Go west, this is our destiny

Manchester United väljer i transferfönstrets elfte timma att blicka västerut ut och ta in det sista alternativet som fanns att tillgå: Marouane Fellaini och Leighton Baines. Detta för vad många kallar ett skambud, £28 miljoner pund. Om vi börjar med att strunta i prislappen och titta på spelarna som nu verkar vara de enda två som United realistiskt kan ta in som kan förstärka laget.

Marouane Fellaini.
Är han verkligen rätt man för United? Är han det som behövs? Är han bra nog?
Well, det lär vi aldrig få veta om han aldrig kommer. Vi kan i alla fall konstatera att han var bra nog mot ett Carrick-som-mittbacks-uppställt United förra säsongen där han var fullständigt fenomenal i öppningsmatchen som Everton vann med 1-0. I returen på Old Trafford satte Fergie sin specialist Phil Jones på honom för att ta ut honom från ekvationen. Det lyckades.
Innebär det då att han bara kan spela suveränt mot ett lag med en emergency mittback och inte klarar av att punktmarkeras? Givetvis inte. Fellaini har en hel del kvaliteer som skulle gynna United oerhört. Framförallt har han det fysiska spelet vilket Uniteds mittfält i dag saknar nästan helt med spelare som Carrick, Cleverley, Anderson och Giggs. En belgisk afrotank skulle ge laget en helt annan dimension i spelet och inte bara lyfta det fysiska spelet till en annan nivå än vi haft sedan Keanes dagar utan även ge motståndarna en tankeställare. Det vittnar om inte annat 11 gula kort i Evertons tröja om.
Det skulle vara en formidabel plan B. Eller plan A för den delen. En enorm mittfältsgeneral att stoppa in när motståndet behövde darra lite på manschetten. För det snackas garanteras om Marouane i motståndarnas omklädningsrum inför varje match han spelar.
Ska vi hitta något negativt är det målskyttet. Förra säsongen avslutade Fellaini 102 gånger och träffade nätet endast 12 gånger, detta i både Belgien och i Everton totalt sett. Han gjorde endast tre mål under vårsäsongen, bland annat. Samtidigt skulle han givetvis få helt andra förutsättningar att göra mål i United, det får alla som kommer till en klubb av den här standarden.
Var ska han då passa in?
Här:

DDG

Rafael – Rio – Vida – Evra

Carrick

Zaha/Valencia/Nani – Fellaini – Kagawa/Young/Januzaj

Danny – RvP

Det är så pass många positionsskiften, vad det verkar, i dagens United att det i princip bara är Valencia av våra offensiva spelare som behöver slicka linjen som ytter. Fellaini skulle inte per automatik vara en starter utan skulle förhoppningsvis anpassas till motståndet då vi har Cleverley, på andra sidan mittfältsspektrat, att alternera med. Men det skulle i vilket fall som helst skapa ett alternativ som skulle uppskattas.

Leighton Baines.
De stora invändningarna här är två:
1) Patrice Evra har lyft sig efter några skrala säsonger och behöver knappast någon efterträdare än.
2) Leighton Baines är ingen duvunge. Han blir 29 bast i december och är således bara tre år yngre än Evra.
Båda argumenten håller, givetvis, men det är inte så enkelt. Evra är bra mycket bättre nu än han var exempelvist 2010, men han är inte på samma nivå som 2008. Baines är inte någon framtidsman, men 3,5 år är ändå 3,5 år och det har han till godo på Evra. Låt säga att det här är fransosens sista säsong i United – hans kontrakt går ut 2014 – och då har vi ändå 3-4 år med Baines att se fram emot. Vore det galet?
United är ju uttalat emot att köpa spelare som passerat 26-27 års ålder – Berba sas vara ett undantag – men det var under Fergie/Gill och varken Moyes eller Woodward har mig veterligen uttalat samma princip. Att köpa Baines skulle per automatik innebära en jättespark i röven på Evra och jag vore nyfiken på att se hur han skulle reagera på det här.
Alex B är lika opålitlig defensivt som RvP är pålitlig offensivt och en utlåning till Besiktas, som det talas om, är nog på tapeten även om inte Baines kommer in.
 
