”Nope, vi ska inte spela tillsammans alls i dag heller.”
 
Det blev en förändring jämfört med Chelsea. Ryan Giggs valde att sätta sig på bänken och David Moyes valde att markera mot Chelsea genom att sätta in Wayne Rooney från start.
Det blev 0-0 sedan José Mourinho, den älskade, den lycklige, den specielle, valde att likt Fergie på Wastelands häromåret parkera bussen och gå all in för 0-0.
Medan en intensiv, men ack så chansfattig match utspelade sig framför våra ögon satt Juan Mata och Shinji Kagawa på varsin bänk och längtade bort. Så kan den moderna fotbollen se ut.
Absolut överlägset vackrast och bäst och mest enastående och himmelskt och magiskt:

• Att den engelska ligafotbollen är tillbaka på Old Trafford igen. Tre månader om året står tiden stilla.

Slickade vi i oss:

• Tom Cleverleys insats var hans bästa på länge i United. Och när han till och med står för flest brytningar av samtliga spelare på planen kan vi inte göra annat än häpna. Nu återstår bara att skaffa lite end product också, vi vill inte/har inte råd att ”slösa” bort en mittfältare till långt bak när inte offensiven lyckas nysta upp motståndarförsvaren.
• Apropå mittfältet så har vi, alla andra, några till och ännu fler klagat på alternativen där. Då väljer Chelsea att skippa anfallare helt och köra 4-5-0 och resultatet blir ändå att Cleverley och Carrick är the stand-out mittfältarna på planen, offensivt sett.
• Vilken magnifik gräsmatta!
• Valencias försvarsspel var fantastiskt. Och han var mer bestämd i passningsspelet än tidigare.
• David De Geas klister i handskarna. Oerhört.
• Vidic och Rio. Siamestvillingar. Hållit nollan i två raka – egentligen (bortser från Welbecks hjärnsläpp mot Swansea).

Welbeck:

• Är lika mycket renodlad yttermittfältare som du och jag, men skaffade flera lägen i dag ändå. Borde ha gjort åtminstone ett mål, framförallt på Rooneys hörna när han fick brain freeze och nickade tillbaka bollen i stället. Skyller på hybris efter Swansea.

Kagawa:

• Det är någonting som inte stämmer här. Att både Ashley Young – som varit skadad sedan Fergie tog över United – och Ryan Giggs går före honom finns inte. En snabb Kagawa som länk mellan mittfält och RvP hade suttit som ett smäck mellan Mourinhos ögon i kväll, men icke. Vantrivs han? Har Fergie planerat för Moyes att släppa honom lös först till Champions League-spelet? Är han en Capital One Cup-spelare denna säsong? Frågorna är många, svaret är enkelt: Spela honom på söndag (vilket inte kommer att hända).

Nope, inte i kväll:

• Robin van Persie. Han får ha såna här mellanmatcher, åtminstone någon gång i kvartalet.
• Valencias anfallsspel. Han lyckades med sin patenterade två (?) gånger, när han slår bredvid och springer, men annars var det mest att vända hemåt. Precis som han gjort i ett års tid nu. Och han spolierade en av få jätteomställningar med en skitpassning.

Wayne Rooney:

• Hyllades paradoxalt nog av båda klackarna, vilket måste vara unikt på Old Trafford.
• Skötte sig riktigt bra och visade till och med lite känslor i vissa lägen. Verkar börja bestämma sig för en framtid, åtminstone ett år till, på Old Trafford. Annars skulle han nog uppskatta att spela defensiv yttermittfältare i Chelsea i en sån här match. Eller?
• Den ende Unitedspelare som sköt på mål.
• Dock var hans väggspel nära straffområdet oerhört lättläst, liksom hans småskarvar i samma område. Rostigheten finns kvar.

Straffen:

• Det är för mig straff alla dagar i veckan, på alla platser på jorden och även på andra planeter som bedriver fotbollsverksamhet med samma regler. Atkinson har ingenting att skylla på, inte Lampard heller. Är inte det där straff är ingenting straff. Hur mycket lösare hade Cleverley behövt skjuta för att det skulle ha varit straff? Lampard hade ju hoppat upp likadant med händerna oavsett om Clevz hade lagt en strumprullare i samma höjd.

