Egentligen ända sedan i onsdags har det varit ovärdigt att vidröra Rooney-ämnet alltför mycket med tanke på den gamles avsked.
Alex Ferguson var först tvungen ett få sitt farväl.
Nu är det dock ett bättre läge att ta tag i den där Scousern och hans märkliga utspel version 2.0.
Ni som hängt med här ett tag vet att jag aldrig förlåtit Wayne Rooney hans utspel 2010 som till stor del handlade om att hans lagkamrater inte var tillräckligt bra för honom.
Jag har jublat när han gjort mål, men jag har aldrig sjungit hans namn igen på Old Trafford. Dömer man ut klubben och medspelarna på det sättet är man ingen som förtjänar de hyllningarna.
De flesta, har jag förstått, har dock glömt och gått vidare vilket inte minst hörts på hans hemmaarena där hans namn sjungs frekvent. Fram tills förra veckan, that is. Nu är sannolikt samma figurer som skanderade hans namn först i kön att fördöma Rooneys nya begäran att lämna Manchester United.
För tre år sedan sa Englands bäste anfallare de senaste tio åren så här:
”I met with David Gill last week and he did not give me any of the assurances I was seeking about the future squad. I then told him that I would not be signing a new contract.
”I was interested to hear what Sir Alex had to say yesterday and surprised by some of it. It is absolutely true, as he said, that my agent and I have had a number of meetings with the club about a new contract. During those meetings in August I asked for assurances about the continued ability of the club to attract the top players in the world. I have never had anything but complete respect for MUFC. How could I not have done given its fantastic history and especially the last six years in which I have been lucky to play a part?
”For me its all about winning trophies – as the club has always done under Sir Alex. Because of that I think the questions I was asking were justified. Despite recent difficulties, I know I will always owe Sir Alex Ferguson a huge debt. He is a great manager and mentor who has helped and supported me from the day he signed me from Everton when I was only 18.
”For Manchester United’s sake I wish he could go on forever because he’s a one‑off and a genius.”
Då var Rooney Uniteds ende talisman och enda riktiga superstar sedan Crille lämnat för Real året innan. Det såg förstås Fergie och gav en masterclass i hur man ska hantera en situation som denna.
Skillnaden nu är att Rooney inte är oersättlig. Inte alls. Majoriteten av er vill till exempel hellre se Kagawa bakom Rooneys ersättare som Uniteds spjutspets och i så fall ha Rooney längre ner i planen.
Det snackades 2010 om att Rooneys pr-team och agentdito, inte det skarpaste hjärnorna i världen, ville få in en klausul i kontraktet som gjorde att Rooney skulle kunna lämna för £30 miljoner om inte ”vissa villkor uppfylldes” från Glazyrernas sida. Det skrevs då också ”så lite som £30 miljoner”.
I dag låter £30 miljoner som en helt rimlig summa för en spelare som med stor sannolikhet redan peakat efter över tio år i Premier League. Oavsett vad Fergie säger om hans framtid tror jag inte att den gamle på samma sätt använt sin power of persuasion denna gång.
“I don’t think Wayne was keen to play simply because he has asked for a transfer. He’s asked for a transfer, we refused it. And that is where it lies. It was better he didn’t play. He can think it over, mull it over.
“He’s not happy. He’s been taken off a few times but Wayne in top form would not be taken off. He should think about his future here, because it will be here.”
Fergie kan givetvis inte säga att United ”ska sälja honom”, då gör ju prislappen en störtdykning direkt. Dock tar jag inte för allvarligt på den stela kramen dem emellan i går – det var flera som fick en halv-mans-kram och en klapp på axeln. Men att Alexander hänger ut Wayne så hårt igen säger mycket om vad han tycker om att situationen uppstår igen.
Det finns ju givetvis spelare under Fergies tid som bett om att få lämna, fått nej, och stannat kvar och så har vi aldrig hört om några eventuella transfer requests. Jag har dock svårt att se att en (hyfsat) given first team player har gjort samma sak TVÅ gånger. I alla fall inte och kommit undan med det. Killar som Anderson och Nani kan mycket väl ha knatat in till Fergie och snackat framtid, men de är inte i närheten av att vara förstaval och har inte heller samma status som Roo. Där förstår man att de vill spela mer och de har aningen vettigare rådgivare som inte beter sig på samma sätt som Stretford & co.
Ronaldo då säger ni? There’s a big difference där: Han hävdade aldrig att han skulle stanna i klubben hela karriären och ifrågasatte aldrig, inte offentligt i alla fall, Uniteds ambitioner.
I september 2012, i samband med att han släppte sin 20:e biografi, sa Rooney så här:
”Hopefully in ten years I’ll still be at Manchester United, that’s the aim and the plan and what I want. As long as the club want me I’ll be here.”
”Sometimes as a player you make bad choices and bad decisions [handing in the transfer request] and I think that’s what happened. Sometimes you see yourself somewhere else and that plays on your mind and makes you say things you shouldn’t have done.”
”I spoke with the manager, David Gill [United’s chief executive] and then I went home and I was sat there thinking ”right, what’s the plan” basically. I knew I’d made a mistake and I went back in and told them I’d made a mistake. I said if I can I’d like to stay here if that’s what you want, hopefully we can work together and be successful in the future.”
Sju månader senare struttar han in till Alex Ferguson och lämnar in sin andra önskan om att få lämna Manchester United och det är svårt att överhuvudtaget föreställa sig att han ska kunna reparera någonting med fansen efter det här. En gång är ingen gång (för en del) men två gånger … well, det är svårt att ta in. Kan det vara så att han helt enkelt är korkad och har ett team runtomkring sig som är lika korkat? Och att han egentligen vill stanna, men inte vet hur han ska bete sig när han petas och flyttas runt?
Oavsett vad så finns egentligen bara två alternativ:
1) Rooney röker fredspipa med Fergie och säger att han siktar på en nystart under Moyes och hoppas att fansen inte bara slutar sjunga hans namn utan än en gång glömmer att han inte vill spela kvar.
2) Rooney säljs. Och då är alternativen få: city, Chelsea och PSG och MYCKET eventuellt Bayern. Real och Barca känns inte som vettiga alternativ. city är sannolikt inte lika intresserade som 2010, men skulle förstås gärna göra en affär bara för att det handlar om en Unitedspelare. Chelsea och PSG är the frontrunners.
Cirka 10 minuter in i Gary Nevilles snack med Paul Scholes får vi en liten vink om hur högt hållen Rooney är av killar som är röda through and through.
