Det har skrivits, det har snackats, det har till och med gjorts fotomontage.
Ändå har jag aldrig kunnat ta det på allvar. Dels för att det handlar om Arsenals lagkapten, dels för att det handlar om mycket pengar för en spelare vars kontrakt går ut om ett år och dels för att det handlar om en 29-åring som i princip har haft en enda skadefri kanonsäsong i Premier League.
Men nu är han här, Robin van Persie.
Och det är mörka och ljusa och dubbla känslor all over the place.
I september förra året körde jag en poll här på bloggen med frågan: ”Robbie van Persies kontrakt går ut efter nästa säsong. Vore han något för United?”’
60 procent av er svarade nej (drygt 170 personer svarade). Det säger en del om hans status innan den supersäsong han presterade senast. Det var första gången sen han kom till Arsenal 2004 som han spelade i över 30 ligamatcher för klubben. Från början var ju konkurrensen den som störde, men annars har skadorna kommit titt som tätt. Att han lämnar Arsenal nu är ju förståeligt på flera sätt: Dels vill han ha en sista löneökning och dels vill han få en chans att vinna titlar. Sen han kom till klubben har han vunnit FA-cupen 2005, dessutom mycket orättvist mot oss. En match han fick komma in i i den 86:e minuten och gjorde ett av straffmålen i för övrigt.
Jag kan bara föreställa mig skadeglädjen hos Arse-supportrarna om/när han går sönder för första gången.
Vad kan vi då vänta oss av holländaren?
Ja, framförallt mål. Det är ju det han är köpt för. Och dessutom är det ett köp som ger Glazyrerna andrum hos fansen som är mittemellan och inte bryr sig supermycket om vilka som har hand om United så länge vi värvar och vinner.
Men spelsystemmässigt sätter det Fergie på prov. Han har givetvis helt klart för sig hur han har tänkt spela kommande säsong (det hade varit hyperspännande att se hur han hade tänkt formera laget om Moura också hade kommit) och hur RvP:s intåg (det är fortfarande en skum känsla i kroppen, lite som när Jaap Stam skeppades iväg till Lazio) påverkar nuvarande trupp.
Är alla hela och friska – vilket förstås är en utopi – är van Persie och Rooney givetvis det givna anfallsparet. Då kan jag se följande uppställning:
DDG
Rafael/Jones – Rio – Vida – Evra
Valencia – Scholes/Ando – Carrick/Cleverley
Kagawa – Rooney – van Persie
alternativt – om nu Fergie är inne på att skola om Valencia
DDG
Valencia – Rio – Vida – Evra
Nani – Scholes/Ando – Carrick – Young/Kagawa
Rooney – van Persie
Det som är klart är i alla fall att en sån som Chicharito får problem att hitta särskilt mycket speltid. Berbatov ska ju bara bort, det har Fergie bestämt och Macheda … tja, han får vara glad om han får spela Carling Cup. Den STORA frågan är var Fergie har tänkt att peta in Bébé.
Vi kan i alla fall sympatisera med Arsenalfansen som nu tappat Overmars, Petit, Cole, Fabregas (ett år sen i dag faktiskt), Nasri, Adebayor … äh, orkar inte räkna alla, de senaste åren. Lite empati kan vi ha, i alla fall. Den här killen höll ut i det sista:
För er stackars Arsenalfans som råkat halka in här, check out this.
Och för oss Manchester United-fans återstår bara att välkomna en av Europas bästa anfallare. Ett rejält statusköp för Fergie som varit hårt pressad att värva efter missarna av Hazard, Benzema, Moura med flera.
Även om det känns märkligt.
* Vad han kostade? Olika uppgifter om det hela. Enligt Telegraphs Manchesterpojke Mark Ogden går han lös på resonabla £15 mille plus add-ons om vi vinner si eller så mycket och RvP spelar ett visst antal matcher. Enligt BBC kostar han mer riskfyllda £22,5 millar pls £1,5 i add-ons.