Manchester Uniteds juniorlag (U18 och U19) blandade säsongen 2018/19 propagandafotboll med riktiga bottennapp. Individuellt har flera spelare briljerat, kollektivt har det inte alltid fungerat lika bra. I slutändan summeras en titellös säsong och det oroar en aning.
Precis som förra säsongen bjöd juniorlaget på betydligt bättre fotboll än reservlaget. Jämför vi juniorer mot juniorer så ser vi ändå en tillbakagång. Den stora förklaringen till det är att förstaårsjuniorerna 2018/19 inte höll samma klass som säsongen innan.
En annan förklaring är att Mason Greenwood bara var tillgänglig i 13 ligamatcher. Jämför vi juniorlaget med och utan Greenwood så är skillnaden enorm. När jag skrev att säsongens förstaårsjuniorer inte var lika vassa som året innan så är det en sanning med modifikation. För det är lätt att glömma det, men Mason Greenwood var ju faktiskt förstaårsjunior i teorin. I praktiken var han dock inte bara etablerad i juniorlaget 2017/18 utan kanske även lagets bästa spelare. Efter en försäsongsturné med a-laget klev han in som tvåmålsskytt i premiären mot de blivande engelska mästarna Derby County. För bra för juniorlagsfotboll redan i första matchen som förstaårsjunior.
Nu ska inte det här bli en Mason Greenwood-kolumn. Juniorerna inledde säsongen på bästa sätt, med resultatraden 17-3-1 på de 21 första matcherna. Sedan skickades halva reservlaget på lån, varpå deras platser i reservlaget fylldes av juniorer, vilket då gav chanser till de yngre spelarna i juniorlaget. Så att resultaten under andra halvan av säsongen blev sämre har sin naturliga förklaring.
I ligan blev det en fjärdeplats, bakom Derby och de båda Liverpoollagen. Givet generationsväxlingen mitt i säsongen tycker jag att det får anses vara godkänt. Mindre roligt då i cuperna. Efter propagandafotboll i gruppspelet i Uefa Youth League (5-1-0, 20-8) så blev det fiasko i slutspelet. I FA Youth Cup uttåg i fjärde omgången och i U18 Premier League Cup räckte det bara till semifinal.
Vi noterar en hög högstanivå:
- Fyra poäng mot de engelska mästarna Derby County
- Två vinster och en oavgjord mot serietvåan och FA Youth Cup-vinnaren Liverpool
- Första lag sedan Norwich 2013 att besegra Chelsea i FA Youth Cup och dessutom seger mot Londonlaget i Premier League Cup
- Ett fantastiskt gruppspel i Uefa Youth League, där United lekte med Juventus, Valencia och Young Boys
Men lägstanivÃ¥n…
- Efter den historiska segern mot Chelsea en pinsam förlust mot Brighton – som inte ens har en elitakademi – i nästa runda
- I Uefa Youth League en obegriplig förlust mot Midtjylland i åttondelsfinalen
- Utklassade av Manchester city – som, cuperna undantaget, gjorde en mycket svag säsong – i Premier League Cup-semifinalen
Att laget så ofta underpresterar i matcherna som betyder som mest oroar. Det var likadant förra säsongen och det börjar vara länge sen som Uniteds juniorer faktiskt vann någonting (ja, serieseger förra säsongen, men det följdes upp av en förlust i den nationella finalen).
Nåväl, låt oss nu fokusera på spelarna och ledarna individuellt.
Att notera är att U17-spelarna i genomgången fortsätter i juniorlaget säsongen 2019/20 medan U18-spelarna flyttas upp till reservlaget.
Tränare: Neil Ryan
Efter två framgångsrika år som juniortränare belönades Kieran McKenna med en plats i a-lagets tränarstab. Det blev en intern lösning då Neil Ryan fick jobbet efter McKenna. Av allt att döma har Ryan gjort ett gott jobb och på det stora hela märktes väldigt lite av tränarskiftet.
Det vi möjligen kan kritisera Ryan för är att laget i enstaka matcher inte såg helt förberedda ut. Jag tänker framför allt på FA Youth Cup-matchen mot Brighton, då United inte alls tycktes vara beredda på att Brighton skulle parkera bussen, vilket faktiskt var en självklarhet.