Annars:

• Det var oerhört mycket slarv i omställningsspelet från båda sidorna. Jag skyller det på augusti. Hade det här varit i oktober hade det smällt mer i båda målen.
• Kan vi förvänta oss en ny video från Chevrolet inför Liverpoolmatchen?
• Jag blev så uppspelt när Ashley Young byttes in att jag gick på muggen. I ärlighetens namn hade han dock ett par fina inlägg. Det är å andra sidan hans enda kvalitéer som sticker ut på den här nivån.
• United hade behövt (ja, det hade ju Chelsea också, men ni förstår vad jag menar) ett mål första kvarten i andra då vi var klart bättre än Chelsea.
• Sjukt tempo i början, som tyvärr satte ribban för just det slarv jag skrev om ovan.
• Saknades helt i dag av potentiella startspelare i United: Chicharito, Nani, Zaha, Evans, Rafael, Fletcher. I Chelsea?
• Hade Mourinho velat spela boll hade det här blivit en fantastisk match. Det ville han inte, det blev det inte. Samtidigt visade det här att han hade oerhört respekt för både Moyes och United.
• Chelsea ska trots allt ha en skopa beröm för sin defensiv. Den var näst intill perfekt.
• Uppskattar att Anders Bjuhr använde uttrycket potentater.
• Fem raka halvlekar i ligan utan mål hemma mot Chelsea nu. Buu.
• Mourinho tyckte att Chelsea kontrollerade matchen största delen. Skulle vilja påstå att inget lag kontrollerade någonting. Eller så kontrollerade båda lika mycket.

Minst en nolla spricker i morgon kväll. Antingen Uniteds i kolumnen för kryss och förluster och/eller Chelseas dito.
Men det handlar om så mycket mer i morgon kväll på Old Trafford. Det handlar om Moyes första stora test och hans första ligamatch på Old Trafford som Manchester United-coach – och det handlar om Wayne Rooney mot den klubb han längtar efter att tillhöra.
Vinnaren, om det blir en sådan, får en skaplig skjuts in i höstens Premier League, både poäng- och skrytmässigt. Det är bra mycket viktigare för Moyes att ro hem en prestigevinst än det är för Mourinho, inte minst för att hålla pressen (bokstavligen) stången så länge det bara går. Engelsk – och viss mån även svensk – media sitter med en drös knivar vässade och bara väntar på att gå till attack.
Samtidigt vet José vilket mentalt övertag han har, 16-2 i poäng sedan tiden i England mot Everton, på Moyes och han har inte varit sen att ta vara på chansen att visa vem som är storebror i ligan med allt Rooney-snack. Senast i dag anklagar han Moyes för att ha sabbat förhållandet med Rooney med sitt ”second-choice-snack”. Han hade aldrig sagt ett ord om Wayne om Den gamle varit kvar på Old Trafford.
Mou sitter också lugnt och säkert och medan Moyes kämpar för att få loss en spelare med aningen högre status än Varela får portugisen allt han pekar på. Han har förmånen att plocka en spelare som Willian bara för att inte lillebror Spurs ska få nyttja honom, likt Milan i början av 1990-talet som köpte vissa toppspelare enbart för att inte konkurrenterna skulle få för bra lag.
Dessutom är Mou älskad i England, medan vissa journalister ser ett drömläge att kunna trycka till en Manchester United-manager. Det har liksom inte varit läge att göra det under de senaste 20 åren.  Continue reading ”So, Chelsea it is”

