Vi minns alla senast vad som hände efter att United presenterat ett nyförvärv strax innan avspark. Det var nämligen bara några dagar sedan. Då var det Di Maria – i dag var det Daley Blind. Det gick inte riktigt lika mycket åt fanders som i tisdags, men det gjordes exakt lika många mål mot Burnley som mot MK Dons.
När det planerade segerreceptet till slut verkar vara att lägga ut bollen till Valencia – som är lika farlig som en vingamputerad och förlamad duva – då är det som det är. Sätter man in Anderson och avslutar med ett mittfält bestående av Valencia-Ando-Fletcher-Young, ja, då är det svårt att hoppas och tro ens på fler poäng än en på Turf Moor. Om nu Louis van Gaal använder sig av 3-5-2/5-3-2 för att få utrymme för trion Mata-Rooney-RvP är det ingenting i säsongsupptakten som kan motivera det beslutet.
Jaja, vi är alla tålmodiga eftersom vi alla vet att LvG är en bättre tränare än David Moyes var, men vi ska likväl bedöma matcherna efter hur de ser ut. Inte för hur de skulle kunna se ut om tre månader. Just nu påminner Manchester United om ett band som gett sig ut på turné och struntat fullkomligt i att repa innan. Med en alldeles excellent, helt ny gitarrist som är ursäktad alla missade riff och refränger.
Tjoho! Ljuset i enpoängsmörkret! Framtiden!
- Ángel Di Maria! Tänk att se en innermittfältare som tänker så offensivt, så snabbt, är så snabb och skicklig i Manchester United! Smörpassning till RvP och drog igång ett fantastiskt anfall som avslutades med att Mata halkade. Bäst totalt sett. Givetvis småskadad så han ska få vara kvar på Carrington och träna i stället för att hänga med Argentina under landslagsuppehållet. Härligt att han skällde ut Blackett direkt, även om unge Tyler är ett enkelt offer.
Gott:
- Philip Jones igen. Darrig inledning av backlinjen, som vanligt, och körde en huvudlös tackling som gav ex-Red frisparksribba, men den som spelade upp sig mest var så klart Philip.
- DDG. Visst höll han en utgångsposition liiiiite längre ut? Bra med fötterna, som vanligt. Stabila räddningar, använde ribban en gång också.
- Några små, små, små embryon till anfallsspel syntes än en gång. Men de var mikroskopiska. Kanske i 8:e-9:e veckan för att tala graviditetsspråk.
- Inte en enda spelare haltade ut i första halvlek! Trenden är bruten!
Antonio Valencia:
- Har (om jag kollat rätt i StatsZone-appen) inte gått förbi en spelare sedan 26 april mot Norwich och inte träffat en medspelare med ett inlägg sedan den 28 januari (då gissar jag att hans ”skott”-inlägg inte räknas som inlägg). Den statistiken är ju helt otrolig, helt osannolik. Visst, han har lirat både högerback och wingback sedan dess, men det är ju i Manchester United för jösse namn!
- Defensivt stabil, javisst (bortsett från en riktigt galen passning), men en wingback har prefixet ”wing” av en anledning.
Sorgligt:
- Mata-RvP-Rooney. Supertrion som ska stå för den offensiva charmen har fortfarande stora problem. Rooney har till exempel inte haft ett avslut på mål på 217 minuter, sedan målet på Swansea, och i dag såg han fortsatt lika elektriskt het ut som han gjort de senaste veckorna. Alltså inte särskilt het, vilket är bäst att påpeka. Mannen som var överlägsen i att skapa chanser för United under förra säsongen har nu skapat lika många som Phil Jones och Marouane Fellaini.
- Två uteblivna straffar. Knuffen på Ashley Young skulle ha gett frispark alla dagar i veckan, liksom handsen, vilket per automatik ger oss straff om det sker i straffområdet. Handssituationen var dock oerhört lömsk då han dolde den skickligt, den där Burnleybacken som jag ger fullkomligt fan i vem det var.
- Fyra tävlingsmatcher mot Swansea, Sunderland, MK Dons och Burnley har resulterat i noll vinster, två mål varav ett spelmål. Det är ledsamt, men jag blev inte förvånad i dag heller över att det bara blev en poäng.
- Adnan Januzaj på bänken i 87 minuter medan Mata inte fick någonting uträttat. Ge mig 4-3-3 och Januzaj-RvP-Di Maria framåt snart! Kan inte bli sämre, eller hur?
- Jag blev nästan mållös när kommentatorn sa att Anderson var på väg in. Jag vet faktiskt inte hur jag ska uttrycka mig för att kommentera detta faktum. Jag försöker igen lite längre ned.
- Darren Fletcher är den mittfältare som spelat överlägset flest minuter sedan LvG tog över. Det är sorgligt, för så ska det inte behöva vara. Vi ska inte kunna kräva mer av Fletcher än det vi får se. Han ska komma in i 60:e och säkra upp eller avlasta, inte spela 90 minuter varje gång.
- Manchester Uniteds anfallsspel. Okej, den här formationen är mer kontringsinriktad, men det måste ju gå att utnyttja att man har åtta man framåt på ett vettigare sätt? I dag saknades än en gång fart (bortsett från när Di Maria fick bollen), bredd och fantasi under större delen av 90 minuter.
Ytterligare frågor:
- Vad vill egentligen LvG i uppspelsfasen? Vill han att Tyler Blackett drar crossar ut mot Valencia så ofta som möjligt? Vill han se långbollar före uppspel på innerfältare? Det verkar onekligen så.
- Vill han verkligen vinna matchen när han sätter in Anderson? Tror han verkligen att detta är möjligt med det bytet? Varför är han kvar? Varför?!
- Långbollarna? Är det back to the 70’s eller 80’s med detta United?
Sist:
- Ingen Kagawa (ont i skallen dock) och ingen Cleverley i dag. Vi lär inte få se någon av dem i en Manchester United-tröja igen. Ledsamt, men det är som jag ofta brukar påpeka ingen social verksamhet Manchester United bedriver. Det gäller att prestera.
- Viasatexperten Glenn Strömberg brände av dagens mest märkliga påstående: ”Valencia en mot en är duktig och bra”.
- Jonny Evans var den ende överlevaren från Dons-debaclet från start. Samtidigt var han en som i ett annat läge, med en annan skadesituation, inte skulle ha startat.
- Nu återstår 15 dagar till nästa poängläge. Förhoppningsvis får vi se 4-3-3 i Rio Ferdinands (kommer han upp på hörnorna?) comeback.