halv salt pinne. Lyckades jag med det vann United, såklart.
Kaffe och annan dryck
Självklart finns det rutiner kring kaffe och dryck. Jag måste, om jag dricker kaffe till en match, dricka lika många koppar i första halvlek som i andra. Som tur är dricker jag sällan kaffe till kvällsmatcherna…
Jag får inte heller börja dricka mitt kaffe, eller någon annan dryck (oftast öl), innan matchen har startat. Jag får heller inte ha något kvar i koppen/glaset i halvtid eller vid slutsignalen. Det är dåligt. De här sakerna gäller bara framför tv-skärm av någon anledning, inte live.
Symmetrin som styr bollen
Allt som är mitt och som står eller ligger placerat på bordet (om det finns något), när jag ser en match, måste ligga i någon slags symmetri (oklart vilken faktiskt) och gärna på något sätt pekandes mot motståndarnas mål i första halvlek. Symmetrin får inte brytas under match, men kan pekas/lutas/sluttas något mer mot motståndarnas mål (som de hade i första halvlek) för att hjälpa bollen dit och in.
Långkalsonger, bar överkropp och matchtröja
Det är enkelt egentligen. Långkalsonger på = vinst. Synd att det inte alltid är svinkallt när United lirar. Långkalsonger är alltså inget mentalt måste, men sjukt effektivt när det praktiseras.
Jag har under årens lopp också märkt att Fergie-time ger bäst resultat om jag har bar överkropp av någon anledning. Tröja av när sena mål ska göras med andra ord.
Matchtröja funkar inte för mig. Det är fan alltid förlust då. Jag har gett upp att bära den röda tröjan!
Nagelbitande
Det är något magiskt med matchdagar. Nervositeten är påtaglig från när jag vaknar. Och det tar sig uttryck i nagelbitande. Kanske inte jättefräscht, men det har mig veterligen aldrig gjort mig sjuk. Är dock övertygad om att det har plockat många poäng åt United genom åren… Såklart att det har!
Sååå… Det var jag. Är jag. En variant av mig i alla fall. Hoppas jag har lyckats bjuda er på kul läsning, eller i alla fall en annorlunda supportertext. Allt är sant och det finns säkert fler grejer som jag inte kommer på just nu. Jag hoppas innerligt att fler än jag har små egenheter, för alla vi som har dem, vi vet, att de fungerar!
Vilka är dina rutiner? Låt oss veta! Eller, för din egen skull, låt dig själv få syn på dem!
Res med oss till Manchester!