Nicky Butt
Akademichef Nicky Butt har av någon anledning valt att ge sig själv jobbet som tränare för U19 i Uefa Youth League. Det tycker jag han ska låta bli i framtiden (ja, säsongen 2019/20 blir han så illa tvungen, då United inte kvalade in till turneringen). Förlusten mot Midtjylland var verkligen inte okej och Butt bär en stor del av skulden, United var dåligt förberedda.
Hans arbete som akademichef är fortfarande alldeles för tidigt att säga så mycket om. Resultat för junior- och reservlag är inte oviktiga men i slutändan är det egentligen bara antalet producerade a-lagsspelare som räknas.
Juniorlaget 2018/19
Matcher: | 36 |
V-O-F: | 22-8-6 |
MÃ¥lskillnad: | 96-60 |
U18 Premier League: | Fyra i den norra gruppen |
FA Youth Cup: | Omgång 4 |
Uefa Youth League: | Ã…ttondelsfinal |
U18 PL Cup: | Semifinal |
MÃ¥lvakter
Den ordinarie målvakten friställdes, så vi snabbspolar förbi målvakterna.
Jacob Carney (U18) fick en del speltid i slutet på säsongen. Får möjligen fler chanser nästa säsong, då som överårig målvakt.
Ondrej Mastny (U17) var skadad nästan hela säsongen och väntar fortfarande på debuten (satt på bänken några gånger i slutet på säsongen).
James Thompson (U18) var förstaval som målvakt men bänkades under våren och friställdes överraskande efter säsongen.
Statistik målvakter
SPELARE | MATCHER | NOLLOR | SNITT |
James Thompson | 15 | 5 | 1,67 |
Alex Fojticek | 8 | 2 | 1,5 |
Jacob Carney | 7 | 0 | 2 |
Matej Kovar | 6 | 1 | 1,5 |
Snitt är antal insläppta mål per 90 spelade minuter. I händelse av målvaktsbyte och hållen nolla går nollan till den målvakt med störst speltid i matchen eller, om speltiden är lika, till målvakten som startade matchen.
Försvarare
Återigen ett år där juniorlaget släppte in väldigt många mål. Som vanligt kan det vara värt att påpeka att juniorlag generellt är dåliga defensivt men även i jämförelse med de närmaste konkurrenterna ser det dåligt ut.
Di’Shon Bernard (U18)
I Di’Shon Bernard har United en aggressiv och målfarlig (fem mål) mittback. Han var given i juniorlagets backlinje. Inte entydigt positivt omdöme dock, då han är tämligen misstagsbenägen. Till Bernards försvar ska sägas att lagets försvarsspel var markant sämre när han saknades. I slutet av säsongen klev han upp i reservlaget och mest troligt tar han en ordinarie plats i reservlaget nästa säsong.
Ethan Laird (U18)
Skador förstörde stora delar av Ethan Lairds säsong. FrÃ¥n november och framÃ¥t spelade han faktiskt bara fyra matcher. Vore det inte för skadorna är det möjligt – ja, till och med troligt – att han hade fÃ¥tt debutera i a-laget. Ole Gunnar Solskjaer har nämnt Laird som en potentiell a-lagsspelare.
Laird är en otroligt skicklig försvarare – högerback om han fÃ¥r bestämma själv men han gör det nästan lika bra pÃ¥ vänsterkanten och i landslaget har han ofta spelat mittback – med en enorm potential. Han är klok, snabb, tekniskt skicklig och stark. Defensiven sköter han nästan alltid klanderfritt och offensivt bidrog han med tvÃ¥ mÃ¥l och sju assists pÃ¥ sexton matcher. I sina bästa stunder, som mot Valencia, är Laird fullständigt dominant pÃ¥ sin kant.
Om Laird är kvitt skadorna räknar jag att han får följa med på a-lagets försäsongsturné. Jag blir inte ett dugg förvånad ifall Laird om ett år har passerat Diogo Dalot i hierarkin.
