Muss.se » Nyhetsarkiv » Damlaget

Inför säsongen 2022/23
Champions League eller bust för Marc Skinner

Imorgon inleds Women’s Super League, en vecka senare än planerat. Efter tre raka fjärdeplatser är det nu dags för Manchester United att äntligen slå sig in som ett topp 3-lag.

United spenderade större delen av förra säsongen på en Champions League-plats men fick i slutändan se sig omsprunget av Manchester City. Nu kan vi inte längre nöja oss med att bara vara bäst av resten. Den här säsongen kan bli sista chansen för det här laget. Nyckelspelare som Ona Batlle och Alessia Russo har nämligen utgående kontrakt. Utan Champions League-spel blir det mycket svårt att locka den duon till att stanna. Det har vi redan sett prov på, då Jackie Groenen – som var i samma kontraktsläge som Batlle och Russo – lämnade klubben i veckan. Just Champions League-spel var av allt att döma en av faktorerna som lockade henne till Paris Saint-Germain.

Under sommaren har United plockat in sju nyförvärv. Alla sju kommer inte ingå i startelvan men säg att hälften av nyförvärven gör det. Det innebär att truppen får ses som förstärkt. Bara för några dagar sedan såg det emellertid mycket bättre ut, då hade endast bredd- och avlastningsspelare lämnat klubben inför den nya säsongen. Därefter sålde vi, i mitt tyckte helt obegripligt, Groenen till Paris Saint-Germain. Vi tappar vår bästa mittfältare och vårt mittfält blir nu en nivå sämre.

Nåväl, de sju nyförvärven presenterade vi i förra veckan (då vi trodde att det skulle bli premiär den 10 september):

De kritiserade engelska veteranerna

Engelska talanger som ska leverera direkt

Internationell flärd för backlinjen och anfallet

Nyförvärven United har plockat in är inte från den allra översta hyllan, men väl hyllan strax därunder. Chelsea, Arsenal och Manchester City jobbar alla med en större budget. Där kan United göra så mycket mer. För i relativa termer kostar det inte mycket att bli bäst i damfotbollen.

Ändå ser jag stor anledning till optimism inför den nya säsongen. Jag tycker generellt att Uniteds damlag har undervärderats.

Förra säsongen sågs Uniteds fjärdeplats av många som en klar överprestation. Jag håller inte med. Om något skulle jag argumentera att United sett till inspelade poäng underpresterade. Förra säsongen var klart sämre än den föregående:

  • Vi tog färre poäng
  • Avståndet uppåt ökade (såväl till förstaplatsen som andraplatsen och tredjeplatsen)
  • Avståndet nedåt minskade
  • Vår målskillnad var sämre (både den faktiska och den förväntade)
  • Jag tycker dessutom att vi spelade betydligt tråkigare fotboll under Marc Skinner än under Casey Stoney

Den här säsongen tycks det åtminstone inte vara många som tror att något av lagen underifrån ska kunna utmana United.

Marc Skinner har snackat om att han nu har fått plocka in sina spelare. Han kom in sent inför förra säsongen och värvningarna vi gjorde då var primärt spelare som Casey Stoney hade scoutat till klubben. Det är något som talar för att United nu ska kunna prestera bättre, även om jag personligen har svårt att se Skinners storhet.

Samtidigt innebär aktiviteten på transfermarknaden att pressen på Skinner nu ökar. Min åsikt är att allt annat än en topp 3-placering måste ses som ett misslyckande. Det är Skinners lag nu och om laget misslyckas har Skinner inget att skylla på. (Nej, inte heller tappet av Groenen kan han skylla på, då han själv beskrev det som “good business”.)

Störst torde chansen vara att United klämmer sig in före Manchester City. De har tappat hela sitt ordinarie mittfält – Georgia Stanway, Caroline Weir och Keira Walsh – från förra säsongen och utöver det tunga pjäser som Lucy Bronze och Ellen White. Kvalitet har förvisso kommit in, men inte på mittfältet. Att Walsh blev damfotbollens dyraste värvning någonsin när hon i veckan flyttade till Barcelona vittnar om den kvalitet City tappar där. Känslan är att City är svagare nu.

