Adepterna: Tahith Chong, James Garner, Angel Gomes och Mason Greenwood

Tahith Chong

Tahith Chong såg världens ljus den 4 december 1999, i Willemstad, huvudstad på den västindiska ön Curaçao. Lite är känt om hans uppväxt men av en eller annan anledning valde familjen att flytta till Holland och Rotterdam (Curaçao är ett autonomt område tillhörande Nederländerna).

I Rotterdam är det förstås Feyenoord som gäller för de bästa fotbollsspelarna och Tahith Chong stod tidigt ut som en av de största talangerna i Holland. Den holländska klubben vårdade dock inte talangen på bästa sätt, varför Chong bestämde sig för att prova lyckan utomlands efter säsongen 2015/16.

”Det var min intention att stanna i Feyenoord, men de gjorde ingen plan för mig,” sa Chong då det begav sig. I kamp med många europeiska storklubbar var det Manchester United som drog det längsta strået. ”I Manchester United fick jag omedelbart en bättre känsla.”

Innan flytten till Manchester spelade Chong U17-EM för Holland. Han gjorde det enda målet i kvartsfinalen mot Sverige och utsågs till en av turneringens bästa anfallare. I semifinalen blev dock de slutliga mästarna Portugal för svåra, bland annat efter mål av den framtida Unitedspelaren Diogo Dalot.

Embed from Getty Images

I United tog Chong omedelbart för sig. När United under försäsongen slutade tvåa i U19-turneringen Otten Cup utsågs Chong, 16 år gammal, till bästa offensiva spelare. Han fortsatte på den inslagna vägen när seriespelet inleddes och gick från klarhet till klarhet. Motståndarna fokuserade mest på att sparka ner honom. Så kom det sig att hans första säsong i United tog slut redan i januari, då han blev knäskadad efter en ful tackling i en match mot Everton.

Comeback först sent hösten 2017 men det syntes inte att han hade varit borta. Han imponerade i match efter match och fick snart flytta upp till reservlaget. Efter säsongen utsågs han till Uniteds bästa unga spelare.

Sommaren 2018 fick Chong följa med a-laget på sommarturnén till USA. Under hösten fortsatte han i reservlaget, samtidigt som han regelbundet tränade med a-laget. Det blev även en plats på bänken mot Juventus och debut i det holländska U21-landslaget.

Spelarkaraktär

I Feyenoord användes Chong oftast som vänsterytter men i United har han primärt spelat på högerkanten. Som den vänsterfotade spelare han är spelar han således som en inverterad ytter. Chong är lång och smal med snabba ben och kvicka fötter. Ibland är känslan nästan att det går för fort och beslutsfattandet är inte alltid det bästa.

Han är en modig spelare som älskar att avancera med boll och utmana sin motståndare. Det resulterar i att han får väldigt många smällar men han reser sig alltid och går vidare. Tillslaget med vänsterfoten är bra.

Chong imponerar också i defensiven, där han gör ett mycket större arbete än vad som är typiskt för en teknisk ytterforward.

Framtidsutsikter

Av spelarna som presenteras den här gången är det nog Chong som har störst chans att på kort sikt slå sig in i a-laget. Inte för att han är bäst – den här säsongen har han inte riktigt fått det att klicka – men för att United inte har någon naturlig högerytter.

Chong har alla möjligheter i världen att bli en fantastisk spelare. Det gäller bara att han håller sig skadefri (han missade de avslutande matcherna före årsskiftet efter ännu en ful tackling av en överspelad försvarare) och att han fortsätter att utvecklas på rätt sätt. Återstår att se om han ingår i Ole Gunnar Solskjaers planer. Annars är det kanske hög tid att han lämnar på lån i januari.

Mittfältaren James Garner – ibland kallad Jimmy – föddes i Merseysidestaden Birkenhead i mars 2001. Det var dock i Manchester United han skulle inleda fotbollskarriären, redan som åttaåring. Första gången vi fick stifta bekantskap med honom var i maj 2017, då han fick ett par halvtimmeslånga inhopp i juniorlagets matcher mot Arsenal och Blackburn.

Inför säsongen 2017/18 presenterades han som en av de nya förstaårsjuniorerna. Garner spelade omedelbart till sig en plats som ordinarie på juniorlagets centrala mittfält. Under säsongen imponerade han i match efter match och han nominerades till priset som årets unga spelare i klubben.