Chelsea hemma förra säsongen var en bedrövlig föreställning. Skillnaden var då att United redan var mästare och redan slutat säsongen i skallarna.
Nu är det helt andra förusättningar och två gubbar som nu möts med liknande förutsättningar, vilket de inte gjort förut. Mourinho har 16-2 i poäng mot Moyes, men det var då det. En rysk miljardyacht mot en engelsk plasteka.
På måndag är de jämbördiga. Den ena har ärvt ett mästarlag, den andra har kommit ”hem” till miljarderna och ett överflöd av attackerande spelare.
Hur vi ska knäcka portugisen och hans köpelag ska jag sätta tänderna i mer ingående i morgon. I dag har vi annat att avhandla.
* Framförallt det magiska snacket Rene Meulensteen bjuder på i Telegraph. Det innehåller mer intressanta aspekter om United än en spelare kan leverera under en hel karriär på OT.
Den innehåller så många guldkorn att min lördag är både räddad och skakad på samma gång.
Om att lämna United:
“I felt very strongly that the picture painted to us [by the club] was not the one that came out in meetings with David Moyes. I said to him: ’David, with all due respect, you’ve done a fantastic job in the Premier League with Everton but do you realise you’re going from a yacht to a cruise ship?’ Ferguson, the captain, had a good crew with coaches like me.”
“I felt David wanted familiar faces which he is entitled to but it would have been absolutely no problem if he said: ’I definitely need Jimmy Lumsden as a sounding board but, hold on a minute, this cruise ship has been sailing successfully with this crew for the last five years so I might as well sail along with them for a season and see how it goes.”
“It saddened me leaving. I had the best job in the world there. I loved every aspect of working with those top players. I know the team inside out, the club inside out. I’ve given 12 years in every single department of the club, skills development coach in the academy, reserve team, technical coach for individual first-team players and then as a first-team coach. Especially the last five years have been fantastic for me. I’ve grown every day, every week, every month, every success, every defeat.
Det låter lite som att han först nu – efter sparken från Anzhu – ångrar att han inte ”fick” vara kvar. För enligt Moyes så blev han erbjuden att stanna, dock oklart i vilken roll. Hade det varit i samma hade han med stor sannolikhet stannat så tanken från Moyes sida var nog att degradera Rene.
Om Nanis röda kort och effekten det hade på United:
“But we thought, ’let Welbeck take the sting out of the game, and then bring Wayne in, then have the Red Arrows flying forward’. I was just discussing [in the second leg] with the manager that ’this is a good time now to bring Wayne on’ and then there was that stupid incident of Nani. The card was absolutely ridiculous. The manager went down to have a go at the fourth official. He knew ’this is my last season’. I was sitting there, thinking ’hold on a minute, no matter what happens, that card is there. How do we deal with it? We need to kill that width”
“What I was trying to get across was to put one guy in to create a defensive line of five for 10 minutes to re-establish ourselves. We didn’t react properly. I couldn’t get through to him [Ferguson] to get it done. I saw Luka Modric coming on [to change the game for Real]. Mourinho reacted.”
Herrejösses. Rene kunde alltså inte få fram infon till Fergie som var upptagen med att attackera fjärdedomaren och elda igång publiken. Hade Fergie suttit kvar och lyssnat på Rene hade det kunnat sluta annorlunda.
Om CL-finalerna mot Barca:
“In Rome [in 2009], it was a closer game but we didn’t utilise the qualities we had at our disposal. We had Paul Scholes, one of the best midfielders in the world, on the bench. With Barcelona, you need players who can keep the ball”
“At Wembley [two years later], our preparation had been brilliant but we lost it in half-time. There was an argument going on too long between players. I don’t think we used half-time to reiterate what we’d done all week. Look at the first 15 minutes of the second half, that’s where Barca try to kill off teams. They did. We didn’t start the second half the way we should and it cost us. People forgot what we’d done all week.”