Om vi så ska ta och titta på prislapparna.
Marouane Fellaini.
Fellaini kostade £15 mille (som  blev £17,5 med addons) när Moyes tog honom till England, där han givetvis kallas för en ”relatively unknown” precis som alla spelare som inte spelar på öarna. Att han gjort succé sen han anlände betyder så klart att Everton värderar honom högre än de £17,5 mille han kostade i inköpspris. Klausulen som gick ut häromveckan innebar att vem som helst som bjöd £23 mille skulle få chansen att snacka flytt med belgaren. United väntade ut klausulen – som ju helt klart är godtycklig från Evertons sida och ingenting som fotbollsvärlden i stort kommit överens om – och bjöd först efteråt vilket det ju visade att ingen klubb tyckte att han var värd £23 miljoner.
Jag skulle om jag var Edward inte heller vilja punga ut med så mycket pengar för Fellaini, men jag förstår Evertons ståndpunkt. Han kom till England utan rykte på öarna och har verkligen skaffat sig ett sådant. I Goodison-klubbens ögon har därför prislappen gått upp med runt £6 mille om inte mer nu när klausulen löpt ut.
Så även om jag inte tycker att han är värd mer än max £20 miljoner förstår jag inte riktigt problemet med att lägga ut £3 mille till. Ronaldopengarna är väl kvar?
Belgisk press är i alla fall säker på att flytten blir av och att det då ska handla om en prislapp på runt £17 miljoner pund. Lyckas Edward med det har han gjort det bra.
Leighton Baines.
Kostade Everton £5 mille (+£1 mille addons) 2007 och har visat sig vara värd pengarna. Sex år senare tackar Everton nej till bud på £12 mille och kallar det oseriöst. Men är det verkligen det? Betänk att Patrice Evra kom till United som 24-åring, utsedd till årets unga spelare i Frankrike, uttagen i årets lag, Champions League-finalist och vicekapten i Monaco, och kostade klubben £5,5 miljoner.
Att då snart 29-årige Baines värders till säkert över £15 miljoner kan ju te sig väldigt märkligt. Att han är engelsman drar upp priset rejält och klubben har ett annat rejält trumf på hand: Baines är Evertonsupporter sedan barnsben och kanske är han nöjd med den situation han har.
Men är han då värd mer än £12 miljoner? Nej, men vill nu Moyes och United spenderar pengar på grabben är inte jag den som tackar nej även om Southamptons Luke Shaw som bekant vore mer av en Unitedvärvning.
Baines är ännu en i raden av spelare som United jagat länge och av någon anledning fått vänta länge med att få (om det nu blir så). Likt bland andra Edwin och Larry Blanc.
 
Att United nu bjuder på Evertonspelarna får anses som sista chansen att skaffa in namn som kan förstärka laget, det är väl enda förklaringen till att man börjar bjuda i mitten av augusti. Det här är verkligen plan C efter Cesc/Thiago/Ronaldo och Bale (?). Att Everton går ut med uppgifterna om ett bud betyder med stor sannolikhet dock att klubben är beredd att sälja.
 
* Två saker jag fortfarande inte kan släppa:
1) Att Valencia gav upp #7 och tog Nick Powells #25.
2) Att United bjöd så officiellt på Cesc och sedan lika officiellt misslyckades.

