Han måste gå

majes

Jag ser inte längre något ljus. Jag hyser inte längre några förhoppningar om att David Moyes kan göra detta Manchester United till sitt. Eller för den delen att Manchester United kan göra David Moyes till sin.

Han måste få gå.

Egentligen är det ju spelarna som skämmer ut sig mest med den här typen av oinspirerade, ointresserade och okunniga insatser, men det är som bekant inte särskilt realistiskt att sparka ut en hel drös spelare. Managern har betalt för att riskera att tvingas bära hundhuvudet, så ser spelreglerna ut även om det finns många andra och större problem än just Moyes.

Det har trots alla misslyckanden varit svårt att förlika sig med tanken om att United bara skulle ge Fergies arvtagare en säsong, men nu har jag alltså kommit förbi den mentala blockeringen. Inte för att jag blir särskilt mycket lyckligare av det, men det är ändå en slags befrielse. Dagens match sammanfattade så mycket av Uniteds säsong och var någonstans klubben befinner sig. Det är långt ifrån där vi vill och bör vara. 0 mål på 6 timmars spel mot både Everton och Liverpool, 0 poäng på de fyra matcherna för första gången i historien … 1 mål på frispark på 3 timmars spel mot city … det här är ingen social verksamhet där man får pröva sig fram i all oändlighet utan att framsteg syns mer än här och där i några enstaka matcher.

Ibland måste man erkänna att det blev fel. Jag gör det själv nu. Jag trodde att Moyes skulle lyckas. Over to you, Manchester United.

Godkänt, bra, okej, jodå:

  • *letar och letar i minnet…* Jo! Javier Hernandez inhopp kan faktiskt ta plats under den här rubriken. Kom dessutom in som en slags dribbler och framspelare, helt otippat!
  • En sak till! Europa League kommer allt längre bort!

Märkligt:

  • Handsen på Jones?! Vad var det egentligen? Helt obegripligt.
  • Büttners spelförståelse. Det var inte första gången han upphävde offsiden i sin karriär. Det var inte sista heller. Förhoppningsvis var det dock sista gången i Unitedtröjan. Kör Evans där i stället resterande fyra matcher, för bövelen.

Makabert:

  • Resten. Inte vid ett enda tillfälle kändes det som en match som United skulle lyckas vinna. Spelarna har haft tio dagar på sig att förbereda sig men såg ut som om de var ett gäng lirare som inte kände varandra, hade plockats in från gatan strax innan kickoff och fick order om att ”gå ut och spela”. Typ.
  • Avståndet till toppen. Tolv matcher mot topp sex-lagen har inneburit sex mål från United. Två av dessa är spelmål. Två. Ett var 540:e minut.
  • 90 på Rooney. Visst, det var svårt att välja vilka av spelarna som skulle få stanna på banan, men det var så uppenbart tidigt i matchen att Rooney skulle ha en offday så att han fick stanna hela matchen är på gränsen till pinsamt.
  • Anfallsspelet. Stundtals kändes det som att United var en man kort i offensiven. Man hade mycket boll – bollinnehavet var överlägset – men skapade endast EN riktigt bra målchans. Och den kom i 87:e minuten och missades av mannen som borde varit utbytt.
  • Startelva vs startelva. Om vi säger att i dag är första dagen på säsongen och vi skulle få välja fritt och bygga ihop en elva av de två uppställningarna – hur många från Everton skulle vi ta med? Ärligt? Coleman och Baines, ja. Men mer? Och ändå är det klasskillnad på planen. Då är det någonting som är gravt fel. Visst, Everton är bra och har bara förlorat tre matcher på Goodison de senaste två åren, men det ska gå att visa mer. Palace gjorde exempelvis tre mål där tidigare i veckan.

Sist:

  • Kontinuiteten 1. Fyrbackslinjen Jones, Smalling, Evans och Büttner var den 24:e olika som Moyes startat med under säsongen. Som jämförelse använde Fergie 14 olika när vi vann dubbeln 2007-08.
  • Kontinuiteten 2. Moyes har ansvarat för 51 matcher – han har ställt ut 51 olika startelvor. Helt otroligt.
  • Markeringen. Ingen Rio, ingen Vidic, ingen Evra i truppen. Första gången sedan maj 2009 som en ligaelva sågs utan någon av dem. Evra fanns på plats, men tog alltså inte plats bland de 18. Moyes snackade lite om skador inför matchen, men det köper inte många av oss. Han försöker i alla fall, det ska han ha. Big decision.
  • Tompas gone. Cleverley startade nio matcher i rad under tre veckor runt jul och nyår. Sedan dess har han startat fyra på snart fyra månader. Märkligt.
  • Inte bäst längre. Vi har kunnat skryta – jag har inte gjort det särskilt högljutt dock – om att United är ligans bästa bortalag. Det är vi inte längre.
  • Testimonial. Har det börjat planeras för vår blivande kaptens 10-årsfirande i sommar? Hur högt har han lyckats få upp det på Uniteds dagordning? Underligt läge. Just nu rycker man lite på axlarna både åt vinster och förluster. Men ändå blir nederlagen allvarligare och tyngre än segrarna blir betydelsefulla. Det är inte någon situation som man vill vara i, varken som manager, spelare eller supporter.
  • Och så Danny. Det finns en local lad i the first team och som läget är nu vill han lämna klubben. Sorgligt värre. Kan ni se det framför er: Rooney är kapten och Welbeck såld. Skär i ett supporterhjärta.

Min mamma frågade mig häromdagen var United låg i tabellen. När jag svarade ”sjua” såg hon uppriktigt förvånad ut. ”Jag trodde att dom skulle åka ur med tanke på hur dåliga dom varit”.

Jag vet inte om jag ska vara glad eller ledsen efter den korta dialogen.