Vi har nu kommit fram till den tredje och sista delen i vår biografiserie om Sir Alex Ferguson. Den före detta Manchester United-managern skrev ett 26 år långt kapitel i klubben och uträttade saker andra managers bara kan drömma om. I den här delen tar vi avstamp kring millennieskiftet och reser fram dryga tio år i tiden, när till slut den största managern genom tiderna satte punkt för en karriär som på alla sätt och vis saknar motstycke.
Innehållsförteckning
My greatest challenge
“I don’t get paid to panic. We have had plenty of stuttering starts. My greatest challenge is not what’s happening at the moment. My greatest challenge was knocking Liverpool right off their fucking perch. And you can print that.”
Fergie hade satt bläcket mot pappret och signerat ett nytt kontrakt med United och gick därmed in i säsongen 2002/03 som fortsatt ansvarig för laget. I juni månad anställde dessutom klubben den assisterande tränaren Carlos Queiroz, som Ferguson hade fått ett gott intryck av redan vid deras första möte.
In i spelartruppen hade därutöver Rio Ferdinand värvats in, då som den dyraste försvararen någonsin när United betalade Leeds cirka 30 miljoner pund i övergångssumma.
Men säsongen började knackigt för Ferguson. Faktum är att säsongsinledningen var en av de sämre under hela Fergies era i United.
Det gav givetvis pressen något att gotta sig i. Ferguson var en pressad man, åtminstone om tidningar och media fick bestämma.
Den före detta Liverpoolspelaren Alan Hansen uttryckte Fergies förestående där och då som “the greatest challenge of his career,” i The Telegraph. Hansen ansåg vidare att Arsenal hade gått om United i form av starkast trupp, och sannolikt också favoriter till att lägga beslag på Premier League-bucklan.
Liverpoolspelarens ord hade kanske bäring i viss mån, då det ju faktiskt inte såg så värst bra ut för United och Arsenal var vid tidpunkten laget att slå.
Men höll Unitedmanagern med? Knappast.
“My greatest challenge is not what’s happening at the moment. My greatest challenge was knocking Liverpool right off their fucking perch. And you can print that,” blev Fergies svar.
Liverpool hade länge varit den dominerande klubben i engelsk fotboll men United hade allt mer börjat träda fram som den stora maktfaktorn på öarna. United hade nämligen vunnit sju ligatitlar under den här tiden, medan Liverpools senaste hade kommit 1990.
Alan Hansen fick återigen äta upp sina ord, precis som när han hade slagit fast att man inte kan vinna någonting med barn.
Under säsongen skulle man efter den dåliga starten sedan skaffa sig lite momentum när juletiden nalkades. Då slog man bland annat Arsenal och Liverpool. Man skulle visserligen förlora på Boxing day mot Middlesbrough, men det blev också den sista förlusten för säsongen. Arsenal hade samtidigt börjat hacka en aning och trots att United inte hade några direkta framgångar ute i Europa, gav det läge att lägga fullt krut på ligan.
I maj slog man Charlton Athletic på hemmaplan med 4-1 och det skulle visa sig bli avgörande, då Arsenal sumpade säsongen genom att förlora mot Leeds United.
I säsongens sista match mot Everton vann även United, och vad som var speciellt med den matchen var att det var David Beckhams sista framträdande i klubben. Sommaren 2003 skulle engelsmannen nämligen flytta till Real Madrid.
Den nästkommande säsongen skulle också visa sig bli sista gången Alex Ferguson vann FA-cupen med United. Detta gjorde hans manskap tämligen enkelt när Millwall besegrades i finalen. Ruud van Nistelrooy blev målskytt två gånger om medan Cristiano Ronaldo stod för ett mål i 3-0-segern.
Av: Elias Hallström
- 2003-05-04, titel 34: United blir engelska mästare igen. Läs mer här.
- 2003-08-10, titel 35: Charity Shield heter nu Community Shield. Oavsett namn är det United som vinner. Läs mer här.
- 2004-05-22, titel 36: Sir Alex Ferguson vinner FA-cupen för femte och sista gången. Läs mer här.
Rock of Gibraltar och Glazers
Det kan tyckas orimligt att en fotbollsmanager och en häst ska påverka ägandet av världens mest värdefulla fotbollsklubb. På det tidiga 2000-talet var precis det vad som skedde. Fotbollsmanagern är förstås Sir Alex Ferguson. Hästen hette Rock of Gibraltar.
Så här dags var Ferguson intresserad av att vara mer än bara en närmast allsmäktig manager i United. Han allierade sig med affärsmännen John Magnier och J. P. McManus, som – med ett aktieinnehav på 28,7 procent – var största aktieägare i Manchester United.
Parterna hade hästen Rock of Gibraltar tillsammans. Om de var vänner då så blev de sedan ovänner. Över hästen. Det ledde till en rättslig tvist som löstes genom förlikning.