Texmex på väg att kallna


”Chicharito knows he is in a very competitive team, but he’s not scared. He says he’s more motivated than ever. It’s not about money, we cant even touch on that. There’s only one issue with Chicharito -he wants to play & be a starter with MUFC”
”Valencia had a real interest. But Chicharito wants to consolidate at Manchester United & that is the challenge.”
Så snackar Eduardo Hernandez, Javiers agent, som haft att göra under de somrar som gått sedan Den lilla ärtan slog igenom på den största av scener. Som bekant har det ryktats om en flytt sommaren 2011, 2012 och även 2013. Grabben är ju inte ett givet namn i någon startelva på Old Trafford och det är inte heller så underligt. Han har inte allt som krävs för att vara det.
Men frågan är om han inte just i detta nu är längre ifrån en startelva än han varit tidigare under sin tid i klubben, speciellt när Wayne Rooney blir kvar. Addera det faktum att han inte flög med på försäsongsturnén, då han fick ledigt, och att han därefter inte lirat mot varken AIK, Sevilla, Wigan eller Swansea.
Han har inte ens varit på bänken.
Men när han väl blir fit, var ska han ta plats i en eventuell startelva? Robin van Persie petar ju ingen, Daniel Welbeck kan vara på väg mot sin riktiga genombrottssäsong (och betänk att han fick spela mycket fastän han inte gjorde mål förra året) och Wayne Rooney har inget annat val än att knyta näven i fickan och spela för det lag han inte vill spela för.
Och så har vi ju That Japanese Lad som jag och så många andra hoppas ska ta ligan med storm hösten 2013.
Det ger litet utrymme för en spelare som Chicharito.
Som ju saknar det spel United av i dag vill ha av en anfallare värd att satsa på från start i 45 matcher på en säsong. Han har inte targetspelet, han har inte det fysiska spelet, han har inte bolltouchen och han har inte tekniken. Han är en ren och skär goalgetter och en sådan har inte United spelat från start sedan Ruud van Nistelrooys dagar – och han var en bra mycket bättre allroundforward än mexikanen.
Därmed inte sagt att han är oduglig på allt annat än att göra mål, inte alls. Och han har förbättrat spelet utanför straffområdet avsevärt under sina år i Manchester, men det är inte tillräckligt. Och frågan som vi ställer oss varje sommar/höst är: Hur länge tänker han ”stå ut” med att inte var starter? Han skulle ju starta varje vecka i topplag i ligor runt om i Europa och då kommer han till valet: Ska jag spela sporadiskt i en storklubb eller regelbundet i en lite mindre klubb?
Jag hoppas förstås att han väljer val nummer 1, men som jag skrivit här förut så skulle jag inte missunna honom en flytt med tanke på vad han gjort för oss. Han är trots allt för bra för att inte spela varje vecka, men samtidigt för dålig för att starta varje vecka i Manchester United.

God, it looks like Daniel


David Moyes må ha fått en halvtuff start på sitt nya ämbete och han lär ha sina kritiker kvar även efter detta.
Men han kunde knappt ha drömt om en bättre start än det här. 4-1 i Swansea var en enorm styrkedemonstration från monstret Manchester United och den nye ledaren.
Mourinho kan vara hur kaxig han nu vill vara när Fergie avgått, men han satt inte och skrockade förnöjt när han såg det här.
Det gjorde dock säkert den gamle hamnarbetargrabben från sjuksängen.
Continue reading ”God, it looks like Daniel”

My Moyes


Sir Alex Ferguson har blivit David Moyes och allt och ingenting är sig likt.
Det har varit underligt att se en annan tjomme påstå att han är tränare för Manchester United, men det kommer nog aldrig att kännas märkligare än i kväll. Detta trots att Fergie hållit sig nästan helt utanför mediebruset och knappt synts till mer än under Wimbledon.
Han har dock tagit emot sin efterträdare i hemmet där han återhämtar sig efter höftoperationen.
”He’ll be a great mentor for me” säger Moyes.
Precis som han ska säga och precis som Ferguson ska vara.
Efter elva år i skuggan bakom den store har han nu rundat hörnet och klivit ut i en explosion av uppmärksamhet som ingen människa kan förbereda sig på.
Han har klarat det med den äran så här långt.
Mycket har sagts om David Moyes redan och mycket kommer att sägas om David Moyes denna höst. Jag kommer att ge honom mycket tid innan han får kritik här. Det är i alla fall utgångspunkten. Efter en sån massiv omställning kan det dröja lång tid – uppemot två år säger han själv – innan Moyes gjort United till sitt.
Men vi har ändå rätt att ställa krav så klart och det här är min lista.