Förra säsongens toppduo, Chelsea och Arsenal, ser inte ut att ha förstärkt i någon nämnvärd utsträckning. De borde vara ungefär lika bra som förra säsongen.

Att United ska kunna vinna ligan är kanske överoptimistiskt att tro. Men nog ska vi kunna vara med och utmana. Slutar vi inte topp 3 måste det ses som ett misslyckande.

United premiärspelar mot Reading, inför förväntad storpublik på Leigh Sports Village. Avspark 13.o0 imorgon i en match som tyvärr inte går att se i Sverige.

De som försvann: Jackie Groenen

I förra veckan gick jag igenom de spelare som har lämnat United inför den här säsongen. Då tydde inget på fler spelarförluster. Tyvärr visade sig det vara fel, så vi tar vårt farväl till Jackie Groenen här.

Jackie Groenen värvades till United sommaren 2019. Hon blev då vår första utombrittiska spelare och så långt var hon även den klart mest meriterade spelaren att skriva på för Uniteds damlag.

Mina förhoppningar på Groenen var enorma. Tyvärr tvingas jag konstatera att hon aldrig fullt ut levde upp till dem. I mångt och mycket tycker jag att det beror på att hon användes fel i United. För mig är det givet att Jackie Groenen ska spela som åtta. Det gjorde hon för sällan i United. Under Casey Stoney användes Groenen ofta som tia medan Mark Skinner använde henne längre bak i planen.

Jackie Groenen mot Everton på Old Trafford i våras.

Groenen har energi, hjärna och teknik. Hon ska vara spelaren som binder ihop försvar och anfall. Istället för att maximera hennes kvaliteter tycktes Uniteds tränare begränsa dem. Jag är övertygad om att vi hade fått ut mer av Groenen om hon hade fått större ansvar på planen.

Totalt gjorde Groenen 60 matcher som Unitedspelare. Hon var given i startelvan från dag 1. Aningen märkligt är att hon inte gjorde ett enda mål som Unitedspelare.

Kommer hon att saknas? Självklart. Det är vår bästa mittfältare vi tappar (Ella Toone kan kanske konkurrera men jag det är inte självklart att Toone ska kallas mittfältare). Av allt att döma är hon också en mycket populär spelare i truppen, så det är ett mycket hårt slag att hon nu har lämnat. För mig är det faktiskt helt obegripligt att United ens övervägde att sälja Groenen när det engelska transferfönstret redan hade stängt.

Turneringarna

Även den här säsongen ställer United upp i tre turneringar.

Women’s Super League

Ligaspelet är som alltid viktigast. Fortfarande är det bara 12 lag i WSL, vilket jag har svårt att begripa. Därmed koras mästaren redan efter 22 omgångar, vilket är alldeles för lite.

England har tre Champions League-platser. Eller rättare sagt tre platser i Champions League-kvalet (även om sannolikheten är stor att engelska mästaren får en plats i gruppspelet).

I övrigt är det bara sistaplatsen som är relevant, då det bara är ett lag som degraderas till Women’s Championship.

Women’s FA Cup

I FA-cupen går United in i omgång 4. Det krävs fem raka vinster för att ta hem cupen.

FA Women’s League Cup

Damernas ligacup inleds med gruppspel, där United ställs mot Aston Villa, Durham, Everton och Sheffield United. Bara gruppvinnaren är garanterad en kvartsfinalplats.

Truppen breddad och spetsad

Motsvarande införkrönika för ett år sedan fick Den tunna röda truppen som rubrik. I slutändan blev det kanske det som fällde United i kampen om en Champions League-plats. Nyckelspelarna såg märkbart slitna ut under våren och mittfältaren Hayley Ladd fick stundtals vikariera som mittback, trots att Diane Caldwell hämtades in som nödlösning i januari. Ja, i en match spelade faktiskt Katie Zelem mittback.

När vi går in i säsongen 2022/23 ser truppen betydligt starkare ut. Vi har förstärkt med flera kvalitetsspelare medan Jackie Groenen är den enda startspelaren som har försvunnit. Det finns också anledning att tro att flera av våra bästa spelare ska höja sig ytterligare.

