Krönika: Suárez vs Fotbollen

Det blev precis som vanligt fast ändå inte. Ett derby mellan Man Utd och Liverpool skall vara överhängt med moln fyllda av energi, skräck och känslan av att man har allt att förlora. När engelska mesta mästarna möter sin ärkerival på Old Trafford så skall Liverpool-spelarna känna ängslan inför Stretford End och vara rädda att förlora. På samma sätt gäller det omvända på Anfield.

Det är i alla fall så jag ser på täta derby-matcher. Det skall inte spela någon roll vilken ligaplacering man har för där och då, under de 90 minuters spel, så handlar det om så väldigt mycket mer än tre poäng man spelar för sitt lags, sina fans och hela sin stads stolthet och heder.

Lördagens kamp på Drömmarnas Teater var uppladdad med snack om huruvida Evra skulle ta Suárez i hand eller ej. Hur skulle de bete sig? Skulle det smälla direkt? Eller var hela historien utagerad?

Nå, om man tittar med någorlunda objektiva ögon så gjorde vår uruguayske vän kanske inte det bästa för matchen, för sig själv eller för fotbollen som helhet. När jag sen tar på mig mina röda glasögon så ser jag den 25-årige Luis Alberto Suárez Díaz som fullkomligt förlöjligar sig själv. Den rasistdömde, som fortfarande hävdar sin oskuld, vägrade skaka hand med den rasistkränkte som stod där och sträckte ut sin hand i vad som skulle kunna ses som ett tecken på att Evra var beredd att dra ett streck över detta.

Innan match fanns det fortfarande en liten låga över hela den här händelsen men Suárez hade med sig en dunk med bensin som han hällde över. Hur jävla dum får man vara? Blås ut lågan och spela fotboll istället.

Hur vederbörande sedan beter sig på planen är en FA-rapport á 100 sidor i sig. När han försöker ta simtag på gräsmattan efter Ferdinands perfekta brytning och skriker ut mot assisterande domaren och på något sätt försöker insinuera att domaren måste vara blind som inte ser att Rio borde bli utvisad blir det bara för mycket. Vidare dunkar han iväg bollen för kung och fosterland vid halvtidsvilan. Det är alla dessa småsaker som man inte gillar med denne man.

Evra och United då? Jo, våra franske lagkaptens regndans runt Suárez efter slutsignalen var kanske inte det smartaste. Jag förstår Liverpool-fansens vrede men återigen med mina United-glasögon så skulle jag vilja att han gjorde om det om han fick chansen, såklart. Läst rapporter om bråket i spelartunneln i paus där bland annat De Gea skall ha varit inblandad. Fortsättning följer.

Skall vi benämna matchen då? Både bra och dåligt. För det första Danny Fuckin’ Welbeck, vilken kämparglöd. Matchens bästa spelare! Och Rooney gör två mål där tunneln på Reina är helt kliniskt. Men varför i hela friden fortsätter vi inte sen? Liverpool var lamslagna och skapade ingenting framåt men vi rullade mest boll i backlinjen och duttade lite på mittfältet. Vi hade en ypperlig chans att döda matchen totalt men släppte tillslut in ett mål och det blev några nervösa minuter.

För att summera lördagens batalj så var det tre viktiga pinnar för fortsatt krigande om ligatiteln men den stora förloraren var fotbollssporten och Suárez. När vi blickar framåt så har vi: Ajax, Ajax, Norwich och Spurs kvar att möta i februarimånad. Jag har ingenting att säga om våra Europa League-matcher, förhåller mig helt likgiltig. Givetvis roligt om vi vinner matcher men det viktigaste är att inte ligafighten blir lidande på något sätt.


MANCHESTERGUIDE

Samarbetspartners

MUSS/MUSCS medlemmar har 15 procent rabatt på mat och alkoholfri dryck på O'Learys restauranger i Sverige.
Muss.se