Manchester United avslutade kalenderåret 2018 med att enkelt avfärda Bournemouth med 4-1 hemma på Old Trafford. Vi fick tidiga tecken på vad som kan väntas av Paul Pogba efter nyår. Fransmannen går, efter två nya mål idag, mot en ny vår i United. Det verkar Marcus Rashford också göra, vilket förstås ger oss en delikat konkurrenssituation med honom och Romelu Lukaku inblandade. På minussidan hittar vi det faktum att vi släpper in mål och dessutom tämligen onödiga sådana. Eric Bailly fick chansen bredvid Victor Lindelöf. Han svarade med att bli utvisad.
Vikten av att göra första målet
Enligt allmän statistik vinner det lag som gör första målet så gott som sju av tio fotbollsmatcher. 66 procent av gångerna vinner det lag som gör första målet i första halvlek och desto fortare man löser upp nervknutarna desto bättre. Mot Huddersfield gjorde United första målet och vann, men det dröjde onödigt länge. Mot Bournemouth behövde vi inte vänta länge på det där nätrasslet som släppte spärrarna. Klockan hade just tickat över fyra minuter när Marcus Rashford bjöd på en uppvisning i den högre skolan. Efter en lekstuga ute till höger skickade han in bollen till en framstörtande Paul Pogba som hade en enkel uppgift att stöta in ledningsmålet.
Här har vi två momentum i ett. Dels anger Rashford tonen för matchen och sina lagkamrater med sitt dribblingsnummer och dels gjorde Pogbas fullträff att vi slapp frustrationen vi såg mot Huddersfield. Den här typen av matchhändelser lyste med sin frånvaro under José Mourinho. Dels hade inte Rashford haft självförtroendet eller tillåtelsen att ta risker offensivt, dels hade inte Pogba varit där han var i boxen för ett par veckor sedan. Det må låta tragiskt, men så är det.
Paul Labile Pogba
Vi avhandlade vår världsmästare redan under förra rubriken och det känns som vi avhandlar honom efter varje match nu, men vad kan vi när det ser ut så här? Paul Pogba under Ole Gunnar Solskjaer är mil i från den Paul Pogba vi såg under Mourinho. En hårt, defensivt, hållen fransman fick nöja sig med att på sin höjd ta steget upp i offensiv tredjedel när det vankades fasta situationer. Nu, i en position han trivs förträffligt i offensivt, blommar Pogba. 1-0-målet var dels frukten av Rashfords konststycke, men också av Pogbas offensivlusta. Att dyka in där och få foten på bollen andas både kvalitet och självförtroende.
2-0-målet är även det vackert och resultatet av samma offensivlusta. Pogba steg till väders på Herreras perfekta inlägg och skallade in 2-0 utan någon som helst chans för Begovic. Den nicken hade inte sett dagens ljus för några veckor sedan. Utöver målen så är det också värt att lyfta fram att Pogbas kroppspråk och ansiktsuttryck rent generellt är ett annat. 25-åringen dansar och samspelar med lagkamraterna på ett sätt han inte gjort sen han kom till United.
De fyra förändringarna
Ole Gunnar Solskjaer gjorde fyra förändringar jämfört med den startelva vi såg mot Huddersfield på annandagen. Eric Bailly, Ander Herrera, Anthony Martial och Ashley Yong ersatte Phil Jones, Fred, Juan Mata och Diogo Dalot. I fallet Bailly kändes det korrekt att låta Jones vila i jakten på den ultimata mittbackslösningen jämte Victor Lindelöf. Ivorianen har trots allt grunderna för ett mer mångsidigt mittbacksspel än Jones, men om Solskjaer verkligen fick de svar han ville ha får vi anse vara oklart. Baillys röda kort med dryga tio minuter kvar håller honom borta de kommande matcherna, vilket gör att Jones åter lär få förtroendet. Freds slätstrukna insats, som tog slut redan efter 54 minuter sist, banade av sig själv väg för Herrera. Spanjoren blir som det känns allt mer bofast i elvan, dels beroende på den smala konkurrensen men också tack vare en habil insats nu.
Martial må ha varit sjuk eller försenad hem från Frankrike senast, men utan honom saknades det en dimension offensivt mot Huddersfield (Juan Mata får ursäkta). Det problemet var löst nu och i Romelu Lukakus och Alexis Sanchez frånvaro får vi ju anse att det funkar rätt bra ändå. Med Young från start slapp Solskjaer dela ut bindeln åt de Gea (och därmed även spekulationerna om han ska vara permanent kapten) men också, trots allt, en annan trygghet (smaka på det ordet i samma mening som Young) över hela planens längd. Young har tagit Solskjaers order om offensiva löpningar bokstavligt och gick stundom fram som en furie till höger. Sedan förvirrade han sig upp i forwardsposition för att lämpligen stå offside när han skulle klura ut hur han skulle ta avslutet.
När ska vi hålla nollan?
På presskonferensen efter segern mot Huddersfield sa Ole Gunnar Solskjaer, om än något skämtsamt, att spelarna lovat honom att hålla nollan snart. Snart är, efter dagens seger, tidigast på onsdag borta mot Newcastle. United släppte, för sjunde ligamatchen i rad in mål. Hemmasegern mot Young Boys i Champions League den 27 november markerar när vi senast höll nollan, alla tävlingar inräknade. Det här om något är ett tecken på två saker. För det första är det tydligt att Solskjaer inte hunnit sätta sin defensiva prägel på United. Offensiven har gått en ny vår till mötes medan defensiven känns igen från tidigare i höst. Det är för ostrukturerat och tafatt.
Den andra saken är förstås att vi saknar en general defensivt. Avsaknaden av en Nemanja Vidic- eller Rio Ferdinand-typ är tydlig även mot svagt motstånd då en Bailly eller Lindelöf borde och kunde kliva in och dominera motståndet totalt. På reduceringen idag stod en annan Nemanja, det vill säga Matic, på fel sida om Nathan Ake som hade fri lejd när han knoppade in 3-1. Nej, man slutar inte släppa in mål med en ny klippa till mittback. Däremot löser man med all sannolikhet stora delar av de strukturella problem som United trots allt har defensivt.
Res med oss till Manchester!