Till följd av tvisten om hästen skulle Magnier och McManus ändra inriktning. Istället för att arbeta för att stärka Fergusons position i United försökte de istället tvinga bort managern. Äger du inte ens en tredjedel av klubben kan du emellertid inte tvinga bort klubbens mest framgångsrika manager någonsin. Så affärsmännen såg sitt inflytande i United minska.
Det var i allra högsta grad en bidragande faktor till att de senare sålde sina aktier till Malcolm Glazer, vilket såg Glazer bli majoritetsägare av United.
Glazers ägarskap av United har otvivelaktigt varit uselt för Manchester United. Fergusons del i att det blev så ska inte ignoreras.
Därefter fick Ferguson jobba med bakbundna händer. De stora värvningarna var inte längre möjliga. United var tvingade att öka intäkterna för att överleva. Med en sämre manager är det fullt möjligt att det hade gått åt helvete för United. Samtidigt har Fergusons ovilja att kritisera Glazerfamiljen varit jobbig för många supportrar.
Av: Mikael Österdahl
- 2006-02-26, titel 37: United vinner Ligacupen för andra gången. Läs mer här.
Shredding his legacy at every turn
Sommaren 2006 var vi där igen. Sir Alex Ferguson var slut, en föredetting. Den nya generationen av managers, med José Mourinho i spetsen, hade tagit över och den moderna fotbollen hade sprungit ifrån Ferguson.
Den 31 juli 2006 publicerade Rob Smyth en klassisk krönika på Guardian.
“[Manchester United] leds av en manager som förstör sitt arv med varje aktion,” gormade Smyth.
“[United] representeras nästan enbart av de otillräckliga (Darren Fletcher och Kieran Richardson) och de avskyvärda (Rio Ferdinand). […] Värvningen av av Michael Carrick, en Pirlo när en Gattuso behövdes, är ett plåster på en skottskada, och ett löjligt dyrt sådant dessutom.”
Smyth var inte färdig.
“Det är inte otänkbart att United, om de börjar dåligt och får viktiga skador, kan sluta femma. […] Problemen är så tydliga, så fundamentala, att det är obegripligt att de inte har rättats till.”
Fergusons hantering av Cristiano Ronaldo var “en pliktförsummelse”. Fergusons uttalanden påminde om en evig förlorare som Kevin Keegan.
“De här dagarna är mannen de kallade The Hairdryer full av inget annat än varmluft. Fergusons trupp, en gång så vältrimmad, är en påsig röra av föredettingar, såna som aldrig kommer att lyckas och Liam Miller.”
Ferguson hade knuffat ner Liverpool från tronen, slog Smyth fast. Nu var det Ferguson som knuffade ner United från tronen, genom “fullkomligt vanskötsel”. Att Ferguson hävdade att United var lika bra som Chelsea var “världsfrånvänt svammel”.
Av en eller annan anledning var Smyth extra kritisk mot Rio Ferdinand, “vars närvaro i Unitedtröjan symboliserar mycket av det som har gått fel i klubben”.
Lämnade Smyth någon liten öppning för att han kanske kunde ha fel, trots allt? Nej, han avslutade så här:
“Och grejen är, det kommer bara att bli sämre: Liverpool, Arsenal och Tottenham har alla gjort smarta, billiga värvningar och går i en riktning. United går i den andra. […] Sedan är det Glazerfaktorn*, vars fullständiga skräck bara börjar att visa sig. Unitedfans tror att den här säsongen kommer att bli dålig. Den har inte ens börjat.”
* Okej, det måste medges, i en krönika på 1364 ord lyckades Smyth faktiskt få till en mening som mer än 15 år senare inte ser fullständigt idiotisk ut.
Vad som hände sen? Manchester United vann ligan i överlägsen stil. Fergusons lag av föredettingar och såna som aldrig skulle lyckas blev hans bästa lagbygge någonsin. United vann fem ligatitlar på sju år.
Rio Ferdinand är idag allmänt ansedd som Manchester Uniteds bästa försvarare någonsin. Cristiano Ronaldo blommade ut till världens bästa spelare.
Manchester United 2006/07 utgjorde grundstenen av laget som ett år senare skulle erövra Europa.
Den moderna managern Mourinho? Han klarade inte av att konkurrera med Ferguson och flydde England hösten 2007.
Rob Smyth? Han har nog gömt sig under sten.
Sir Alex Ferguson? Han förkunnade sin position som tidernas bästa manager.
Lärdomen? Om du kritiserar managern Sir Alex Ferguson kommer kritiken alltid komma tillbaka och bita dig i röven.
Av: Mikael Österdahl
- 2007, titel 38: Efter fyra års väntan blir United engelska mästare igen. Läs mer här.
Never give in
Minnen. Sir Alex Fergusons karriär som Unitedtränare skulle, som allt förr eller senare gör, ta slut. När vi nu ser tillbaka på vad han gjorde för United är det 26 år av minnen, de allra flesta positiva. Inte minst i slutet av hans tränarkarriär.
