För mig kommer han för alltid finnas kvar i minnet. Inte så konstigt med tanke på att min förstfödde bär samma namn.
Men det är inte bara för mig som Rio Ferdinand har en speciellt plats i hjärtat. Det har han hos majoriteten av Manchester Uniteds fans eftersom han är en av de allra största och främsta försvarsspelarna som funnits i den här klubben.
Har man två gånger köpts som världens dyraste back så finns det förstås en anledning.
Kärlekssagen mellan Rio och Manchester United började redan på 1990-talet när han slog igenom i West Ham. Alex Ferguson är ju inte den som undgår att hitta
Han fick dock vänta på att Rio skulle göra ett kortare besök i Leeds innan han fick sin man. Leeds gjorde allt de kunde för att få så mycket cash som möjligt för sin guldklimp, de krävde £35 miljoner pund, men fick till slut nöja sig med £3o miljoner sedan Rio den 17 juli skickat in en transfer request parallellt som klubben blödde ekonomiskt.
Arsenal blandade sig i, men det kan ju knappast ha varit på allvar.
När affären väl var i hamn sa Arsene Wenger:
“They have bought a great player but they have paid a high price for him. I’d like to sign Rio Ferdinand – but for £10million less”
Och så köpte han Pascal Cygan istället.
Rio vann ligan under sin första säsong, och var ordinarie i backlinjen, innan han på hösten säsonge efter begick sitt största misstag i karriären och bommade ett dopningstest. Det var ungefär som att slita av ett korsband då han blev avstängd i åtta månader. Antidoping-tjommar tyckte till och med att han skulle vara glad över bestraffningen:
World Anti-Doping Agency president Dick Pound however said he thought Ferdinand should have received a longer suspension.
“The sentence is a third of the theoretical maximum he could have got so he’s done pretty well from his perspective,” he told BBC News 24.
Både FA och Fifa överklagade och ville förlänga avstängningen till 12 månader.
Rio missade ändÃ¥ resten av säsongen och även EM – han har aldrig spelat i ett EM – pÃ¥följande sommar. Om Fergie stöttade sin spelare?
Guess.
“We’ve got to support him [in an appeal] because there’s absolutely no evidence at all. We’re going to get a lot of criticism for it but we’re entitled to support someone we feel is innocent and that’s the nub of the matter.”
Han gjorde efterlängtad comeback i september 2004, men det var inte slut på motgångarna i United för det. Året därpå krävde han en löneförhöjning på £30 000 i veckan och förhandlingarna drog ut så pass mycket på tiden att han till och med blev utbuad av fansen.
Att han samtidigt som snacket pÃ¥gick var dum nog att synas tillsammans med “life-long United fan” Peter Kenyon, dÃ¥ i Chelsea, pÃ¥ en restaurang i London gjorde inte förhÃ¥llandet med fansen bättre.
Först i augusti 2005 skrev han på sitt £100 000-i-veckan-kontrakt, egentligen en bisarr lön för en mittback vars enda jobb är att försöka förstöra för de som ska göra det fotboll går ut på.
Sedan dess har han väl aldrig riktigt fått den här genuina kärleken från samtliga hardcorefans, de som åkte hem till honom med baseballträn när han fortfarande förhandlade, men oavsett vad man tycker om hans agerande så går det inte att komma undan att United verkligen fått valuta för de £30 miljonerna som spenderades den där VM-sommaren 2002.
Och det känns inte fel att ge denne trotjänare en testimonial. Jämför med känslan du skulle fÃ¥ i kroppen nästa sommar när Wayne Rooney – om han nu stannar – är berättigad en sÃ¥dan.
En mer elegant och spelskicklig mittback har jag aldrig sett i United. Och knappast i England överhuvudtaget. När Rio nådde sin peak, runt 2008, var han lätt topp 5 i världen bland den defensiva delen av fotbollsknegare. Kanske den allra främste.
Att han precis som sÃ¥ mÃ¥nga andra i världsfotbollen är en skitstövel utanför planen är för mÃ¥nga fans sekundärt. Jag är kluven där, eftersom jag tycker att det är hans insatser pÃ¥ planen som ska räknas. Men samtidigt ser ju unga lovande spelare hur han beter sig utanför och tar efter. Att spela in en sexvideo med polarna pÃ¥ Cypern, när man är sÃ¥ pass offentlig som han är, kan ju vara ganska osmart. Han kan ju inte hänvisa till “det finns ju sÃ¥ mÃ¥nga andra som gör samma sak” när han är den han är.
Samma sak med fyllekörningen som försenade hans landslagsdebut i slutet av 1990-talet som enligt mamma Rio gav honom en tankeställare:
“He is absolutely devastated. He is really distraught and so very sorry. We are all so sad. Rio has had such a solid head on his shoulders. He has been very strong and positive about keeping away from temptation. He does a man’s job out there on a Saturday and he will fight back from this.”
Utanför planen är Rio som sagt allt annat än en kliché-fotbollslirare och sannolikt den mest omtalade engelske spelaren om vi bortser från Rooney och Beckham. Han har sitt varumärke #5, sitt magasin, sina skor, sitt skivbolag and so on. Och han säger vad han tycker (även om han är osannolikt tråkig som twittrare) om saker och ting. Det ska inte underskattas, speciellt om vi jämför till exempel Wayne Rooney som aldrig sagt något intressant. Ever.
Rio är intressant, no question about it.
Och illa behandlad av England. Inte nog med att FA försökte få honom avstängd ännu längre för att ha missat dopningstestet, de gav honom kaptensbindeln för att sedan ta ifrån honom den och sedermera peta honom från EM 2012. Att han inte talat mer illa om FA än han gjort är imponerande.
Speciellt efter John Terrys “black cunt”-attack mot hans brorsa. Ett vedervärdigt stycke fotbollshistoria. Rio önskade till och med England och Roy lycka till när han pensionerade sig frÃ¥n landslaget. Vilket egentligen är Uniteds gain och Englands loss. För är han lika bra kommande säsong som han var föregÃ¥ende skulle han vara given i Rio i sommar.
Förhoppningsvis kommer det en uppdaterad, riktig biografi från Peckhampojken när han väl lagt dojjorna på hyllan där han berättar exakt vad han tycker om FA, Terry och Ashley Cole.
11 år efter debuten på Old Trafford är han fortfarande en nyckelspelare i United, vilket även hans medspelare visade i och med att de plockade ut honom i säsongens lag 12/13. Det är oerhört imponerande när vi tänker på hans skador som för några år sedan såg ut att tvinga honom att lägga av. Det enda jag egentligen har att invända emot Rios tid på Old Trafford är hans skrala målfacit. Han borde ha kunnat göra 20+ mål.
I kväll får han rättmätiga hyllningar på Old Trafford, att han skänker bort intäkterna till välgörande ändamål borde göra applåderna ännu mer högljudda, och det här är rimligen hans sista säsong som första- eller andraval i mittblocket. Han blir 35 bast i november och det flåsas högljutt bakom honom från spelare som Evans, Smalling och Jones.
Kommer någon av dem upp i samma klass som Rio?
Sannolikt inte.
Så vi ska passa på att njuta det närmaste året.
Själv ska jag njuta hela mitt liv av min Rio. Den lyxen har jag.