  • Ljug inte om spelares tillgänglighet. Det blev oerhört tröttsamt att överanalysera Fergies ”han är inte redo, han är redo” varje presskonferens. Tramserier. Okej att det kan passera då och då, men varje vecka … that’s a no-no.
  • Sätt din prägel på laget, men glöm inte var du är! Det här är ingen klubb som nöjer sig med att vinna – det ska vara vackert också.
  • Därför: Spela Januzaj så ofta du kan.
  • Fortsätt att vara lika noggrann och vetenskaplig och nyfiken som du varit hela din tränarkarriär. Fergie fick alltid beröm för att han trots sin ålder hängde med i den moderna fotbollen på ett föredömligt sätt. Du är inte purung, men ändå så pass modern att du ska kunna gå i bräschen för den nya fotbollen. Gör’t.
  • Sälj spelare. Köp spelare. Det behövs för att lugna fansen, det behövs för att sparka nuvarande trupp i arslet. Det behövs inte minst för att putta upp dig ett steg till på popularitetsstegen. Nog så viktigt för dig.
  • Vinn FA-cupen, ligan eller CL inom två år. Du får den här säsongen på dig att bekanta dig. Du får inte gå två titellösa säsonger. Då får du nog inte vara kvar heller.
  • Fortsätt med dina styrkedemonstrationer som i fallet Rooney. Det gagnar dig oerhört i längden och visar att det inte går att pissa på dig eller på United.
  • Använd den där genomträngande blicken hur ofta du vill. På vem du vill.
  • Continue reading ”My Moyes”

Sikh when you’re winning


Pust.
Vi överlevde den här sommaren också utan Manchester United och tävlingsfotboll. Vi gjorde det dessutom med vetskapen om att hamnarbetargrabben från Govan lämnat oss därhän. Människan är dock alldeles lysande på att anpassa sig, vilket är en fördel eftersom många av oss lever i ett annat liv under nio månader från höst till vår.
Så i morgon börjar det riktiga livet, vi lämnar Matrix-världen och kastar oss in i en okänd twilight zone tillsammans med en annan argsint skotte och hoppas på det bästa.
Swansea är det perfekta motståndet. Inte en match United till varje pris, på förhand, ska vinna. Det hade det inte ens varit på Fergies tid. Samtidigt en motståndare som United bör besegra om allt klaffar. Och det är ju där skon klämmer – kan Moyes få det att klaffa redan från start?
Helt omöjligt att ens spekulera i förstås eftersom han spelat sju olika mittbackspar i sommar, haft en tystlåten och skadad superstjärna att prata om varje presskonferens och dessutom bara varit 6 veckor på jobbet.
Det är först efter 10-15 tävlingsmatcher som vi på allvar kan börja skönja vad han vill lägga för profil på spelet (än så länge verkar det inte vara någon jätteförändring). Och då är frågan hur långt för city och eller Chelsea är? Förhoppningsvis inte före alls, men det är nog svårt att bortse från att det kan vara så med tanke på att Manchester United nyligen tappat sin mest inflytelserika person i klubbens historia.
Om 25 timmar börjar i alla fall resan.
Det ska bli så innerligt spännande.
* Ingen presskonferens i dag – men den blev inte inställd.
Enligt Martin Lipton på Mirror skickade United ut information i måndags om att vi fick nöja oss med uttalandena som gjordes i samband med Premier League-”launchen” i går. Där alltså Moyes fick chansen att såga Uniteds svåra inledning. Ett uttalande som vi kan tolka på två sätt i jämförelse med exempelvis Sir Alex.
1) Moyes tar efter sin företrädare och skapar en vi-mot-dom-mentalitet mot allt och alla.
2) Moyes ger kritikerna chansen att kritisera honom. ”Fergie hade aldrig gjort så, han hade knutit näven i fickan och sagt att United är beredda oavsett vilka som står på andra sidan och när och so on …”
Jag väljer alternativ nummer 1.  Jag gillar Moyes.
* Tröjnumren släppta i dag. Inga skrällar mer än att #7 och #9 fortfarande är lediga.
Synd och skam om det fortfarande är så om två veckor. En säsong är illa nog utan nian på någon.
* Den stora frågan är om Fergie redan överlämnat tombolahjulet till Moyes eller om han låter sin efterträdare få fritt spelrum att ta med sitt eget. Eller helt enkelt skippa det. Moyes är ju inte lika van vid en så stor och bred trupp och har inte för vana att byta lika friskt som Alex.
I United tvingas han till mer rotation, till stor del på grund av att medicinska teamet på Carrington har ett eget tombolahjul där de väljer vilka mittbackar som ska gå sönder, men frågan är i hur stor utsträckning? Det lär vi bli varse, men till Swansea hinner inte rotera så mycket utan lär kunna köra sin allra starkaste elva.
Och den kan mycket väl se ut så här:

