Okej, vi måste väl ta och kommentera den här storyn som dominerat söndagstidningarna, fotbollsforumen och snacket på stan bland Unitedfansen i dag.

Wayne Rooney, 24, har alltså sannolikt legat med en prostituerad kvinna medan hans hustru väntade barn.

Att sannolikheten är hög att det är sant kan vi se två orsaker till:

1. Ingen i Rooneylägret har dementerat storyn.
2. Ingen chefredaktör utan dödslängtan skulle köra en sån story utan att ha kött på benen. Då skulle Rooney kunna ruinera blaskorna med sina stämningar.

Att Rooney jagar kjoltyg när han inte jagar mål på Old Trafford är ingenting jag egentligen lägger mig i. Det är hans personal business. Och det är han nog inte först med i världen, gissar jag. Men eftersom Rooney är just Rooney påverkar det förstås honom avsevärt och därmed i förlängningen också oss som betalar hans lön. Hans manager har skyddat honom á la Giggs ända sedan han kom till klubben och vidhållit att Rooney är en spelare ur den gamla skolan, lite Paul Scholes-like, som bara bryr sig om sin fotboll och inte vill leva något glamourliv vid sidan om.

Att han redan “åkt fast” för att ha haft sex med prostituerade tidigare kan vi bortse ifrån, då var grabben inte ens 18 och inte färdigutvecklad. Nu är han snart 25 och har varit en av planetens mest berömda spelare i flera år. Då finns inga ursäkter.

Vad har det då för inverkningar på oss som fans?

Tja, dels blir det väl omöjligt för Fergie att ta ut honom till nästa match som går på – Goodison Park – och dels kan jag tänka mig att han får svårt att koncentrera sig på fotbollen om nu påståendena stämmer (vilket jag alltå tror att dom gör) och Coleen gör det enda rätta och tar ut skilsmässa. Alltså: Vi betalar lönen till en arbetare som inte kan göra sitt jobb lika bra som om han inte betalat sexarbetare för att utföra tjänster åt honom.

Han har ju framstått som en rätt reko figur tidigare, trots att han kommer från Liverpool.

Nu framstår han som ett praktsvin.

Det är tur att vi har Berbatov.

* Däremot är det småpatetiskt av Aftonbladet att hänga på storyn. Aldrig att dom hade skrivit lika mycket om det varit Zlatan i Rooneys ställe. Hyckleri.

Mer naturlig dräkt för MO.

Han fixade en straff. Carragher gjorde mål. Gerrard spelade tio minuter efter specialdispens från Fabio. Så intressant var det.

Annars: Mycket kan man säga om Carragher (överskattad, usel, ett skämt …) men han ska förstås hedras efter en lång karriär med en (före detta) toppklubb. Och så gör han förstås det enda rätta och ger bort intäkterna från matchen med kringarrangemang till välgörenhet.

Det toppar till och med blivande statyn Ryan Giggs. Om jag inte minns fel (kan jag göra) behöll han merparten av cashen han drog in i samband med sin testimonial mot Celtic.

Det var 2001.

Han borde alltså få en chans att rätta till det med en testimonial nästa år.

Jag har inte lagt ner så mycket tankearbete på det hela, men i morgon ska ju allas er Michael Owen sparka boll på Anfield igen.

Jamie Carragher – “a Liverpool great” enligt Steven Gerrard och några andra på öarna – ska få sin testimonial och Owen bjöds in för att lira. Owen är inte den typen av spelare som tackar nej för rädslan för Kops mottagande – och det ska han ha en eloge för – men det är på den här nivån han måste spela för att få uppmärksamhet.

Jag har fortfarande inte vant mig vid hans närvaro på Carrington och jag vet inte om jag kommer att vänja mig heller. Givetvis står jag bakom honom varje gång han springer in på planen i en Unitedtröja, men att gå från det till att verkligen gilla honom verkar för mig vara ett steg som är större än att lämna United för City.

Jag har svårt för det, helt enkelt.

Lika svårt tror jag Liverpoolfansen har för att ge en hjärtvärmande applåd till sin gamle idol. Även om Jamie himself tycker att han förtjänar det.

“I think he deserves a great one [reception] for what he did for Liverpool,” Carragher said. “He was a fantastic player, right up there with the greats for what he did.”

* Och medan ni väntar på att Taco-Anders ska dominera Råsundas gräsmatta kan ni läsa en kortare förklaring från mannen han käkade upp för några veckor sedan.

Säger man A om Bale: “It was a big-money bid – it’s big money to me anyway. You’ll have to ask Tottenham, they know about it. Gareth is aware people are looking at him and people are interested.”

… så måste man givetvis säga B och inte: When pressed on the identity of the club, Toshack said: “I wouldn’t do that out of confidence for the people who have informed me.”

Kan det ha varit Alexander som var ute och fiskade efter Bale igen? Han har en förmåga att jaga spelare länge, som van der Sar och Blanc, så vi kanske får se Bale på Old Trafford när han närmar sig de 40.

Owen Hargreaves – han med det lockiga håret som halvårsvis bor i USA – är uttagen i Uniteds 25-mannatrupp i Premier League.