Säsongen avslutades med att han i maj var lagkapten för det engelska U17-landslag som nådde semifinal i EM. Tillbaka i Manchester efter EM signerade han sitt första proffskontrakt med United.

Embed from Getty Images

Sommaren 2018 fick han följa med på a-lagets sommarturné. Tillbaka i vardagslivet tog han plats i reservlaget istället för en andra säsong i juniorlaget. Han har flyttat ner till juniorerna för de största matcherna men har annars spelat till sig en ordinarie plats hos reserverna. Samtidigt har han regelbundet tränat med a-laget. I Champions League-matchen mot Valencia fick han sitta på bänken och han har även figurerat i utkanten av truppen under Solskjaers första matcher.

Spelarkaraktär

Ofta jämförd med Michael Carrick spelar James Garner primärt som en defensivt balanserad central mittfältare. Garner har vikarierat som mittback men det är inte tu tal om att det är på mittfältet han har sin framtid.

Jämförelsen med Carrick är inte helt klockren. Det finns likheter i passningsspel och spelförståelse, Garner är dock mer fysisk och energisk i spelstilen.

Garner är en spelare som alltid tycks ha en tanke bakom det han gör. Passningarna går som regel framåt och vanligen till spelare som har möjlighet att göra något med bollen. Han är ingen poängspelare men bidrar hyfsat regelbundet med mål och assists.

En annan sak vi måste framhäva är hans ledaregenskaper. Garner är lagkapten för sin åldersgrupp i det engelska landslaget (den här säsongen U18).

Framtidsutsikter

James Garner har chansen att bli hur bra som helst. Han klev in i juniorlaget som vore det den naturligaste saken i världen och den tidiga flytten upp till reserverna gick lika smärtfritt. Som defensiv mittfältare är vägen till a-laget dock lång. Medan en anfallare alltid kan göra succé under ett kort inhopp finns inte den möjligheten på samma sätt för en mittfältare.

Vi ska komma ihåg att Garner fortfarande bara är 17 år gammal. Jämför vi igen med Carrick så var han Premier League-spelare i de sena tonåren men det var först när han var 25 år gammal som han var redo att ta steget till United. Så länge kommer vi givetvis inte vänta på Garner. Men det skulle förvåna om han slår sig in a-laget utan att först ha gjort ett par säsonger på lån.

Angel Gomes presenterade vi i den här artikelserien för ett och ett halvt år sedan. Så pass mycket har dock hänt sedan dess att jag tycker att det är motiverat att göra det igen.

Född i London i augusti 2000 skulle Gomes växa upp i Salford i Greater Manchester. Det var Gil Gomes (som nådde Portugals U21-landslag) fotbollskarriär som tog familjen till norra England. Gil är Angels pappa. Angel Gomes har mer fotboll i sin närhet, då den förre Unitedspelaren Nani är hans gudfar.

Kortväxt men extremt bollskicklig började Gomes göra ett namn för sig i väldigt unga år. Redan hösten 2014 var han avbytare i juniorlaget. Fortfarande bara 14 år gammal gjorde Gomes så juniordebut i maj 2015. Säsongen 2015/16 etablerade han sig på allvar i juniorlaget, trots att de äldsta spelarna var tre år äldre. I augusti 2016 sköt han, som inhoppare, hattrick i en match mot Everton och med det är han ensam att som 15-åring ha gjort hattrick för Uniteds juniorer.

Juniorlaget var inte så värst bra den här säsongen men Gomes imponerade ständigt. Han utsågs till klubbens bästa unga spelare och i maj 2017 fick han göra a-lagsdebut i ligamatchen mot Crystal Palace. Han blev då Uniteds fjärde yngsta spelare någonsin och den yngsta sedan Duncan Edwards på 1950-talet.

Embed from Getty Images

Säsongen 2017/18 skulle dock på många sätt bli en besvikelse för Gomes. Han var ofta skadad och när han inte var det gick det inte längre lika bra på planen. Gomes var lagkapten för det engelska U17-landslag som vann VM-guld. Där han tidigare hade varit landslagets kanske största stjärna fick han nu dock begränsad speltid.

