Manchester United har spelat sin andra försäsongsmatch, och det var inte vilket motstånd som helst som stod på andra sidan mittlinjen. Lagen hade förvisso inte stött på varandra sedan 2011, men rivaliteten med Leeds United ligger fortfarande kvar. Försäsongsmatch eller ej.
United (ja, det riktiga United) ställde upp med två olika elvor i de båda halvlekarna. Precis som mot Perth Glory. De rödklädda stod för en stark start av matchen och målen trillade med tiden in. En bra genomkörare allt som allt för Ole Gunnar Solskjaers mannar.
Första halvlek
Startelva:
Romero
Wan-Bissaka, Bailly, Lindelöf, Rojo
Pogba, McTominay
Greenwood, Mata, James
Rashford
Manchester United inledde som sagt matchen starkt och Marcus Rashford prickade stolpen redan efter någon minut. Detta efter ett strålande förarbete av Victor Lindelöf som tagit upp bollen i banan förbi flertalet motspelare och serverat anfallaren. Bara några minuter senare, i den sjunde närmare bestämt, stod Paul Pogba för ett suveränt inspel som Aaron Wan-Bissaka stötte in till Mason Greenwood som därmed stod för sitt första mål i seniorlaget.
Fram till minut 20 var United det klart bättre laget, innan Leeds till sist lyckades etablera lite anfallspel under en kortare period. Försvarsspelet såg emellanåt rätt skakigt/slarvigt ut, till stor del på grund av Marcos Rojo som inte gjorde många United-supportrar glada, men allt som oftast stod Sergio Romero (eller någon annan) lyckligtvis i vägen.
United visade sedan – under flertalet gånger – prov på ett riktigt vasst kontringsspel. I matchminut 27 vann Scott McTominay tillbaka bollen föredömligt och spelade sedan fram Marcus Rashford som gjorde bort två försvarsspelare och placerade in 2-0 intill den bortre stolpen. Mycket vackert.
Mest positivt under den första halvleken? Kontringsspelet och den tydliga spelidén. Negativt? Försvarsspelet emellanåt, men framförallt Marcos Rojo.
Andra halvlek
Startelva:
J. Pereira
Dalot, Smalling, Jones, Young
A. Pereira, Matic
Lingard, Gomes, Chong
Martial
Den andra halvleken hann inte vara igång särskilt länge innan Phil Jones hade nickat in 3-0 på en hörna slagen av Andreas Pereira. United styrde sedan spelet där framförallt den just nämnda Pereira var starkt bidragande. Ynglingarna Angel Gomes och Tahith Chong stod båda för starka insatser och gjorde livet tufft för ett tröttslaget Leeds som inte gjorde särskilt många förändringar under matchen.
I den 69:e minuten väggade de båda ungtupparna sig igenom motståndarnas backlinje och Chong lyckades sedermera ordna en straff som Anthony Martial säkert rullade in. Leeds orkade sedan inte skapa några målchanser och halvleken rullade på med bolltrillande från de rödlädda som förr eller senare resulterade i en och annan halvchans.
James Garner fick även han sin tid på planen då han ersatte Nemanja Matic med ca 20 minuter kvar. Ynglingen, som gjorde mål med sin andra bolltouch i premiärmatchen mot Perth Glory, bidrog med ett hårt jobb och en trygg passningsfot.
Den andra halvleken avslutades med att Ashley Young kastade sig in i en tackling mot Adam Forshaw på ett onödigt sätt, vilket resulterade i både ett gult kort och en hel del gruff mellan de båda lagen.
Mest positivt i den andra halvleken? De unga spelarna tillsammans med Andreas Pereira och en fortsatt tydlig matchplan. Negativt? Motståndet som varken orkade springa eller bry sig mer än när det vankades gnabb i slutet av matchen.
Allmänna intryck
Vi börjar med att beta av det negativa. Marcos Rojo håller INTE. Skulle han ens gå in i Leeds? Ställer mig ytterst tveksam. Det var snudd på autobahn längs argentinarens kant och med bollen vid fötterna blev det inte mycket positivt uträttat. Inte den här gången heller.
Försvarsspelet, vilket jag nämnde ovan, var inte hundraprocentigt alla gånger. Framförallt inte i den första halvleken. Det berodde dels på vänsterbackspositionen, men också ett och annat bolltapp från mittfält/anfall samt ett bolltittande i vissa situationer som inte håller när de bättre lagen står för motståndet. Här finns det lite att slipa på. Är Harry Maguire spelaren som ska komma in och styra upp detta, må tro?
De första 30 minuternas stora behållning stavades Paul Pogba. Fransmannen stod för en riktigt stark insats och var i stort sett bidragande till allt positivt United stod för framåt under den här perioden. Framspelningen till Aaron Wan-Bissakas assist var briljant och 26-åringen provade gång på gång Kiko Casilla i Leeds-kassen med avslut från distans. Har vi verkligen råd att förlora Pogba i sommar?
I övrigt stod den ovan nämnda Wan-Bissaka för en stark andra 45:a för United. Hans kraftfulla löpningar framåt bidrog ständigt till offensiva valmöjligheter och defensivt fanns det inte mycket att klaga på. En annan spelare som förtjänar ett omnämnande är Daniel James. Som en Formel 1-bil susade han fram längs båda kanterna och han var också endast en hårsmån från att få göra sitt första mål United-tröjan – men stolpen stod i vägen, den här gången.
Walesaren ser redan enormt trygg ut i sin roll i laget och tillsammans med ett par lugna men ack så frekvent arbetande fötter kommer han att bli en otroligt nyttig pusselbit för Ole Gunnar Solskjaer under den kommande säsongen.
En annan spelare som förtjänar ett omnämnande är Marcus Rashford som gjorde mål för andra matchen i följd. Senast var det ett kliniskt avslut med vänsterfoten ur en halvtaskig vinkel, idag var det en bländande teknik i kombination med speed och sinnesnärvaro som resulterade i nätrassel. Stark start på 2019/2020 av 21-åringen.
En annan detalj som jag lade märke till under matchen var Andreas Pereiras inspelsfot på fasta situationer. Att brassen har en fin fot har vi sedan tidigare blivit varse om, så kan detta möjligtvis vara ännu ett viktigt vapen att ta med sig in i den kommande säsongen?
Sist, men definitivt inte minst, vill jag ta upp våra ungtuppar. Att Mason Greenwood är en sällan skådad talang vet vi redan om, men hans insatser hittills visar mer och mer prov på att han kanske till och med kan vara mer delaktig under säsongen än många räknat med. Låt se hur han presterar mot de bättre lagen som dyker upp härnäst – men oj så imponerande han varit hittills.
Angel Gomes är ännu en spelare som vi både sett och hört om i flera år nu. Mittfältaren debuterade redan som 16-åring säsongen 2016/17, men har sedan dess inte fått många minuter i seniorlaget. Kan detta nu bli hans genombrott?
Förhoppningsvis kan han åtminstone få betydligt fler tillfällen att visa upp sig på än tidigare. Hans kvicka fötter och skarpa fotbollshjärna var inte sämre än någon annans på planen under den andra halvleken – nu handlar det bara om att ta nästa kliv för 18-åringen.
Res med oss till Manchester!