Att bänka Scholes till förmån för Anderson var alltså ingenting Rene hade gjort. Och vad hände egentligen i halvtid? Vad argumenterade spelarna så länge sinsemellan om? Och varför tilläts de göra det? VARFÖR?
* Moyes uttalanden på presskonferensen i går kan vi tolka på flera sätt. Jag väljer att göra det på ett sätt. Så här sa Mannen Med Blicken om transferframtiden:
”There is a need to do it. But there is no pressure to do it.”
”We’ve been talking about it since I took the job on 1 July. I have an idea of where I’d like to strengthen and what we need to do. But we won’t do it because people like you tell us we should be signing players. We’ll do it because we think it’s the right thing to do. If the right players are available then great, but, if not, the first thing we’ll do is encourage our own young players in the squad to do as well as they did last year.”
”There is a possibility [we won’t sign anybody] but the plan is we bring in one or two if we can. I think there is [value out there] but we have only targeted certain players and don’t have a big, big list. There are only certain quality players we want to bring to the club.”
1) Det finns alltså ett behov av att förstärka, men ingen press att göra det. Följer inte det andra med automatiskt när han säger det första? Klart det gör.
2) En nyckelmening är halvfetad av yours truly här.
3) Han tycker att det finns ”value out there”. Den gamle måste ha satt rehab-soppan i fel strupe när han hörde eller läste det. Men han är ju ny på jobbet, David, och har inte lärt sig hur man talar om transfermarknaden.
Det är klart att Fergie (skrev det automatiskt helt plötsligt) Moyes måste agera på det här sättet i det här läget. Endast tio dagar återstår innan fönstret bommas igen och han kan ju inte gärna gå ut och säga att ”nu börjar det bli desperat, vi måste ha in någon snart”.
Det var vad vi hörde i går.
I dag på morgonen kan vi läsa vad David sa till papperstidningarna apropå Baines och Fellaini. Han fick frågan om han hade sympati med Roberton Martinez (som verkar just väldigt sympatisk):
”I definitely do. But I also know that if I was the Everton manager and Sir Alex had come asking for Baines and Fellaini, I would have found it very difficult to keep them.  I always felt the right thing to do what was right for the players. All we can do is our job here. Roberto is in a new job and I am sure he will get to understand how Everton work. I know exactly how Everton work. I signed every player at Everton.
”I respect Everton greatly and I don’t want to do anything that would in turn affect them. Of course, taking their players would affect them but I am certainly only doing what I have to do in my job.”
Sant.
Det är väl SJÄLVKLART att tränare tar med sig spelare de gillar till sina nya klubbar, speciellt om den nya klubben är en större sådan. Det finns ändlösa exempel på det och Martinez själv har ju plockat över Koné från en klubb han tidigare coachat. Och skulle Fellaini försvinna talar mycket för att Martinez försöker få över James McCarthy från Wigan.
Den här typen av business börjar längst ner och slutar allra högst upp. Och där är David Moyes. Därför kan han dra till med ”do what was right for the players”. Tänk om någon sagt det medan Moyes själv varit tränare i Everton … då hade det låtit ungefär så här.
* Alla som saknar Ashley Young till måndagens match räcker upp en hand, tack!
Stackars Ashley har det inte lätt och skadorna har, tillsammans med hans oförmåga att vara Manchester United-bra, sett till att hans karriär gått lite i stå. Eller ganska mycket.
En titt i statistiken visar att kurvan pekar nedåt:
Startade matcher 11/12:
PL: 19.
Cuper: 0.
CL: 4.
EL: 3.
Totalt: 26.
Poäng: 8+7.
Startade matcher 12/13:
PL: 16.
Cuper: 1.
CL: 0.
Totalt: 17.
Poäng: 0+3.
Han har inte startat en Champions League-match sedan Basel borta 7 december 2011.
Han har startat en FA-cupmatch på två säsonger.
* Andra nyheter som skulle kunna vara av intresse är att chefredaktören på muss.se, @mickeosterdahl i egen hög person, ska börja skriva för United-Supporteren för att få den på rätt köl igen… Skämt åsido vill man från norsk sida få en fler svenska sidor i medlemstidningen och det kommer Micke och jag bistå med. Till att börja med under pågående säsong.
Så har ni några tips om vad ni vill att vi ska skriva om är det bara att höra av sig!
Antingen i kommentarsfältet eller till mats.walter (at) gmail.com.