Teden Mengi (U17)
Mittbacken Teden Mengi var yngsta ordinarie spelare i juniorlaget. Han är en modernt skolad spelare som gärna tar några steg framåt för att vinna boll och sedan starta anfall. U17-landslagsspelare för England, men inte helt ordinarie. Fortfarande så pass ung har han givetvis mycket kvar att utveckla. Tiden talar ändå för honom och nästa säsong är han mest troligt juniorlagets lagkapten.
Brandon Williams (U18)
Den gångna säsongens lagkapten var Brandon Williams, som fick resa med a-laget till Paris när det vankades åttondelsfinal i Champions League. Bör således ha goda chanser att resa få resa till Australien och Asien i sommar.
Williams är en högerfotad ytterback som oftast spelar på vänsterkanten. Han är otroligt snabb och outtröttlig. Definitivt en modernt skolad ytterback som tänker offensivt ett par gånger innan han funderar på defensiven. Sett till det är fyra mål och en assist en liten besvikelse. Positivt är att han den offensiva inställningen till trots som regel sköter sitt defensiva ansvar med bravur. Williams har ett hett temperament och satsar ofta överdrivet hårt i tacklingarna. I juniorfotbollen kommer du undan med sånt, spelar han på samma sätt som senior kommer korten hagla.
Gjorde tre matcher i reservlaget och han kan förväntas vara ordinarie där nästa säsong.
Övriga
Lukasz Bejger (U17) fick bara chansen från start i fem matcher, de flesta i slutet av säsongen. Anslöt med gott rykte men har hittills inte levt upp till förväntningarna. Har dock tid på sig.
Oliver Denham (U17) slet med skador och fick nöja sig med en match från start och ett par inhopp.
Reece Devine (U17), som anslöt från Manchester city, fick till slut en hel del speltid och bör vara ordinarie vänsterback nästa säsong. Har fysiken som sin största tillgång.
Ben Hockenhull (U17) inledde säsongen med att skänka bort ett mål mot Derby och avslutade den med att skänka bort två mål mot Manchester city. Fick inte så mycket speltid däremellan.
Will Fish (U16) var lagkapten för U16-laget och satt på bänken i Uefa Youth League. Han väntar fortfarande på juniorlagsdebuten men omtalas som en av klubbens största talanger.
Iestyn Hughes (U16) är en ytterback från Wales som fick ett par matcher i slutet på säsongen. Ordinarie i Wales U17-landslag. (Notera att han alltså heter Iestyn med versalt i, inte L. Och han heter definitivt inte Tysten, även om det blev så på den officiella laguppställningen mot Newcastle.)
It is with an i however a capital i when typed is I and so people think his name is Lestyn but it’s iestyn/Iestyn and pronounced yestin😂😂
— Samantha Hughes (@sam9hughes) March 3, 2019
Statistik försvarare
SPELARE | MATCHER | MÃ…L |
Di’Shon Bernard | 26 | 5 |
Brandon Williams | 24 (5) | 4 (1) |
Teden Mengi | 21 (2) | 0 (2) |
Ethan Laird | 16 | 2 (7) |
Reece Devine | 11 (6) | 0 |
Lee O’Connor | 7 | 0 |
Luca Ercolani | 6 | 0 |
Lukasz Bejger | 5 (2) | 0 (1) |
George Tanner | 3 | 0 |
Ben Hockenhull | 2 (3) | 0 |
Oliver Denham | 1 (2) | 0 |
Iestyn Hughes | 1 (1) | 0 (1) |
Tabellen visar:
• matcher från start (inhopp) | mål (assists)
Mittfältare
Den nya Michael Carrick.
Anthon Elanga (U17)
Sveriges U17-landslagsspelare Anthony Elanga listas fortfarande som mittfältare av United. Vad jag kan minnas så spelade han bara i anfallet. Spelade gjorde han mest hela tiden, mest av alla anfallare i juniorlaget. Efter Mengi (som är tre dagar yngre) den näst yngsta ordinarie spelaren i laget.
Sett till speltiden är fyra mål och fyra assists i underkant men hans prestationer var bättre än poängproduktionen. Elanga spelade helst och bäst på endera kanten, de få gånger han testades som centerforward gick det inte lika bra. Snabb och tekniskt skicklig, bra en mot en. Behöver förbättra avslut och få upp kvaliteten på avgörande passningar.