För som mästare, och med det nya lagbygget så gott som färdigt, fortsatte United under andra halvan av 00-talet att fullständigt dominera engelsk fotboll.
Ligatiteln 2006/07 följdes givetvis upp av samma titel 2007/08, och i slutet av maj 2008 cementerade man sig som bäst i Europa genom att finalslå Chelsea i Champions League-finalen. Fergusons andra och sista Champions League-titel var därmed i hamn, och senare under året vann man också klubblags-VM.
Ferguson skulle ta United till ytterligare två Champions League-finaler, 2009 och 2011, men båda gångerna stod ett Barcelona med en av sina bästa generationer någonsin i vägen för United.
2009 såg Ferguson till att United tangerade Liverpools 18 engelska ligatitlar, och med titlarna 2011 och 2013 tog han United upp som ensamma mesta mästare med 20 ligatitlar, varav alltså hela 13 stycken kom under Fergusons ledning.
I maj 2013 kom så för andra gången beskedet att Sir Alex Ferguson skulle sluta som Unitedtränare, och den här gången kunde vi inte få hjälp av fru Cathy att se till att inte blev av, utan denna gång var det definitivt.
Den 12 maj gjorde han sin sista match som tränare på Old Trafford i en 2-1-seger mot Swansea och veckan efter, den 19 maj 2013, gjorde han sin absolut sista match som Unitedtränare. West Bromwich Albion borta, matchen betydde ingenting för något av lagen (United var klara mästare och West Brom låg stabilt på sin position), men tio mål fick vi se i en ovanlig 5-5 match. United hade ledningen med såväl 3-0 som 5-2, men tappade till oavgjort under matchens sista tio minuter.
Sammanlagt ledde Sir Alex Ferguson United i prick 1500 matcher. 895 av dessa slutade med seger, 338 oavgjort och 267 förlorades. Ett sanslöst facit.
Efter tränarkarriären har vi sett Ferguson våndas tillsammans med resten av publiken på Old Trafford. I maj 2018 kunde det dock tagit slut, då han drabbades av en hjärnblödning som tvingade honom till intensivvård. Tack och lov kunde läkarna på Salford Royal Hospital, och den efterföljande rehabiliteringen, se till att han blott fyra månader senare kunde besöka Old Trafford för match igen, och så här i slutet av 2021 fortsätter han synas på i princip alla matcher.
Och minnet, som han i dokumentären Never Give In säger är oerhört viktigt för honom, det är fortfarande intakt.
Av: Gustav Brinck-Larsen
- 2007-08-05, titel 39: United besegrar Chelsea på straffar för att vinna Community Shield. Läs mer här. Besegra Chelsea på straffar är kul, tänkte spelarna. Det borde vi göra igen!
- 2008, titel 40: United blir engelska mästare för andra året i rad. Läs mer här.
- 2008-05-21, titel 41: John Terry ramlar i Moskva (se, det är roligt att besegra Chelsea på straffar) och Manchester United vinner Champions League. Läs mer här.
- 2008-08-10, titel 42: Community Shield igen. Läs mer här.
- 2008-12-21, titel 43: United blir första engelska klubb att vinna Fifa Club World Cup. Läs mer här.
- 2009-03-01, titel 44: Titelsamlandet fortsätter och United vinner Ligacupen. Läs mer här.
- 2009, titel 45: Manchester United blir engelska mästare för 18:e gången och tangerar Liverpools rekord. Läs mer här. Sir Alex Ferguson blir andra manager att vinna engelska ligan tre år i rad, efter Sir Alex Ferguson 1999 till 2001. Ingen annan har upprepat bedriften sedan dess.
- 2010-02-28, titel 46: För första gången försvarar United en cuptitel, då laget vinner Ligacupen för andra året i rad. Läs mer här.
- 2010-08-08, titel 47: Community Shield igen. Läs mer här.
- 2011, titel 48: Manchester United blir i ensamt majestät mesta engelska mästare. Läs mer här.
- 2011-08-07, titel 49: Community Shield igen. Läs mer här.
- 2011-11-05: I samband med att Ferguson firar 25 år som Unitedmanager väljer United att byta namn på Old Traffords norra läktare till Sir Alex Ferguson Stand.
- Hösten 2012: En staty på Ferguson avtäcks utanför Old Trafford.
- 2013, titel 50: Sir Alex Ferguson blir engelsk mästare för 13:e och sista gången. Läs mer här.
- 2013-05-08: Sir Alex Ferguson meddelar att han slutar som manager efter säsongen 2012/13.
- Hösten 2013: Vägen som leder till Old Trafford byter namn till Sir Alex Ferguson Way.
- 2018-05-05: Sir Alex Ferguson drabbas hjärnblödning. Hans liv är hotat men han överlever.
- 2018-09-22: Sir Alex Ferguson är tillbaka på Old Trafford för första gången sedan hjärnblödningen.
- 2021-12-31: Tidernas största manager fyller 80 år. Vi gratulerar!