Snackisar efter Manchester United – Burnley 3-1 | Muss.se | Manchester United Supporters Club Scandinavia

Manchester United fortsätter vinna fotbollsmatcher genom att stundtals spela på alla växlar man har. Ibland går det på tvåans, ibland på femmans. Något som i alla fall är säkert är att man är oerhört tunga att stå emot. Burnley kan vara detsamma men idag räckte inte gästerna till efter att bland annat Mason Greenwood tagit över showen i andra halvlek.

Det lilla extra saknades

Solen sken i Manchester och värmde Old Traffords gröna matta. Något som däremot inte värmde nämnvärt var det som pågick ute på planen.

Matchen hade i och för sig knappt hunnit börja innan Burnley hade en boll i nät. Målet dömdes emellertid bort, då gästernas centertank Chris Wood var en halv fot offside. Väl i den situationen var Dean Henderson ute och hängde tvätt, vilket inte skulle visa sig bli sista gången under matchen. Mer om Henderson lite senare…

Efter det bortdömda målet var det hursomhelst United som tog tag i taktpinnen och tycktes ändå ha någonting lovande på gång, i alla fall att döma av första kvarten. Chanserna haglade dock inte och ju längre halvleken led blev det mer fokus på dueller och frisparksutdelning. Inget illa menat men det är lätt hänt att det blir så när Burnley står på ena sidan.

Domare Jon Moss fick börja jobba med pipan men tycktes nästan ha glömt korten hemma, åtminstone det röda. Nog tusan skulle väl tidigare nämnde Wood åkt ut för tvåfotssatsningen mot Henderson? Hade förseelsen skett exempelvis på mittplan, vad hade hänt då? Faktum är att det inte ens blev en varning, vilket bara är komiskt.

Och när vi ändå är inne på ämnet kan vi hoppa till slutet av matchen och stanna upp vid James Tarkowskis satsning på inbytte Donny van de Beek. Full fart med dobbarna rätt in i holländarens ankel. Döm själva men röd färg på kortet hade ingen kunnat protesterat mot.

Så mycket mer fanns inte att hämta från första halvlek. Det skulle däremot bli en sprakande start på andra halvan.

Game-changers

Marcus Rashford och Mason Greenwood var på spelhumör när Burnley besegrades under söndagen.

Andra halvlek var allt annat än vad den första var. United växlade upp omgående och satte framför allt fart längs vänsterkanten. Luke Shaw hade i vanlig ordning fötterna med i det mesta och så även i ledningsmålet. Men det var Marcus Rashford som gjorde det stora arbetet. Farten, tunneln, beslutsamheten (!), allt gick som på ett snöre och när sedan Bruno Fernandes släpper passningen till Mason Greenwood bakom sig, då var det upplagt för rassel.

Burnley skulle ändå få nätkänning, och den här gången på riktigt. Det kändes väl inte ologiskt, trots allt. Kvitteringen kom på hörna bara ett par minuter efter hemmalagets mål, och det finns verkligen fog för att diskutera försvarsspelet, där både Aaron Wan-Bissaka och Harry Maguire agerar statyer.

Den som i detta läget hade koll på Uniteds hemmastatistik mot Burnley förstod nog vartåt det barkade. Man hade nämligen inte besegrat ”The Clarets” på Old Trafford sedan februari 2015. Precis, sex hela år. Så, vad talade för att det skulle bli annorlunda den här gången? Jo, nämligen så kallade ”game-changers” i form av Marcus Rashford och Mason Greenwood.

Det var de två Unitedprodukterna som var motorerna i offensiv väg på varsin kant, där man ständigt satte Burnleys ytterbackar i arbete. Rashford hade ett oerhört övertag ute på vänsterkanten och för första gången på länge såg 23-åringen inte ut att vara hämmad av sina skadebekymmer. Stundtals lekte Rashford fotboll och stod för matchens behållning när han kanaliserade sin inre Ronaldo och skickade motståndarspelaren till korvkiosken. Det blev ändå till slut ett byte och det fanns nog skäl att misstänka viss skadekänning.

Den som skulle göra det var istället Mason Greenwood. 19-åringen har trampat igång rejält på sistone och har dessutom fått målskyttet att börja lossna. Det andra målet styrdes förvisso in aningen turligt men är det något Greenwood inte haft tidigare under säsongen, så är det marginalerna med sig. Mål för tredje matchen i rad i ligaspelet nu och utöver det väldigt nyttig i spelet. Folk utifrån tycks ha oerhört stora förväntningar på engelsmannen och förväntar sig nästan den här leveransen kontinuerligt. Kom då ihåg att killen faktiskt bara är tonåring fortfarande. Det finns hur mycket mer som helst att hämta men ha lite tålamod är ni snälla.

Dean Henderson

Avslutningsvis några rader om vår förstemålvakt. För det är väl så han ska tituleras nu? Eller börjar man ropa på David De Geas återkomst efter dagens insats?

Jag vidhåller att Henderson ska få fortsatt förtroende i Premier League, trots den ganska svajiga insatsen idag.

Känslan var att 24-åringen ville lite väl mycket idag. Det såg nästan lite övermodigt ut i vissa situationer. Vi kan börja med att återknyta till situationen som uppstår i princip direkt på avspark. Där hänger han rejält med tvätt och egentligen fanns det väl inte riktigt någon anledning att komma ut där.

Att ha den händelsen med sig resten av matchen är givetvis inget att föredra, då det kan bidra till tvivelaktigheter i nya situationer. Och det var lite det som också skedde. Jag tänker inte minst på vad som händer i början på andra halvlek, när Henderson återigen ska ut med tvätten och den gången också dundrar in i ryggen på Victor Lindelöf. Vad i hela fridens namn sysslar han med där? Ja, det är faktiskt en berättigad fråga. Fick han, just idag, för sig att inte lita på mittbacksparet framför sig?

Oavsett vad, vi har sett i tidigare matcher att han är att lita på och förhoppningsvis blir dagens match lite av en läropeng. Sådana matcher behövs också.

Jag fortsätter i alla fall backa Henderson till etthundra procent.

Res med oss till Manchester!