Det ger förstås hopp om att Calgarypojken kan spela i höst, men cynisk som jag är minns jag bara att han var med i Champions League-truppen förra hösten och vi minns ju alla vilket bidrag han kom med där.

Oddsen på att han gör en hejdundrande comeback ligger i paritet med oddsen på att David Elm gör ett Premier League-mål igen. Kanske på samma nivå som när Rafael Nadal stod i 1,001 att vinna sin första match på Roland Garros för ett par år sedan.

* Annars är det mest spännande som inträffade med svenska Unitedögon denna onsdag att Gustav Svensson lämnar Blåvitt för att få sitta på bänken och se sitt Bursaspor lira på Old Trafford i höst.

Coolt.

Jussi J tramsade med Roger Johnson och smekte honom lite på kinden och fick rött kort.

Big Duncan Ferguson skulle aldrig ha nöjt sig med det.

Jussi.

Dunc och Steffen Freund

Inga ess i någon skotsk hamnarbetarärm denna dag. Det är nästan så att jag längtar tillbaka till den där måndagen (?) för några år sedan när jag uppdaterade BBC:s transfervaka var tionde sekund medan Berbatov låg gömd i Fergusons baksäte.

Annars har det lunkat på som vanligt i den engelska arbetarklassens favoritsport:

• Tompa Cleverley valde rätt och gick till Roberto Martinez.
• Stan Collymore kallar Ryan Giggs för fuskare.
• Roy Hodgson rädar Fulham på engelsk fotbolls framtid.
• Världens i somras mest kände straffsumpare blev Sunderlands dyraste spelare genom tiderna. Frågan är vad det betyder för Danny Welbecks speltid. Det känns som att han kan få en hel del ändå om nu Frazier Campbell är borta resten av säsongen.
• Birmingham var rejält aktiva på D-dagen och drog in tre nya gubbar i Seb Larssons omklädningsrum. Alex Hleb kanske kan få en nytändning i Blues.

* Och allas vår hackkyckling från 2005/2006, Mozambique-sonen Carlos Queiroz, hotas av avstängning i sex månader för att ha förolämpat några dopningskontrollanter. Jag har svårt att se det framför mig, men Carlos har ju inte riktigt lyckats på egen kula de senaste åren och kanske har mycket ilska inom sig.

* Som vanligt sänker sig den dystra tomheten över oss när vi ska behöva genomlida det där tramsiga landslagsuppehållet (EM-kval?) och få vänta ända tills nästa helg för att få se det enda lag som betyder någonting. Lite tröst är i alla fall att Evertonmatchen flyttades från söndag till lördag.

“I didn’t mean it like that”

King.

Efter Nanis 2-0-mål var jag helt säker på att det skulle bli minst 3-0. Det är sällan jag varit så 100-procentigt säker på någonting.

Bäst i går:

• Dimitar Berbatov. Vilket anfall! Vilken löpning! Vilken avslutning!
• Nani. Ronaldostyle på målet. Men han är inte riktigt lika bra som Ronaldo var i samma ålder.
• Vidic. The Rock.

Sämst:

• Effektiviteten var väl inte så där överdrivet effektiv.
• Jag är inte riktigt med på var Rafael håller hus. Jompa har inte varit direkt livsfarlig från sin högerkant i inledningen på säsongen och hemma mot West Ham hade det knappast skadat att spela med en bättre offensiv back.

Annars:

• Trippelbytet när Owen, Smalling och Carrick kom in fick till följd att en dominoeffekt inträffade runt den 75:e minuten. Först slog Owen bort en passning, några sekunder senare gjorde Carrick samma sak och ytterligare en liten stund senare var det Smallings tur. Alla har olika anledningar till varför: Owen är ingen passningsspelare, Carrick har inget självförtroende efter att ha bänkats tre matcher i rad och Smallings nerver satt nog i fötterna i hemmadebuten.
• Wes Brown?
• Manutd.com ger omdömen om spelarna efter varje match – vilket dom givetvis inte borde göra. Som väntat lindas betygen på spelare som bidragit med absolut nada in snyggt. Som: Michael Owen (on for Berbatov 74) Again, little time to make an impact but looked lively and keen for more action.
• Okej, “vi” gjorde mål på hörna mot Fulham, men mönstret känns igen från förra säsongen: Massor med hörnor, väldigt få heta målchanser. Nio nya i går, totalt 25 för säsongen. Måste sätta fler.

Bara dagar efter den förnämliga CL-lottningen drog engelsmännen in lottningen till CC också.

United drog till med Scunthorpe United och jag kan inte minnas att vi har mött dom tidigare. Borta givetvis.

Den stora frågan annars var förstås vilket skitlag Chelsea skulle få – givetvis på hemmaplan. Svaret: Chockerande nog bara hemmaplan och chockerande nog bara en nykomling i PL.

Det här måste förstås fixas till i nästa omgång.

* Glädjande är annars att Liverpool ger järnet i jakten på en topp 4-placering och värvar en lovande vänsterback som ska regera kantspelet på Anfield det närmaste decenniet.

Samtidigt känns inte Arsenals nya gubbe Squillaci som ett superköp heller.