Okej, vad hände?

I mina mörkaste stunder (typ igår, idag, förra helgen och ungefär hela förra säsongen..) slutar analysen oftast med att jag ställer mig själv frågan, hur blev det såhär? Hur blev vi ett lag som helt plötsligt hamnar på 7:e plats i ligan och står för ständigt återkommande bottennapp mot lag som Sunderland?

Första tanken som då slår mig är givetvis den förändring vår trupp genomgått de senaste åren. En förändring som troligen började långt innan Fergie ens funderade på att lägga hårtorken på hyllan. The class of 92 bar oss under många år, varav Scholes och Giggs höll ut längst. Tillsammans med spelare som Vidic, Evra, Rio och Carrick bildade de en stomme i vår klubb som nu plockats ner, bit för bit. Man skulle kunna kalla det ett generationsskifte. Några valde att avsluta sin karriär i United, vissa flyttade till andra, mindre ”intensiva” ligor och några är kvar, men har till vår stora sorg nog passerat sitt bäst före-datum.

Detta skulle mycket väl kunna vara en av de mest uppenbara anledningarna till att att vi ligger där vi ligger (både i tabellen och bildligt talat..) Många rutinerade spelare har tackat för sig, medan vissa rutinerade spelare kanske snart bör tacka för sig. Fullt förståeligt och en naturlig del i varje fotbollsklubbs utveckling Generationsskiftet alltså, en viktig faktor.

En annan ytterst avgörande komponent i vår stadigt nedåtpekande spiral är givetvis avsaknaden av Fergie. The Gaffer. Vår boss. Detta fotbollsgeni, vars storhet jag helt ärligt nog inte riktigt greppat förrän nu. Jag är kanske partisk och enögd (vi Unitedsupportrar anklagas ju som bekant rätt ofta för att vara det) men jag hittar ytterst få brister i den mannens förmåga att driva en fotbollsklubb. Samtidigt som han, utöver sitt fotbollskunnande, var en manager som verkade kunna hantera varje situation som uppstod ingav han både respekt och tillit. Det jag dock tycker att Alex Ferguson gjorde absolut bäst, vilket särskilt visat sig såhär på senare tid, var att han kunde få bra spelare att prestera, och medelmåttiga spelare att överprestera.

Under åren efter CL-segern 2008 har det blivit allt mer tydligt att något fattas i laget, främst är det innermittfältet som diskuterats. Ändå har vi fortsatt att vinna titlar och ta oss långt i de flesta CL-slutspel, och detta tack vare en trupp som överpresterat. Fergie visste hur man plockade fram magin i spelare som Anderson, Young, Nani och Cleverley, en hyfsat unik egenskap. För att ta ett exempel: minns ni segern med 8-2 mot Arsenal? Klart ni gör! Vår startelva i den matchen var (read and weep):

De Gea – Smalling, Jones, Evans, Evra – Nani, Anderson, Cleverley, Young – Welbz, Rooney.

För ett par år sedan dessutom, när Jones fortfarande var okontrollerad, Evans opolerad och De Gea orutinerad. Vi slår Arsenal med 8-2 trots denna startelva, och bytte dessutom in Park, Hernández och Giggs. Ni förstår min poäng.

Vi får helt enkelt acceptera att det kan bli tufft för en ny manager, oavsett om han heter David Moyes eller Lollo Van Gaal, att lyckas med samma bedrift. Samtidigt kan vi också konstatera att Fergies förmåga att få ut 110% av varenda spelare har sparat United (läs: Glazers) många miljoner genom åren. Det är nya tider nu och även om vi kanske inte är riktigt där än med nyförvärven och den färdiga trupp som ska ta oss tillbaka till storhet så är vi nog många som är lättade över att vår fina klubb nu äntligen börja öppna plånkan.

Och på tal om det, givetvis, välkommen Ángel Di María.