I december 2017 signerade han sitt första proffskontrakt. Efter årsskiftet flyttade han upp till reservlaget och han fick ett inhopp till i a-laget. Nya skador hämmade framfarten och det blev trots allt en säsong att glömma för Angel Gomes.

Sommaren 2018 följde Gomes med på a-lagets turné. Det blev dock bara tre korta inhopp och minst speltid av spelarna i den här artikeln.

Hösten 2018 började Gomes hitta rätt igen. Han har blivit en ledande spelare i reservlaget och han har burit kaptensbindeln i Uefa Youth League. Det blev en bänkplats mot Valencia i Champions League och så ett inhopp mot Huddersfield.

Spelarkaraktär

Tidigare enbart en offensiv spelare har vi den här säsongen allt oftare fått se Angel Gomes som central mittfältare. Han inledde säsongen som ytterforward i reservlaget och fick det aldrig att stämma. Efter några matcher fick han så chansen centralt och genast såg vi en förbättring.

Jag kan tycka att Gomes känns lite som ett mellanting mellan Lionel Messi och Andrés Iniesta. Fysiskt är Gomes kort med en väldigt låg tyngdpunkt. Han har förmågan att som Messi kunna dansa fram med bollen, där det närmast ser ut som att bollen är en del av kroppen. Han har också förmågan att slå hårda passningar utan någon uppenbar pendelrörelse med foten. Gomes är dock inte lika offensiv och målfarlig som Messi, i spelet påminner han då mer om Iniesta.

I Uefa Youth League har Gomes den här säsongen oftast spelat som en av två sittande mittfältare i en 4-2-3-1-formation. Där har han visat prov på bollvinnaregenskaper jag inte trodde att han hade. Det är dock med bollen han är bäst. Passningarna, långa som korta, är precisa och blicken för spelet är utmärkt.

Framtidsutsikter

Kruxet för Angel Gomes är att han trivs bäst när han får spela centralt och när han har mycket boll. En sådan roll får han inte utan vidare i United eller ens på lån i sämre lag. Troligen måste han göra bra ifrån sig på kanten innan han på riktigt får chansen centralt. Tyvärr har han inte imponerat när han har spelat på kanten.

Samtidigt är taket extremt högt för Gomes. Han har varit med så länge att en lätt kan få för sig att han redan borde ha etablerat sig. Vi ska dock komma ihåg att han fortfarande är väldigt ung, faktiskt bara en dag från att fortfarande vara junior.

Det blir intressant att se om Gomes på allvar är en del av Solskjaers planer. Annars är det månne lämpligt att skicka honom på lån redan i januari. Det är dock av högsta vikt att hitta rätt klubb, han behöver en manager som litar på en ung kille och han behöver ett lag som är spelförande. Gomes har chansen att bli en ledande spelare i United. Det handlar bara om att han ska få chansen och att han då tar den.

Mason Greenwood var sex år och tre veckor gammal när han första gången fick priset som matchens bästa spelare i Uniteds U8-lag. Av spelarna som diskuteras i den här artikeln är han den yngsta. Han är också den största talangen och förmodligen även den bästa spelaren.

Född i Wibsey i Bradford i oktober 2001 skulle Greenwood flytta till Manchester United i väldigt unga år. Tidigt en enastående talang gjorde United länge sitt bästa för att hålla honom borta från rampljuset. Inför förra säsongen, då han fortfarande var U16-spelare, hade han dock gjort så bra ifrån sig att det var omöjligt att hålla honom borta från juniorlaget. Han presenterade sig på allvar då han, nyss fyllda 16 år, slog till med ett hattrick mot Wolves. Snart var han ordinarie i juniorlaget och som lagets yngsta spelare vann han skytteligan i serien.

Ordinarie i U17-landslaget skulle han ha spelat EM i maj. United tyckte dock att han skulle koncentrera sig på skolarbete och stoppade honom.

Sommaren 2018 signerade han sitt första lärlingskontrakt (scholar) med klubben. Sedan fick han följa med a-laget på sommarens turné. Greenwood var då så ung att klubbens fotografer inte fick ta soloporträtt på honom. Det blev ett par inhopp i USA och ovärderlig erfarenhet.

