United ute ur Ligacupen – krossades av Hammers

Ungdomarnas årliga äventyr i Ligacupen tog igår slut på det mest brutala sättet, när United fullkomligt förnedrades av West Ham i snöyran i London. Laget släppte in fyra mål och det kunde varit fem. Ett bortdömt mål vände matchen.

Tidigare på tisdagen hade jag en känsla av att den förlustfria sviten nog skulle ryka i dagens kvartsfinal i Carling Cup, helt enkelt för att West Ham nog skulle ställa ett bättre lag på banan medan United sparar krutet till ligaspelet.

När jag sedan såg Uniteds startelva kändes det dock rätt okej med både rutin och klass i form av Ryan Giggs, Darren Fletcher och Javier Hernandez med från start. Dessutom vilade West Ham några ordinarie spelare, exempelvis Scott Parker och Frederic Piquionne. Troligtvis med tanke på småskador och att de för stunden är sist i Premier League.

Ack så rätt min första känsla skulle bli, och det med råge.

SKOTT I STOLPEN
United började piggast och Gabriel Obertan sköt i stolpen tidigt i matchen. Där kan matchen ha avgjorts. Ett mål där och West Hams självförtroende är borta.

Istället hade West Ham kort därefter en boll i mål, men det dömdes bort då linjemannen vinkat för att West Hams för dagen bäste spelare Victor Obinnas skott ändrat riktning på en lagkamrat i offsideposition, tror det var Spector. Det blev som vanligt när Mark Clattenburg dömer United ett kontroversiellt domslut i fokus, men denna gång blev det rätt.

Nu kanske United dock slappnade av och tänkte gud vad skönt att det inte blev mål. Hemmalaget tände nämligen till och behövde inte lång tid på sig att bolla in ett godkänt mål. Samme Obinna måttade och lobbade in en boll i boxen, Darren Fletcher tappade sin markering och Spector hann först för att med en lös slängnick överlista Tomasz Kuzsczak, som slängde sig lite i slow motion. Som en snöflinga i mängden av de som nu yrde runt på Upton Park, eller Boleyn Ground som viktigpettrarna nu kanske påpekar.

SLÄKTEN ÄR VÄRST
Jonathan Spector, före detta försvarstalang som aldrig tog en plats i United, klev fram och stänkte in två mål mot en backlinje bestående av Chris Smalling, Fabio da Silva, Jonny Evans och John O’Shea. Tvåan kom kort efter hans första, och denna gång var det Fabio da Silva som bjöd på kalaset genom att halka i sämst tänkbara läge och lämna Spector i fritt skottfält med en ensam och försvarslös målvakt att från nära håll skjuta förbi.

DAGENS KONSTIGASTE
John O’Shea utmärkte sig med ett minst sagt felriktat skott eller skottliknande inlägg, som gav motståndarna ett inkast högt upp på egen planhalva!

United verkade sakna ett motmedel och alla försök till anfall dog ut på den sista tredjedelen. Bollinnehavet talade för United, och skottstatistiken var jämn – problemet var att försvaret läckte som Estonias bogvisir. Anfallarna vägde för lätt och hade hela matchen svårt att hålla boll mot West Hams tunga mittbackar. Gabriel Obertan sprang gång på gång in i återvändsgränder och förlorade boll eller tvingades vända hemåt.

Ryan Giggs och Anderson var undantagen och när de fick bollen etablerade United lite tryck mot West Hams straffområde.

GALENPANNA
West Ham spelade resolut och ibland fult. Alltså, Luis Boa Morte, är han sjuk i huvudet? Utan ens en varning förlät domare Mark Clattenburg fler än en vansinnestackling helt utan en tanke på att vinna boll. Han sparkade ned Fletcher bakifrån men det fulaste var när han i slutet av den första halvleken hoppade in i med full kraft och bensaxade Fabio, som i smärtor lämnades liggande på planen.

Redan i halvtid fick Bebe ge plats för Macheda i ett offensivt byte med det gav dock inte någon märkvärdig skillnad. Missnöjesbyten skulle sedan bli kvällens melodi.

BEDRÖVLIG
I andra halvlek förpassade sig nog Jonny Evans så långt ned i Sir Alex frysbox man kan komma. Först bjöd han Carlton Cole fritt spelrum i boxen till 3-0, efter att Fabio joggat hem och struntat i att sätta press på Obinna, som slog inlägget.

Sir Alex fick nog och bytte ut Fabio mot brodern Rafael. Men vad hjälpte det när samme Obinna från samma kant bara två minuter senare fick in en låg boll till samme Cole, som helt vände bort samme stillastående Evans till 4-0.

Mardrömmen var fullbordad, och när Evans några minuter efter det klev av för Wes Brown var det nog inte bara i dagens match det bytet genomfördes. Jag tror att Brown som en tid legat i botten av samma frysbox nu kunde känna värmen av Evans under sig. Jonny Evans, som gått från att vara en stabil och lovande backup för Ferdinand/Vidic till, ja vad har hänt egentligen?

Det närmaste United kom ett mål i den andra halvleken var när målvakten Robert Green slog en inspark i ryggen på Macheda, och så när friställde Hernandez.

Jag vill underkänna samtliga spelare förutom Giggs och Anderson. Giggs kämpade på, sprang och försökte hela tiden hitta lösningar. Anderson visar upp ett bättre passningsspel i djupled än tidigare, även om det inte gav något mål denna dag.

BRA AV HAMMERS
Hatten av för West Ham som inte slagit United så här stort sedan det glada 60-talet då spelarna hette Geoff Hurst, Bobby Moore och Martin Peters. I nutid heter spelarna Frank Lampard, Rio Ferdinand, Joe Cole, Michael Carrick och Jermain Defoe och spelar i andra klubbar.

West Ham får nu troligtvis Aston Villa eller Birmingham i nästa omgång. Uniteds krasch öppnar upp för Arsenals första titel på evigheter, även om det är en Kalle Anka-turnering.

United kommer inte att vinna tre raka Carling Cup-titlar, vilket är mest tråkigt för de yngre spelarna och bänknötarna i a-laget som nu kommer att få ännu mindre speltid.

Men som man bäddar får man ligga.