Det blev en tung uddamålsförlust och uttåget ur FA-cupen är ett faktum. När domaren blåste av matchen kunde vi konstatera att dagens United inte kom upp i normal standard och förtjänade inte att gå vidare.
Säsongen känns över. Vi kommer vinna Premier League men resten av säsongen kommer enbart bli en lång transportsträcka utan några mer cupmatcher. Det kändes ovanligt tungt efter slutsignalen, en olustighet som inte infann sig på samma sätt efter uttåget ur Champions League. Andra matchen mot Real kändes enbart som ett rån och ilskan kanaliserades mot domaren. Matchen mot Chelsea blev istället en hopplöshet inför dagens insats som helt enkelt inte var tillräckligt bra.
När laguppställningarna kom blev givetvis snackisen att Rooney inte var med i startelvan och direkt kom diverse rykten om hur han fortfarande är på väg bort från klubben. Senare framkom dock att Rooney var skadad och Sir Alex hoppas nu att han kommer bli redo inför derbyt.
Personligen höjde jag mest på ögonbrynet över att Valencia var med återigen på planen. Att sedan han var högerback och den ende spelaren som fick beröm av Sir Alex är en stor gåta för mig.
Clevelery fick ha en utgångsposition till vänster och jobba sig inåt och både Nani och Welbeck skulle nog tillsammans ta hand om högerkanten vilket såg ut som om båda hade fria roller mest hela tiden.
Resten av laget kändes precis som det brukar göra.
Chelsea ställde upp med en väntad startelva där egentligen allt handlade om att deras trio Mata, Hazard och Oscar skulle med hjälp av individuella prestationer låsa upp hela United. Ashley Cole blev skadad tidigt efter en bristning i låret och Bertrand fick ersätta.
Första halvlek och direkt börjades det bua åt Rio. Frågan jag ställde mig var om det fortfarande var bråket med Terry eller hans val att inte spela med landslaget som gav honom buropen? Det var nog det mest uppseendeväckande i hela första halvlek, förutom Nanis konst att passa fler felpass än rätta passningar (?), som annars var ett sömnpiller av rang. Två slitna lag som verkligen prioriterade försvarsspelet med överflyttningarna och noll ytor mellan backlinje och mittfält.
United var effektiva att få stopp på Chelseas anfall men hade inget riktigt flyt i sina omställningar. Carrick dominerade mitten totalt i första halvlek, både defensivt och offensivt.
Det farligaste som hände var ett skott från Chicharito i slutet av halvleken som hade en konstig bollbana som vållade Cech stora problem.
Det kändes som om Chelsea var som farligast kring våra kanter där både ytterbackar och yttermittfältare stundtals hade problem i sina omställningar till defensiven.
Andra halvlek blev inte samma sömnpiller som första och det dröjde inte länge innan Mata hittade in med en boll till Ba som med någon form av konststycke kunde överlista, en annars stabil för dagen, De Gea. Det blev en uppförsbacke som skulle bli jobbigt att löpa.
I matchminut 61 kom då det gyllene läget att kvittera. Welbeck slog ett hårt inlägg på bortre stolpen där Chicharito bara ska lägga in den i öppet mål. Tyvärr ville Cech något annat och gör en idioträddning som spelarna sedan bara kunde skratta åt. Efter denna chansen förväntade sig nog många en tokoffensiv från United men det ville sig verkligen inte idag. Uteblivna chanser framåt och ett Chelsea som kunde börja spela på kontringar. Det blev väl aldrig riktigt farligt men Chelsea vaskade fram endel halvchanser under Uniteds försök till kvittering.
Precis i slutet fick inbytte Van Persie en chans att kvittera efter att Young och Evra spelats loss men Evras inlägg skjuts över av Van Persie. Tack och godnatt för oss och glädje för Rafael Benitez som febrilt försöker vinna en stor titel för Chelsea.
Såhär i efterhand är det alltid lätt att vara efterklok men jag står fast vid att Sir Alex inte fick ut vad han ville med den startuppställningen han ställde på banan idag. Månne borde han ha spelat annorlunda mot Sunderland och vilat fler spelare i den matchen. Dagens spelare var inte alls vän med bollen och anfallen gick väldigt trögt.
Det blir ingen dubbel i år utan vi får vänta tills nästa år istället.
En kort resumé av dagens match men det var sannerligen inget att hurra över.
Res med oss till Manchester!