Det var dags för Chelsea att ta emot sina förlorarmedaljer. Peter Kenyon var VD för Chelsea på den tiden. Han bestämde att han själv skulle leda laget uppför trapporna på Luzhniki.
Kenyon hade mage att vara stolt när han tog emot sin förlorarmedalj.
Peter Kenyon, you’re a wanker,
You’re a wanker.
Manchester Uniteds supportrar berättade vad de tyckte. Inte svårtolkat.
En kort stund senare var det dags för Manchester United att hämta vinnarmedaljerna. David Gill var VD för United. Skulle han – likt Kenyon, som Gill faktiskt efterträdde när han blev VD i United – ta täten? Givetvis inte. Det vore klasslöst.
Istället var det Sir Bobby Charlton som fick äran att leda Uniteds spelare mot Champions League-bucklan. Ja, Uniteds spelare fick äran att följa Sir Bobby, är kanske en bättre beskrivning. När Uefapresidenten gjorde sig redo att hänga medaljen runt halsen på Sir Bobby skakade engelsmannen på huvudet. Det var inte han som hade vunnit Champions League. Han lät Uniteds spelare stå i centrum. Medaljen tog han i handen.
Det är en sekvens som har etsat sig fast i mitt minne. Den säger så väldigt mycket om Manchester United, denna vackraste av fotbollsklubbar. Sekvensen säger också egentligen allt vi någonsin behöver veta om Sir Bobby Charlton. Men om vi nu önskar lite till så kan vi studera Sir Bobbys reaktion när Edwin van der Sar räddar den avgörande straffen.
Sir Bobby’s reaction to @vdsar1970 save and winning the 2008 CL final pic.twitter.com/huZVwMZaiF
— SemperFiUnited (@SemperFiUnited) October 8, 2017
Knappa timmen tidigare hade Sir Bobby Charlton förlorat sitt rekord som Manchester Uniteds meste spelare någonsin. Ryan Giggs tog över rekordet. Självklart var det också Ryan Giggs som gjorde det sista, det avgörande, målet i straffläggningen. När Giggs tio dagar tidigare hade tangerat rekordet sköt han målet som definitivt säkrade ligatiteln.
Idag fyller Sir Bobby Charlton 80 Ã¥r. PÃ¥ lördag sitter han där pÃ¥ Anfield när United vinner mot Liverpool. Vad Peter Kenyon gör… ja det är det nog ingen som vet.
Kanske är det så att Sir Bobby är Manchester Uniteds bästa spelare någonsin. Kanske. Den exakta platsen på listan kan kvitta, kan jag tycka. Någonstans bland de allra främsta är han i alla omständigheter.
Hans största stund som Unitedspelare var otvivelaktigt när United vann Europacupen 1968. I finalen besegrades Benfica med 4-1 efter förlängning. Sir Bobby gjorde det första och det sista målet. Den gången sprang han uppför trapporna på Wembley för att lyfta pokalen. På många sätt var det slutet, även om han fortsatte i några år till.
Sir Bobbys historia är givetvis mycket större än sÃ¥. Han blev världsmästare 1966 och fick Ballon d’Or som Europas bästa spelare. Att han överlevde München vet ni förstÃ¥s. Sir Bobby och Bill Foulkes var, tillsammans med Sir Matt Busby, med hela vägen tillbaka. Det är obeskrivligt starkt.
Vi kan berätta om bollvirtuosen med det fruktade skottet. Vi kan berätta om så mycket mer. Oundvikligen landar vi i att Sir Bobby närmast personifierar United. Han var 15 år gammal när han sommaren 1953 kom till United. Den gången stannade han i 20 år. Sir Bobby återvände som direktör 1984 och han kommer förstås att vara kvar så länge hälsan tillåter. Totalt har han varit i United i mer än 50 år.
Grattis, Sir Bobby!
Mer Sir Bobby
Sir Bobby Charltons namn pryder numer Old Traffords södra läktare. I samband med detta skrev jag en lång berättelse om Sir Bobby. Den tycker jag att ni ska läsa!
Sir Bobby Charlton: Gentlemannen som är Uniteds främsta målskytt
När ni har gjort det ska ni givetvis lyssna på Muss-poddens dokumentär om Sir Bobby!
Slutligen tycker jag att ni ska kolla in vår profilsida för Sir Bobby Charlton.
Res med oss till Manchester!