En av säsongens svåraste bortamatcher, med nio spelare borta på grund av skada och i ett läge där de tre poängen är ovärderliga. Vad Ole Gunnar Solskjaers Manchester United gör då? Vinner tämligen enkelt, med 3-1, så klart.
United började halvdant utan att på något vis vara underlägsna. Fred blandade och gav, Lukaku likaså. Belgaren kom dock att stå för en matchavgörande insats med två mycket fina mål. Efter en Palace-reducering spelade till sist Paul Pogba fram Ashley Young som tryckte in spiken i den så klassiska kistan i den 83:e minuten, till fansens eviga jubel.
Ole’s at the wheel…
Vilket fullkomligt lysande sätt Ole Gunnar Solskjaer och övriga i tränarstaben förberedde sitt lag på till den här matchen. Det fanns skäl till både en och två tvivlande och ifrågasättande tankar inför drabbningen på Selhurst Park – men det förekom inte en sekund på planen där spelarna inte såg ut att veta vad de skulle göra. Inte en enda gång.
Med halva truppen skadeskjuten fick Solskjaer laborera om ordentligt i elvan. Scott McTominay, Paul Pogba och Fred – brassen som inte startat en PL-match sedan annandag jul – bildade det centrala mittfältet. Framför dem fick Alexis Sanchez och Romelu Lukaku spela tillsammans med 19-åriga ytterbacken Diogo Dalot, som fick vikariera som yttermittfältare i kvällens match.
Den enda lagdelen som kunnat hållas intakt var backlinjen – och det skulle visa sig bli viktigt. Crystal Palace, som kom till matchen efter en 4-1-seger borta mot Leicester, hotade kontinuerligt med sin anfallstrio bestående av Wilfred Zaha, Michy Batshuayi och Andros Townsend. Uniteds backlinje fick slita hårt emellanåt, men dubbeluppbackningen med Young och Dalot på Zaha gjorde gott i långa stunder.
När laget sedermera började tryta i energinivå på slutet slängde tränarstaben in Eric Bailly och shiftade om till en fembackslinje. Något som rätade till den något sargade defensiva balansen. En defensivt arbetsam Marcus Rashford (som vilats pga sin fotskada) kom sedermera in istället för Alexis Sanchez och säkrade upp vänsterkanten. En taktisk triumf detta, av Solskjaer & Co.
Spelarprestationer
Med tanke på de redan nämnda skadorna var det ytterst ovisst vilka som skulle spela – och vilka som skulle ta chansen. En av dessa spelarna var Fred, den 25-åriga mittfältaren som hämtades in från Shakhtar Donetsk i somras för dyra pengar.
Det var inte på långa vägar en lysande insats av Fred ikväll och han startade framförallt matchen väldigt svajigt. Flertalet bolltouch och passningar som inte hamnade rätt, tacklingar som riktades fel och en halvdan positionering att toppa av de första 45 minuterna med. I stunder såg han rädd ut på planen.
Under den andra halvleken spelade dock brassen upp sig avsevärt. Han började spela enkelt och vann bollar här och var. Ingen superinsats på långa vägar, men vi fick till sist vittna om att det faktiskt finns något där – något man faktiskt börjat fundera på.
Längre upp i banan startade en hårt ifrågasatt Romelu Lukaku. Belgaren öppnade matchen med att missa en superchans mitt framför mål och följde sedan upp den med ett par sämre ageranden med bollen. Men efter sisådär en 20-25 minuter hände något med 25-åringen. Bollarna studsade inte längre ifrån honom likt ett bollplank och han lyckades flertalet gånger vända ut bollen på någon av kanterna för att sedan ta ny position i boxen – precis så som han ska spela.
”Rom” skruvade sedan in 1-0 med fel fot efter ett strÃ¥lande förarbete av Luke Shaw. I den andra halvleken gjorde han sig omöjlig inne i motstÃ¥ndarboxen efter en hörna och tryckte stenhÃ¥rt in 2-0 i nättaket. Hands down, ett otroligt väl genomfört agerande av belgaren. Nog visade han att han inte tänker ge upp sin plats i laget utan fight. Precis vad man vill se!
I övrigt vill jag nämna åtminstone ett par spelare till, lite kort. Luke Shaw – fantastisk. En av hans bästa matcher i United-tröjan, speciellt den första halvleken. Kunde hängt med bättre på reduceringsmålet Palace fick in dock, men allt som allt en finfin insats av engelsmannen.
Scott McTominay är en annan spelare som förtjänar beröm. Den 22-åriga skotten spelade enkelt, vann mycket boll och gjorde sig allmänt svår att tampas med på det centrala mittfältet. Två (förvånansvärt) bra insatser i Nemanja Matic frånvaro. Mer av detta, Scott!
Sist, men absolut inte minst, vill jag även nämna James Garner. Uniteds 17-åriga mittfältstalang som fick Premier League-debutera ikväll. Stort grattis! Det lär inte varit den sista gången vi såg den spelskickliga mittfältaren, som liknats vid Michael Carrick, på planen.
Res med oss till Manchester!