Stormatch på måndag, även om det precis som Rio säger fortfarande kittlar mest när vi möter Liverpool, mot ryssarna från London.
Vi har spelat en hel del minnesvärda matcher mot Chelsea förut.
Här är de som sticker ut vid en snabb återblick i skallen.
På gott och ont.
Continue reading ”Chelsea memories”

Sir Alex Ferguson, 21 april i år, på frågan om United skulle köpa in en stjärna i sommar:
 ”In what position? That’s the main thing. Normally, the players you’re talking about are forwards and it’s complicated enough as it is with the forwards we have.”
Om det skulle till några förändringar i truppen till sommaren?
”I think it’ll be minor. Maybe but I don’t know. It depends on a lot of things like the availability of players. Not everybody wants to sell their players. What do we need? We have a reasonable group of young players in Kagawa, Evans, Smalling, Jones, Rafael, Fabio will be back, Büttner, De Gea, Cleverley, Welbeck and Chicharito. They’re all in a really young age group that can last quite a few years and we expect improvement from the younger players in the team. 
”Jones and Smalling, if I can keep them clear of injury, will improve a lot as they’ve got the material. We’ve seen improvement in Welbeck from last season and he’s improving all the time. The issue with Danny is the goals and that’s where we want to see improvement in him. Last year he scored 12 goals but this year only two so he has had a wee bit of a plateau. With England, he looks like he can score in every game though.”
Det är de här citaten vi får ha i åtanke dessa dagar när de enda transfernyheterna omfattar däcktillverkare.
 

Manchester United väljer i transferfönstrets elfte timma att blicka västerut ut och ta in det sista alternativet som fanns att tillgå: Marouane Fellaini och Leighton Baines. Detta för vad många kallar ett skambud, £28 miljoner pund. Om vi börjar med att strunta i prislappen och titta på spelarna som nu verkar vara de enda två som United realistiskt kan ta in som kan förstärka laget.

Marouane Fellaini.
Är han verkligen rätt man för United? Är han det som behövs? Är han bra nog?
Well, det lär vi aldrig få veta om han aldrig kommer. Vi kan i alla fall konstatera att han var bra nog mot ett Carrick-som-mittbacks-uppställt United förra säsongen där han var fullständigt fenomenal i öppningsmatchen som Everton vann med 1-0. I returen på Old Trafford satte Fergie sin specialist Phil Jones på honom för att ta ut honom från ekvationen. Det lyckades.
Innebär det då att han bara kan spela suveränt mot ett lag med en emergency mittback och inte klarar av att punktmarkeras? Givetvis inte. Fellaini har en hel del kvaliteer som skulle gynna United oerhört. Framförallt har han det fysiska spelet vilket Uniteds mittfält i dag saknar nästan helt med spelare som Carrick, Cleverley, Anderson och Giggs. En belgisk afrotank skulle ge laget en helt annan dimension i spelet och inte bara lyfta det fysiska spelet till en annan nivå än vi haft sedan Keanes dagar utan även ge motståndarna en tankeställare. Det vittnar om inte annat 11 gula kort i Evertons tröja om.
Det skulle vara en formidabel plan B. Eller plan A för den delen. En enorm mittfältsgeneral att stoppa in när motståndet behövde darra lite på manschetten. För det snackas garanteras om Marouane i motståndarnas omklädningsrum inför varje match han spelar.
Ska vi hitta något negativt är det målskyttet. Förra säsongen avslutade Fellaini 102 gånger och träffade nätet endast 12 gånger, detta i både Belgien och i Everton totalt sett. Han gjorde endast tre mål under vårsäsongen, bland annat. Samtidigt skulle han givetvis få helt andra förutsättningar att göra mål i United, det får alla som kommer till en klubb av den här standarden.
Var ska han då passa in?
Här:

DDG

Rafael – Rio – Vida – Evra

Carrick

Zaha/Valencia/Nani – Fellaini – Kagawa/Young/Januzaj

Danny – RvP

Det är så pass många positionsskiften, vad det verkar, i dagens United att det i princip bara är Valencia av våra offensiva spelare som behöver slicka linjen som ytter. Fellaini skulle inte per automatik vara en starter utan skulle förhoppningsvis anpassas till motståndet då vi har Cleverley, på andra sidan mittfältsspektrat, att alternera med. Men det skulle i vilket fall som helst skapa ett alternativ som skulle uppskattas.