Den senaste informationen om skador och annan frånvaro i damlaget hittar ni alltid på vår sida läget i laget.

Målvakter

Mary Earps är nu givet förstaval i det engelska landslaget och i somras blev hon utsedd till EM:s bästa målvakt. Sedan hon värvades till United 2019 har hon stadigt blivit bättre. I början av Unitedkarriären var hon emellanåt kritiserad. Men det var då, nu är hon betydligt bättre och vi har ingen anledning att oroa oss för målvaktsspelet. Ohotat förstaval.

Mary Earps är givet förstaval som målvakt.

Sophie Baggaley är en hygglig reservmålvakt men kan inte konkurrera med Earps om speltid i de viktiga matcherna.

Emily Ramsey är utlånad till Everton. Safia Middleton-Patel är därmed tredjemålvakt. Hon är bara 17 år gammal men är redan med i den walesiska landslagstruppen.

Försvarare

Backlinjen är klart förstärkt jämfört med förra säsongen. Dels genom värvningarna av Aïssatou Tounkara och Maya Le Tissier. Dels då Millie Turner nu är tillbaka efter långtidsfrånvaro till följd av en karriärhotande skada. Aoife Mannion är dock ute med en korsbandsskada. Som tidigast kan hon vara tillbaka i spel i slutet av året.

Turner gjorde comeback först i sommarens sista träningsmatch, så det är svårt att veta var hon står. Förra säsongen startade hon bara fyra ligamatcher. Det är ingen slump att United vann alla fyra. Turners prestationer kan variera men på en bra dag är hon bland de bästa mittbackarna i ligan.

Millie Turner är tillbaka. Det är som ett nyförvärv!

Tounkara är värvad för att leda backlinjen men hon anslöt sent och har bara gjort ett inhopp i sommar.

Därmed blir det lite svårt att veta hur backlinjen formeras från start. Framför allt kommer vi i premiären spela med en backlinje som inte har mycket erfarenhet tillsammans.

Det vi kan vara helt säkra på är att Ona Batlle startar som ytterback på ena kanten. Hon gör liksom anspråk på att vara ligans bästa ytterback. Hannah Blundell var ordinarie vänsterback förra säsongen men det kan tänkas att Le Tissier blir ordinarie högerback nu. I så fall flyttar Batlle över till vänster. Framför allt lämnar Blundells försvarsspel en hel del att önska.

Tounkara och Turner borde vara det ordinarie mittbacksparet men Le Tissier konkurrerar där också.

Maria Thorisdottir spelade mycket förra säsongen men det berodde till stor del på skador. Klarar vi oss undan skador nu tvivlar jag på att norskan får mycket speltid alls. Alternativen är helt enkelt minst en klass bättre.

Men första halvan av säsongen har vi bara sex spelare som konkurrerar om de fyra platserna i backlinjen. Hayley Ladd (mittback) och Leah Galton (vänsterback) är tänkbara vikarier om det krisar.

Tara Bourne är utlånad till Birmingham.

Mittfält

United har stor bredd på mittfältet och alla kommer inte att kunna få speltid. (Där vi i backlinjen har sex eller sju spelare för fyra positioner har vi fjorton spelare som konkurrerar om de sex offensiva positionerna.) I sommarens träningsmatcher har United ställt upp i en 4-3-3-formation, snarare än den 4-2-3-1-formation som användes förra säsongen.

Den här texten skrevs ursprungligen inför den tänkta premiären mot Tottenham, då Jackie Groenen fortfarande var kvar i klubben. Då listade jag Katie Zelem som givet mittfältsankare med Groenen och Ella Toone nästan lika givna framför henne. Ni förstår, lagkapten Zelem tycks vara helig i Skinners lagbygge. Han verkar inte ens ha övervägt en startelva utan Zelem, även om många tyckare (undertecknad inkluderad) menar att Zelem bara borde vara en breddspelare i det här laget.

Ella Toone med huvudtränare Marc Skinner. Då Jackie Groenen nu har lämnat blir pressen på Toone att leda vårt mittfält ännu större.

