Det är inte samma Bayern som vi slog 1999. Inte samma stjärnfyllda maskin fylld av profiler som Matthäus, Effenberg och Kahn.
Profilerna var kvar – kryddade med Bjärred – när Bayern fick revansch tvÃ¥ Ã¥r senare i slutspelet.
Men i dag är det inte riktigt samma kittlande historia att möta Bayern München som inte varit någon supermakt i Europa de senaste åren. Samtidigt är United favorit att nå tredje raka CL-finalen.
Från tyskarnas lag som förlorade på Camp Nou finns ingen kvar i dagens trupp. I United finns Brown, Neville, Giggs och Scholes kvar tillsammans med Gudfadern himself. Det finns med andra ord ingen risk för underskattning i morgon.
Det vore inget annat än ett misslyckande att förlora över 180 minuter mot München, speciellt med tanke pÃ¥ att United har ett näst intill skadefri förstaelva och att tyskarna har ett mer mardrömslikt schema än Ferguson & co. Lägg till att det spelsystem, 4-5-1/4-3-3, som United använt sig av pÃ¥ bortaplan (och pÃ¥ senare tid även hemma) i Europa fungerar felfritt. Bayern försökte vila sina kantstjärnor Robben och Ribéry i helgen men tvingades – förgäves – sätta in bÃ¥da efter paus. Och det är tveksamt om den holländske glasliraren spelar frÃ¥n start.
Rooney och Ferdinand är tillbaka i morgon och det borgar för minst kryss. Jag blir inte förvånad om vi vinner och jag blir inte besviken om det blir en uddamålsförlust.
Över två matcher finns bara en vinnare.
Bring on Bayern, Bordeaux, Barcelona.
* Till och med FA fattade att det inte hade gått att fälla Vidic i efterhand i det här läget. Hade det skett hade Gordon Brown varit tvungen att avskaffa eländet.
