Fotbollsvärldens största nyhet under sommaren 2021 förlamar miljoner.
Det är den 26:e augusti 2021.
Den, så kallade, transfergurun Fabrizio Romano och the Guardian har just släppt bomben.
Manchester City har, efter sitt misslyckade försök att värva en missnöjd Harry Kane från Tottenham, vänt siktet mot Italien.
Närmare bestämt mot Turin.
Manchester City behöver en anfallare.
Det finns en som just blivit tillgänglig.
Och han är inte vem som helst.
”Den gamla damen” har nyligen blivit varse att hon ska bli av med den meste målgöraren i Champions League.
Manchester United-fans världen över mottar nyheten med fasa.
Det kan väl inte stämma? Inte skulle han väl göra något så själviskt?
Såra oss alla — såra Sir Alex Ferguson — så djupt?
Ole Gunnar Solskjaer tar under sin nästa presskonferens bladet från munnen.
”Han vet att vi finns här.”
Sedan …
Ingenting.
Tystnad.
Solskjaers utsträckta hand slås undan.
Ett par dagar av kontraktsförhandlingar hinner passera. Sedan kommer push-notisen.
Cristiano Ronaldo är klar för Manchester City.
Brända tröjor. Skrotade läktarsånger. Förstörda minnen.
Numera vuxna supportrar som mår illa av tanken på sin barndomsidol.
Tusentals Unitedhjärtan går kollektivt i tu när han presenteras i den ljusblå tröjan.
”Jag är inte färdig. Därför valde jag Manchester City. Jag vill vinna.”
Portugisens första intervju släpps i delar – för att mjölka ankomsten.
”Man United supportrarna vet hur jag känner för dem. Jag kommer alltid att se tillbaka på min tid där med värme. Men nu behöver jag en ny utmaning.”
Pep Guardiola ska bli den första och sannolikt enda att lämna sitt avtryck på både Lionel Messi och Cristiano Ronaldo.
Det börjar bra. Två mål i debuten mot Tottenham.
”SIIIUUUU” ljuder över Tottenham Hotspur Stadium.
Under de efterföljande matcherna serveras Ronaldo målchanser på silverfat av De Bruyne, Silva och Grealish.
Han är den som fäller avgörandet mot både Southampton och Crystal Palace.
Så kommer mötet med Manchester United. På Old Trafford.
Buropen ekar mellan Sir Alex Ferguson- och Sir Bobby Charlton-stand.
Cristiano Ronaldo ser både illa berörd och obrydd ut på samma gång.
Matchen slutar 0-2. Ronaldo står givetvis för det sista målet.
Han skonar sina forna fans från att behöva se sin patenterade målgest. Men fira gör han. Med ett ensamt finger över läpparna.
Kameran byter till en Sir Alex Ferguson på läktaren. Han sitter ihopsjunken och stirrar tomt framför sig.
Ett mörker har lagt sig över Old Trafford. Spelarna som en gång såg upp till portugisen har tagit hans svek hårt.
Samtidigt är luckorna i Ole Gunnar Solskjaers lagbygge uppenbara.
Resultaten är visserligen inte katastrofala. Men det tycks uppenbart att det inte kommer vara norrmannen som står där som manager när nästa säsong blåses igång.
Vem hans möjliga efterträdare kan bli har redan nu börjat viskas mellan fotbollstyckare och supportrar.
Den mest sannolika kandidaten bor för närvarande i Nederländernas huvudstad.
Efter matchen mot Manchester United är det som om någonting händer med City.
Guardiolas noga utarbetade spelsystem krackelerar. Det kan inte förenas med en statisk anfallare som måste betjänas med perfekta bollar för att kunna utföra sitt jobb.
Ronaldo ser sig själv bänkad. Till förmån för en striker-lös startelva.
Han får chansen igen, i Champions Leagues åttondelsfinal mot sin första klubb Sporting Lissabon.
Men ingenting fungerar. Efter två möten är City utslagna ur cupernas cup.
Guardiola, som fortfarande inte fått lyfta den europeiska bucklan med sitt engelska klubblag, kan inte hålla tyst i matchintervjun.
Det är Cristiano Ronaldos fel att de åkt ur. Genom läckor har det uppdagats att Pep inte ville ha honom från första början.
Men oljeshejkarna kunde inte säga nej när Jorge Mendes knackade på dörren.
Det skär sig mellan spanjor och portugis. Cristiano Ronaldo spelar inte en minut på flera veckor.
Så kommer den.
En explosiv intervju med den självutnämnda journalisten, tillika Cristiano Ronaldos största fan, Piers Morgan.
Om man tyckt att Zlatan Ibrahimovic varit kritisk mot Guardiola tidigare är det ingenting mot vad Ronaldo ger uttryck för nu.
Krishanteringen på Emptyhad sätter igång direkt.
Autokraterna i Förenade arabemiraten tvingas ta ställning till om tröjförsäljning eller deras tränare är viktigast.
Motvilligt landar de i det senare.
Två veckor senare är portugisens kontrakt brutet.
Det tycktes stå och väga där i augusti 2021.
United eller City.
Rött eller blått.
Åt vilket håll pendeln svingade vet vi alla. Somliga blev överlyckliga. Andra förkrossade.
Ytterligare andra blev både och.
Idag tillhör Cristiano Ronaldo varken den röda eller den blå sidan av Manchester.
Gudskelov.
Sedan hans intervju — den riktiga alltså — med den tidigare nämnda ”journalisten” har en fråga dröjt sig kvar hos undertecknad.
Så här med facit i hand: vilket hade varit värst?
Pendelrörelsen hit? Eller dit?
En Cristiano Ronaldo som återvänder till Manchester United.
Återvänder med ett avskyvärt bagage. Ett bagage som han inte hade med sig under sin första vända i klubben.
En Cristiano Ronaldo som kommer att vara ihågkommen denna andra gång för hur han vägrade spela, baktalade sin tränare, bråkade och tvingade sig bort från klubben.
Eller en Cristiano Ronaldo som ansluter till … de andra.
Svaret är kanske självklart för dig. Det är inte det för mig.
Men det finns en faktor som får mig att luta mot att den kontrafaktiska versionen hade varit snäppet värre.
Nämligen att vi i den här verkligheten skonades från att behöva se Sir Alex Fergusons hjärta krossas på livesänd TV.
Res med oss till Manchester!