DDG

Smalling – Rio – Vidic – Evra

Carrick

Zaha – Cleverley – Welbeck

Kagawa – RvP

Varför?
Målvakt: Ingen konkurrens.
Backlinje: Smalling eller Jones? En smaksak, men jag vill så ofta som det går se Jones åtminstone hålla till i centrum av planen. Smalling har ju bara två positioner att alternera mellan medan Jones haft tre. Rio vilade senaste, Vidic pallar två matcher på sex dagar och Evra, well, konkurrensen har inte ökat direkt även om Fabio återvänt.
Mittfält: Som vanligt det allra svåraste när det kommer till MUFC-elvan. Här kan det bli så att Moyes inte ser någon annan utväg än att ta till hjulet. Men sett till försäsongen så är det Zaha och Cleverley som bör ligga först i kön efter Carrick. Welbeck har inte spelat så mycket kant och frågan är om han i stället vill ha in Giggs där igen.  Nani och Young är några steg bakom med tanke på skador och Januzaj får nog nöja sig med inhopp till en början.
Valencia? Ja, kanske Moyes går på rutin i stället för på kunnande och låter Zaha nöta bänk. Men jag hoppas verkligen inte det.
Anfall: RvP och Kagawa. Måste bli så även om Kagawa har få minuter i benen. Lika bra att sätta in det bästa man har från början. Welbeck är ju den ende som kan störa den duon i och med att Hernandez och Rooney har exakt 0 minuter med A-laget på försäsongen.
* Så här slutar det  
1) Chelsea
2) United
3) city
4) Arsenal
5) Tottenham
6) Liverpool
7) Everton
8) Swansea
9) West Bromwich
10) Fulham
11) Southampton
12) Cardiff
13) West Ham
14) Newcastle
15) Norwich
16) Sunderland
17) Aston Villa
––––––––––––––––––
18) Stoke
19) Crystal Palace
20) Hull
Så kan det se ut. Ni kära gamla läsare vet att jag aldrig tippar United som etta oavsett vad jag tror. Jinx och allt som medföljer.
* Om ni vill läsa mer så gästbloggade jag åt Expekt, finns här.
* Jag skrev tidigare i veckan vad jag krävde av spelarna kommande säsong. Det inlägget hittar du här.
I morgon förmiddag tänker jag skriva vad jag kräver av Moyes.
 
Expekt ger dig 1000 kr i ett riskfritt spel!