Klarade av reservlagsdebuten med ett inhopp och nästa säsong är han den som ska leda juniorlagets offensiv.
James Garner (U18)
Det blev en ryckig säsong för James Garner. Han fick följa med på a-lagets försäsongsturné och väl hemma tog han en ordinarie plats på reservlagets mittfält. Därefter klev han ner till juniorlaget för de största matcherna, där han vid några tillfällen spelade mittback. Efter årsskiftet var han med i utkanten av a-lagstruppen och debuten avklarades.
Blev dubbelt nominerad, som årets unga spelare och årets reservlagsspelare i United, utan att vinna något av priserna. Att han följer med på a-lagets försäsongsturné för andra året i rad är närmast garanterat. Nästa säsong bör han ha goda chanser till regelbunden speltid i Europa League och de inhemska cuperna.
Garner är en mittfältare med enorm potential. Klok och passningsskicklig som Michael Carrick men med större driv, energi och aggressivitet.
Dylan Levitt (U18)
Uttagen till det walesiska a-landslaget (!) har Dylan Levitt gjort en fantastisk säsong, där han egentligen överträffade alla förväntningar. Inledde säsongen som given på juniorlagets mittfält, avslutade den lika given på reservlagets mittfält. Nominerades med rätta till priset som årets unga spelare i United. Jag gillar Levitt men att han ska bli en a-lagsspelare i United känns kanske övermäktigt.
https://www.youtube.com/watch?v=9mYzDRxbJF4
Levitt besitter en utmärkt passningsfot, med förmågan att hitta in med passningar bakom motståndarnas backlinje. Vore det inte för Mason Greenwood skulle Levitt knappast ha gjort så många assists och hans fina målskörd förklaras främst av att han är säker från straffpunkten. Från början skolad som en nummer 10 har han nog sin framtid lite längre bak i planen, faktiskt kanske som sittande mittfältare. Ja, lite som en Michael Carrick.
Arnau Puigmal (U18)
Den spelskickliga mittfältaren Arnau Puigmal led av den stora konkurrensen på mittfältet och fick framför allt speltid som högerback. Han är en duglig ytterback men egentligen för långsam den rollen. Var betydligt bättre i de matcher han fick spela på mittfältet. Jag kan tänka mig att Puigmal flyttar hem till Spanien om något år och att han har en framtid i typ ett mittenlag i La Liga.
Aliou Traore (U18)
Det är en slö jämförelse men nog för Aliou Traore tankarna till Paul Pogba. Samma fysik, samma position, samma teknik. Lika bra som Pogba är Traore dock inte, men det är ju inte många som är det. Lite i skymundan av Garner och Levitt gjorde Traore en stark säsong, med fyra mål, tio assists och flest spelade matcher av alla ungdomsspelare. Samtidigt är han nog lite besviken på att det bara blev tre matcher i reservlaget.
Övriga
Ethan Galbraith (U18) var i stort sett ordinarie hos juniorerna och fick debutera i reservlaget. Är stabil men sällan spektakulär.
Max Haygarth (U17) har mestadels varit skadad och det blev bara ett inhopp.
Mark Helm (U17) gjorde mål i sin debut men fick detta till trots vänta länge på nästa chans. Fick en del speltid i slutet på säsongen, oftast som inhoppare.
Charlie McCann (U17) var en av få U17-spelare som faktiskt fick någon speltid att tala om. Spelade vanligen som vänsterytter och bidrog med några mål och ett par assists.
Dion McGhee (U18) gjorde näst flest inhopp av alla ungdomsspelare. Hade nog hoppats på en mer framträdande roll.
Harvey Neville (U17) fick nöja sig med tre matcher från start och fyra inhopp.
Connor Stanley (U17) fick faktiskt debutera i reservlaget. Aningen märkligt, då speltiden hos juniorerna var knapp.
