Utav ligavinnarna från 1952 fanns det inte mycket kvar när säsongen 1955/56 startade och Manchester United hade svurit på att aldrig hamna i sitsen igen att man skulle vänta 41 år mellan ligatitlarna.
Många skulle välja att i stora delar behålla det laget som vann den första ligatiteln på 41 år för klubben. Man hade kunnat resonera att man ändå var bäst i landet, eller hur?
Men Sir Matt Busby tänkte annorlunda trots att Manchester United under den här tiden inte var en särskilt rik förening. Matt Busby och hans assistent Jimmy Murphy hade smidit planer bakom kulisserna. ”The Busby Babes” skulle formas från ungdomslagen. Men det var inget lätt beslut för Busby, vilket han också erkände i sin självbiografi ”Soccer at the Top”. Han såg tecken på att spelet inte längre var bra nog och det krävdes drastiska förändringar då man hamnade på en åttondeplacering året efter guldet
Titellaget från 1956 formades redan hösten 1953 och ”The Busby Babes” föddes i en träningsmatch mot skotska Kilmarnock, som i sin tur gav många av de yngre chansen i en senare ligamatch mot Huddersfield. Där och då föddes ”The Busby Babes”.
Spelare som Allenby Chilton, Jack Rowley, Henry Cockburn, Stan Pearson Jack Crompton, John Aston och Johnny Carey fick lämna av olika orsaker, mestadels på grund av att spelarna blev äldre och på det sättet naturligt att man lämnade.
Visst köptes det in ett par spelare in till truppen. Till exempel Johnny Berry från Birmingham som kommit till klubben inför säsongen 1951/52 och målvakten Ray Wood från Darlington. Men framförallt Tommy Taylor från Barnsley som köptes in för den väldigt specifika summan 29 999 pund. Barnsley krävde egentligen 30 000, men då Sir Matt Busy inte ville att en ung spelare skulle ha en prislapp på 30 000 pund hängandes över huvudet blev det just 29 999. Prislappen plus att Tommy Taylor krävde två biljetter till sina föräldrar till varje hemmamatch och Taylor blev Uniteds dyraste spelare.
För att spola fram tiden till säsongsstarten 1955/56 hade Manchester United säkrat upp en rad stora talanger som för evigt kommer att vara inpräntade i Manchester Uniteds historia. De spelare som bör läggas på minnet är: Jackie Blanchflower, Bill Foulkes, Don Gibson, Mark Jones, David Pegg, Dennis Viollet, Jeff Whitefoot, Geoff Bent, Freddie Goodwin, Ian Greaves, Liam Whelan, Eddie Colman, Wilf McGuinness, Bobby Charlton, Nobby Stiles, Johnny Giles, Nobby Lawton, Alex Dawson, Mark Pearson och Duncan Edwards.
Säsongen 1955/56 bestod First Division av 22 lag och således spelades också fyra matcher fler än vad det spelas nu för tiden. För Uniteds del startade säsongen med två oavgjorda matcher, borta mot Birmingham och hemma mot Tottenham. Noterbart var att endast 25 406 personer infann sig på Old Trafford när United mötte Tottenham.
Två raka vinster där Tottenham återigen var en av motståndarna. En då 19-årig Duncan Edwards gjorde bägge målen i 2-1 segern borta mot Tottenham. Men i övrigt var det en knackig inledning på säsongen. Tre förluster, tre oavgjorda och fyra vinster de första tio matcherna gav en fjärdeplacering när september skulle bli oktober. Men på den tiden fanns inga lag som drog ifrån och vann match efter match, därför var det bara två poäng upp till serieledande Blackpool, som skulle vara säsongens största konkurrent. Från Tottenham i botten upp till Blackpool i botten skiljde det endast tio poäng.
Men det var i oktober som Tommy Taylors säsong skulle komma igång ordentligt. Från att ha gjort ett mål de första två månaderna, exploderade antalet mål han gjorde efter det. Tio mål på de sju kommande matcherna och viktiga vinster mot bland annat Luton, Wolverhampton och Chelsea bidrog till att United hade hoppat upp på en andraplats med samma poäng som serieledande Blackpool. Det var fortsatt jämnt i tabellen. Nu skiljde det fjorton poäng mellan toppen och botten.
Det var från och med december som United drog ifrån och under den berömda julperioden förlorade man endast en match. Det speciella i det var att det skedde den 27:e december borta mot Charlton, förlust med 3-0. Dagen innan, den 26:e december hade man spelat och vunnit mot samma motstånd, Charlton på hemmaplan med 5-1. Två dagar innan dess hade man tvingats spela på självaste julafton. Julperioden avslutades med en match på nyårsafton och den första segern sedan 1951 togs mot stadsrivalerna Manchester City inför 62 277 åskådare, den högsta publiksiffran sedan säsongen 1936/37.
Fyra poängs ledning mot Blackpool i januari och och bakom hotade Luton och Burnley. Men från och med den tiden var United nästintill oslagbara. Det var bara Preston som lyckades besegra United under de återstående matcherna.
Med tre omgångar av serien skulle de jagande Blackpool, som i det läget var sju poäng bakom Manchester United åka till Old Trafford. John Berry och Tommy Taylor såg till att Manchester United vann matchen och därmed vann serien. En enorm triumf för detta unga United lag som därmed tog sin allra första ligatitel under benämningen ”The Busby Babes. Förutom Tommy Taylor som gjorde 25 mål bör Dennis Violett, Ray Byrne, David Pegg, Roger Byrne och Duncan Edwards nämna bland alla.
https://www.youtube.com/watch?v=2Z1n8dbOyZg
Enda smolket i bägaren den här säsongen var spelet i FA-Cupen. Det blev direkt respass i den tredje omgången borta mot Bristol Rovers (som tillhörde andradivisionen) där man åkte hem med en förlust med 4-0.
Säsongen i siffror
Förra titeln
Manchester Uniteds ligatitel 1952: Sista dansen för Busbys första stora lag
Nästa titel
Manchester Uniteds ligatitel 1957: En nästintill fulländad säsong
Res med oss till Manchester!