Embed from Getty Images

Tillbaka i Manchester blev det förstås spel i juniorlaget, han är trots allt förstaårsjunior. Greenwood gjorde mål nära nog i varje match och det gällde även i U19-turneringen Uefa Youth League. Eftertraktad av alla Europas toppklubbar såg United till att Greenwood signerade sitt första proffskontrakt när han fyllde 17 år.

Snart väntade reservlagsdebut och Greenwood gjorde förstås mål direkt. Sedan blev det en bänkplats mot Valencia i Champions League och därefter sköt han hattrick när United besegrade Chelsea i FA Youth Cup. Den här säsongen står han noterad för 22 mål och 6 assists på 19 matcher i de olika ungdomslagen.

Spelarkaraktär

I Mason Greenwood har United en nära nog komplett anfallsspelare. Han är inte snabbast, han är inte starkast, han skjuter inte hårdast och han har inte den allra bästa tekniken. Men han är snabb, han är stark, han skjuter hårt och välplacerat och hans teknik är utmärkt. Kanske är han den mest tvåfotade spelaren som finns. Jag är osäker på om han ens själv vet vilken fot som är hans bästa. Det spelar ingen roll om det är skott, passningar eller dribblingar, han gör det lika bra och lika naturligt med vänsterfoten som med högerfoten.

Huvudspelet behöver han kanske förbättra. Du får dock inte så värst många nicklägen i juniorfotbollen, så det är svårt att bedöma.

Greenwood kan spela på alla offensiva positioner. Han trivs längst fram, han trivs som nummer 10 och han gör det bra som ytterforward på endera kanten. Primärt har han gjort sig känd som målskytt, där han i ungdomslagen i runda slängar snittar ett mål per match, ge eller ta en decimal beroende på vilka matcher som inkluderas. Greenwood är en bra framspelare också, något vi alldeles säkert kommer att få se mer av i en bättre omgivning. Adderar vi hans assists har han långt över en poäng per match under en och en halv säsong. Då var han ändå yngst på planen i stort sett varenda match hela förra säsongen.

Kanske är det ändå spelsinnet som imponerar allra mest. Det spelar ingen roll var på planen han befinner sig, han tycks alltid välja det bästa alternativet. Han passar när han borde passa, han skjuter när han ska skjuta och när det är rätt att dribbla gör han det. En specialitet han har är att sno bollen av motståndarnas försvarare. Han tycks kunna lukta sig till misstag.

Även defensivt gör han ofta en stor insats. Allra tydligast var det i FA Youth Cup mot Chelsea. Då var Chelsea på väg tillbaka in i matchen efter Greenwoods hattrick. Många anfallare skulle då skita i det, beklaga sig över att lagkamraterna inte gör sitt. Greenwood jobbade istället lika hårt som alla andra och vann boll efter boll.

Framtidsutsikter

Frågan är inte om utan när Mason Greenwood öser in mål i Uniteds a-lag. Det är åtminstone min känsla. Han är helt enkelt för bra för att inte lyckas. Detta förstås givet att han undviker skador. Fortsätter han på den inslagna vägen är han redan om några år Uniteds bästa anfallare.

Jag ser framför mig att Greenwood under våren 2019 kan få regelbundna inhopp i a-laget. Han är en spelare som bör kunna etablera sig utan att gå på lån.

Om det låter överdrivet så låt mig jämföra med Marcus Rashford. Greenwood är ganska precis fyra år yngre än Rashford. När Rashford våren 2016 debuterade i a-laget hade han, 18 år gammal, gjort 29 mål på 72 matcher för Uniteds ungdomslag. Mason Greenwood har, nyss fyllda 17 år, gjort 39 mål på 40 matcher.

För fyra år sedan var det ett par månader kvar tills Rashford ens skulle få sitta på bänken i reservlaget och nästan ett år till hans debut då. Han hade då gjort 9 mål på 27 matcher för juniorlaget. Greenwood har startat, och gjort mål, i reservlaget. Han har spelat träningsmatcher med a-laget. Med mer än ett år till godo har Greenwood redan uträttat mycket mer än Rashford hade när Rashford debuterade i a-laget.

Sen kan det förstås inte garanteras att steget till a-laget går lika smärtfritt för Greenwood som det gjorde för Rashford. Om du debuterar med fyra mål på två matcher är du liksom inne.