Att Groenen försvinner innebär att mittfältet försvagas ordentligt. Samtidigt innebär det att det blir mer ovisst hur mittfältet ser ut. Ja, Toone är förstås given. Hon var liksom vår bästa spelare förra säsongen. Den enda frågan om Toone är om hon startar som en av två åttor eller som ensam tia.

Det naturliga skulle vara att Vilde Bøe Risa tar Groenens plats. De har i stor utsträckning samma egenskaper, även om norskan inte är lika bra som Groenen. Skinner tycks dock inte ha mycket till övers för Bøe Risa, så risken är att speltiden fortsatt blir begränsad för henne.

Istället är min gissning att det blir Skinnerfavoriterna Jade Moore och Lucy Staniforth som i första hand konkurrerar om den tredje platsen på mittfältet. Vi har inte sett mycket alls av Moore sedan hon värvades i januari. Hon rehabiliterade nämligen en långtidsskada när hon anslöt. Nu ska hon vara fullt rehabiliterad men det är förstås svårt att veta var hon står. På grund av skadan och coviduppehållet har hon spelat väldigt lite fotboll de senaste åren. Men Moore har en historia med Skinner, så att han har förtroende för henne är givet. Och Skinner tenderar att välja sina spelare.

Historia har Skinner även med Staniforth. Jag blev förvånad när Staniforth fick nytt kontrakt i somras. I mitt tycke borde hon bara vara en avlastningsspelare i det här laget men Skinner håller henne betydligt högre. Staniforth blir ett mer kreativt alternativ än Moore, så det kan tänkas bli det som avgör när de två används. Skinner tycks även gilla Staniforth som högerytter, men med alla anfallsalternativ vi har så ska det inte kunna ske mer än i undantagsfall.

Min personliga åsikt är att Uniteds mittfält skulle vara bättre med Hayley Ladd som mittfältsankare. Skinner verkar inte alls hålla med, även om han i samband med att Groenen lämnade sa att vi förra säsongen inte fick se det bästa av Ladd. Det är sant att walesiskan hade skadeproblem förra säsongen, men den stora anledningen till att vi inte fick se den bästa versionen av Ladd var att hon bara i undantagsfall användes på den defensiva mittfältsposition där hon är som bäst.

Grace Clinton är ny i laget och fortfarande att betrakta som talang. Kommer förmodligen mestadels användas som inhoppare och för att avlasta Toone. Ändå en mycket spännande spelare och jag förutspår redan nu att jag kommer vara frustrerad över att hon inte spelar mer.

Carrie Jones har skickats till Leicester på ett säsongslångt lån.

Anfall

Anfallet har breddats med fyra nyförvärv och konkurrensen om speltid blir stor. Alessia Russo är emellertid given som striker. Russo gjorde succé i EM. På en bra dag är Russo en av de bästa anfallarna i damfotbollen. Nu gäller bara att hon ska kunna visa det mer regelbundet.

Alessia Russo är spelaren som ska leda Uniteds anfall.

Leah Galton borde vara förstaval som vänsterytter. Jag slits dock med en känsla av att Skinner vill se en annan typ av ytterforward. Galton blandade och gav förra säsongen och hon verkar inte riktigt trivas med Skinners instruktioner. Samtidigt är hon så pass bra att hon liksom ska spela ändå.

På högerkanten är Skinners tanke sannolikt att nyförvärvet Nikita Parris ska återuppstå. Hon har ett förflutet som högklassig anfallare men har mycket att bevisa.

Då tror jag personligen mer på Lucía García, även om jag gissar att hon inleder som inhoppare. García har imponerat under försäsongen och är en mycket sevärd spelare.

Adriana Leon kommer sannolikt få en hel del speltid men hon lär åtminstone inleda som reserv. Framför allt kan hon nog bli backup till Russo men Leon kommer även få speltid som ytter.

Det lämnar ytterst lite speltid till kämpen Martha Thomas och rimligen ännu mindre till veteranvärvningen Rachel Williams.

Kirsty Hanson är utlånad till Aston Villa och Ivana Ferreira Fuso till Bayer Leverkusen.

Mer information