Statistik mittfältare
SPELARE | MATCHER | MÃ…L |
Aliou Traore | 28 (3) | 4 (10) |
Ethan Galbraith | 21 (3) | 4 (4) |
Dylan Levitt | 20 (4) | 7 (8) |
Arnau Puigmal | 19 (6) | 2 (5) |
Anthony Elanga | 19 (4) | 4 (4) |
Charlie McCann | 16 (8) | 5 (2) |
James Garner | 15 | 2 (2) |
Dion McGhee | 14 (10) | 5 |
Aidan Barlow | 6 | 3 (1) |
Angel Gomes | 6 | 2 |
Connor Stanley | 4 (7) | 0 |
Harvey Neville | 3 (4) | 0 |
Mark Helm | 2 (7) | 1 |
Max Haygarth | 0 (1) | 0 |
Tabellen visar:
• matcher från start (inhopp) | mål (assists)
Anfallare
En spelare gjorde (nästan) alla mål.
Mason Greenwood (U17)
Jag har diskuterat Mason Greenwood gång på gång på gång i ungdomskollen, så egentligen har jag inget nytt att komma med. Greenwood bar juniorlaget den här säsongen. Han gjorde fyra mål mot de engelska mästarna Derby, dubbla segermål mot Liverpool, hattrick mot Chelsea i FA Youth Cup. När han var skadad kunde laget inte ens vinna mot Midtjylland.
Utsågs givetvis till årets unga spelare i United, som kanske den mest självklara vinnaren någonsin.
Redan när säsongen började var han för bra för att spela juniorfotboll. Jag tycker att han fick vänta alldeles för länge på debuten i reservlaget. Några småskador störde under våren och ska vi tro Ole Gunnar Solskjaer så hade vi fått se mer av Greenwood i a-laget om det inte vore för de skadorna. Nästa säsong räknar jag nästan med att han regelbundet är med i matchtruppen.
Som vi såg mot Cardiff behöver han bättra på huvudspelet, annars kan han egentligen allt. Killen skjuter ju till och med frisparksmål med båda fötterna och av hans 30 mål kom 15 med högerfoten och 14 med vänsterfoten. Han gjorde överlägset flest mål i ungdomslagen och dessutom tredje flest assists. Över två säsonger har han gjort 47 mål på 46+4 matcher i ungdomslagen.
Greenwoods kanske allra främsta egenskap är hans förmåga att alltid komma till målchanser. Det spelar liksom ingen roll att laget spelar uruselt, killen kommer till sju avslut mot Cardiff ändå.
D’Mani Mellor (U18)
En skadefylld säsong till trots gjorde D’Mani Mellor stora framsteg. Efter skadorna fick han bida sin tid som inhoppare och när han han klev upp i reservlaget gjorde han det också som inhoppare. Så totalt gjorde han flest inhopp av alla ungdomsspelare. Trots bara elva matcher från start gjorde han näst flest mål av alla juniorer.
Largie Ramazani (U18)
Även Largie Ramazani missade en hel del matcher på grund av skada. Han är knappast nöjd med sin säsong, två mål och sex assists är inte godkänt. I sina bästa stunder en finurlig och svårläst spelare gjorde han sina bästa matcher när han fick chansen i reservlaget.
Övriga
Mipo Odubeko (U16) imponerade med mål i debuten. Ryktet säger dock att han har nobbat Uniteds erbjudande om ett juniorlagskontrakt. Tråkigt om så är fallet.
Shola Shoretire (U15) blev tidernas yngsta spelare i Uefa Youth League och lär ha en stor chans att vara ordinarie i juniorlaget redan som U16-spelare. Ett namn att lägga på minnet!
Deji Sotona (U16) fick göra ett inhopp.
Statistik anfallare
SPELARE | MATCHER | MÃ…L |
Mason Greenwood | 23 | 27 (6) |
Largie Ramazani | 16 (7) | 1 (6) |
D’Mani Mellor | 11 (10) | 8 (1) |
Tahith Chong | 6 | 2 (1) |
Joshua Bohui | 4 | 2 |
Nishan Burkart | 2 | 1 |
Mipo Odubeko | 2 | 1 |
Millen Baars | 0 (3) | 1 |
Shola Shoretire | 0 (2) | 0 |
Deji Sotona | 0 (1) | 0 |
Tabellen visar:
• matcher från start (inhopp) | mål (assists)