Leighton Baines.
De stora invändningarna här är två:
1) Patrice Evra har lyft sig efter några skrala säsonger och behöver knappast någon efterträdare än.
2) Leighton Baines är ingen duvunge. Han blir 29 bast i december och är således bara tre år yngre än Evra.
Båda argumenten håller, givetvis, men det är inte så enkelt. Evra är bra mycket bättre nu än han var exempelvist 2010, men han är inte på samma nivå som 2008. Baines är inte någon framtidsman, men 3,5 år är ändå 3,5 år och det har han till godo på Evra. Låt säga att det här är fransosens sista säsong i United – hans kontrakt går ut 2014 – och då har vi ändå 3-4 år med Baines att se fram emot. Vore det galet?
United är ju uttalat emot att köpa spelare som passerat 26-27 års ålder – Berba sas vara ett undantag – men det var under Fergie/Gill och varken Moyes eller Woodward har mig veterligen uttalat samma princip. Att köpa Baines skulle per automatik innebära en jättespark i röven på Evra och jag vore nyfiken på att se hur han skulle reagera på det här.
Alex B är lika opålitlig defensivt som RvP är pålitlig offensivt och en utlåning till Besiktas, som det talas om, är nog på tapeten även om inte Baines kommer in.
 
Om vi så ska ta och titta på prislapparna.
Marouane Fellaini.
Fellaini kostade £15 mille (som  blev £17,5 med addons) när Moyes tog honom till England, där han givetvis kallas för en ”relatively unknown” precis som alla spelare som inte spelar på öarna. Att han gjort succé sen han anlände betyder så klart att Everton värderar honom högre än de £17,5 mille han kostade i inköpspris. Klausulen som gick ut häromveckan innebar att vem som helst som bjöd £23 mille skulle få chansen att snacka flytt med belgaren. United väntade ut klausulen – som ju helt klart är godtycklig från Evertons sida och ingenting som fotbollsvärlden i stort kommit överens om – och bjöd först efteråt vilket det ju visade att ingen klubb tyckte att han var värd £23 miljoner.
Jag skulle om jag var Edward inte heller vilja punga ut med så mycket pengar för Fellaini, men jag förstår Evertons ståndpunkt. Han kom till England utan rykte på öarna och har verkligen skaffat sig ett sådant. I Goodison-klubbens ögon har därför prislappen gått upp med runt £6 mille om inte mer nu när klausulen löpt ut.
Så även om jag inte tycker att han är värd mer än max £20 miljoner förstår jag inte riktigt problemet med att lägga ut £3 mille till. Ronaldopengarna är väl kvar?
Belgisk press är i alla fall säker på att flytten blir av och att det då ska handla om en prislapp på runt £17 miljoner pund. Lyckas Edward med det har han gjort det bra.
Leighton Baines.
Kostade Everton £5 mille (+£1 mille addons) 2007 och har visat sig vara värd pengarna. Sex år senare tackar Everton nej till bud på £12 mille och kallar det oseriöst. Men är det verkligen det? Betänk att Patrice Evra kom till United som 24-åring, utsedd till årets unga spelare i Frankrike, uttagen i årets lag, Champions League-finalist och vicekapten i Monaco, och kostade klubben £5,5 miljoner.
Att då snart 29-årige Baines värders till säkert över £15 miljoner kan ju te sig väldigt märkligt. Att han är engelsman drar upp priset rejält och klubben har ett annat rejält trumf på hand: Baines är Evertonsupporter sedan barnsben och kanske är han nöjd med den situation han har.
Men är han då värd mer än £12 miljoner? Nej, men vill nu Moyes och United spenderar pengar på grabben är inte jag den som tackar nej även om Southamptons Luke Shaw som bekant vore mer av en Unitedvärvning.
Baines är ännu en i raden av spelare som United jagat länge och av någon anledning fått vänta länge med att få (om det nu blir så). Likt bland andra Edwin och Larry Blanc.
 
Att United nu bjuder på Evertonspelarna får anses som sista chansen att skaffa in namn som kan förstärka laget, det är väl enda förklaringen till att man börjar bjuda i mitten av augusti. Det här är verkligen plan C efter Cesc/Thiago/Ronaldo och Bale (?). Att Everton går ut med uppgifterna om ett bud betyder med stor sannolikhet dock att klubben är beredd att sälja.
 
* Två saker jag fortfarande inte kan släppa:
1) Att Valencia gav upp #7 och tog Nick Powells #25.
2) Att United bjöd så officiellt på Cesc och sedan lika officiellt misslyckades.