Let me out! That’s a negative, Wayne

Det är i dag 94 dagar sedan Alexander Ferguson gav den här intervjun.

3 månader, lite drygt, har alltså gått. Fergie sa redan då ”we’re not gonna let him go” och David Moyes har upprepat samma mantra hela sommaren.
Wayne Rooney har inte sagt ett ljud, ett pip om det hela utan det enda som kommit från hans sida är:
1) han förnekar att han bytte ut Manchester United mot Nike-athlete i sin twitterprofil.
2) han blev ”angry and confused” när Moyes uttalade sig om hans roll i laget.
That’s it, förutom lite trams och flams i samband med några tröj-launcher.
Nu pekar dock ALLT på att Rooney blir kvar i klubben – vilket också gårdagskvällens besked om att United VÄGRAR sälja till Chelsea oavsett hur mycket pengar de hostar upp talar för. Det är ett statement som heter duga från Uniteds sida. Att det är sant tvivlar jag inte alls på med tanke på hur nära ledningen Taylor måste ha varit för att få de beskeden (kanske direkt från Ed?) som han noterar.
Kanske blir han vår ”stora signing” det här fönstret?
Vid närmare eftertanke – hur mycket skulle det betyda om det inte kom något stort namn utifrån? Det här är samma lag som vann titeln i överlägsen stil i våras, kryddat med Wilfried Zaha, Januzaj och förhoppningsvis wingers som minns hur man sparka boll igen.
Dessutom stannar alltså Rooney och eftersom han ju gillar att spela fotboll så mycket som han gör har han inget annat val än att göra det i Manchester United. Borrar han ner huvudet och kör? Jag tror det. Han kommer att ha svårt att sura och inte ge allt i varje match när han väl är ute på planen, det sitter inte i hans ryggmärg. Ett alternativ vore förstås att försöka sabba för United genom att bli utvisad hela tiden och göra en massa självmål, men det skulle antagligen avskräcka andra lag från att vilja ha honom.
Men om han nu tvingas stanna mot sin vilja den här säsongen, vad är det då som hindrar att det blir samma visa nästa sommar? Ingenting. Men som Taylor skriver:
Over time, United hope Rooney will start enjoying being a United player again and recognise this is a team where he can still achieve his ambitions.
Det är ju tragiskt att United ska behöva hoppas det och en gång till behöva övertala honom om att han är på rätt plats. Ingen ska behöva övertalas till det, vilket dessutom Moyes poängterade på presskonferensen efter AIK.
Jag har fortfarande en känsla av att Rooney har passerat Zenit och gör han inte en kanonsäsong i United kan jag inte se några andra än några arabländer vara intresserade av att slanta upp för honom 2014.
Återstår att se hur reaktionerna blir när han spelar på OT igen. Inte ens de mest förlåtande lär sjunga hans namn direktamente, men tiden läker de såren också. Själv är jag lika likgiltig inför Roo som jag varit de tre senaste åren. Han är sin egen figur, han har inget som helst hjärta i klubben (inte det som vi supportrar menar med hjärta) och är lika lojal mot Manchester United som vi är mot dagligvaror där vi kan byta varumärke varje gång vi handlar om det krävs för att få bästa priset.
Förhoppningsvis får vi höra Rooney snacka i kväll efter Skottlandsmatchen.
* Tipsmästare? Du?
Well, nu har du i alla fall chansen. Ta den här.
* Apropå spelare in och ut så måste United förstås ta hänsyn till truppreglerna, som du kan läsa om här. I nuläget finns det ingen plats för incoming.
Men rensningen lär påbörjas snart och Macheda är rimligen först ut.
* Swansea på lördag innebär inte bara seriepremiär, det blir också premiär för Skys Saturday Night Football som ni kan läsa mer om här.
Gör det, så drar jag iväg på en liten resa så länge.
Ciao.

« nyaresida 178 av 522äldre »